Utrikesmaraton i Strasbourg

Sista dagen i Europaparlamentet under ordförandeskapet. Och det är två maratondagar denna gång, med tung slagsida åt utrikesområdet. Parlamentet har begärt debatter om Mellanöstern, Kongo, Vitryssland, Georgien, Afghanistan och Pakistan, där jag kommer att redovisa hur rådet arbetar med dessa olika länder och regioner. Igår eftermiddag var den nya höga representanten, Catherine Ashton för första gången med och debatterade i sin nya egenskap.

Nu på morgonen har statsministern varit i plenum för att avrapportera ordförandeskapet och redogöra för de resultat vi har uppnått. En stor del av debatten kretsade kring klimatförhandlingarna, men många ledamöter ville även debattera hur EU tacklat den ekonomiska krisen.

Veckans besök i Strasbourg har även bjudit på diskussioner kring öppenhet. Igår träffade jag Margot Wallström och parlamentets vice talman Diana Wallis för att tala om hur vi kan göra det enklare för människor att utnyttja EU:s offentlighetsprincip. Reglerna finns ju sedan länge, men om EU ska bli mer öppet och tillgängligt, så måste det ju bli enklare att utnyttja dem! En av de viktigaste åtgärderna är att skapa gemensamma sökverktyg och en webbsajt för handlingar från alla EU-institutioner.

Sista toppmötet under svensk flagg

Jag har precis deltagit i ett möte med liberala partiledare, ministrar och kommissionärer här i Bryssel. Vi samlas inför varje EU-toppmöte för att stämma av de frågor som ska avgöras av stats- och regeringscheferna. Vi blir fler och fler på de här mötena. Om allt går väl kommer ju inte mindre än åtta av de nya kommissionärerna att tillhöra den liberala familjen.

Ofta bekräftar ELDR-träffarna att vi liberaler har en stor samsyn i många av de viktiga framtidsfrågorna. Dagens samtal har handlat om framstegen i utvidgningsdiskussionerna, hur EU kan staka ut vägen för att ta Europa ur krisen, om brottsbekämpning, migration och förstås även om diskussionerna vid COP15 i Köpenhamn.

I kväll och i morgon träffas Europeiska rådet med alla 27 stats- och regeringschefer runt bordet, och på dagordningen står diskussioner kring hur vi kan skapa förutsättningar för nya jobb i Europa. En ny ”EU2020-strategi” ska bli uppföljaren på den gamla Lissabonstrategin för jobb och tillväxt. Med hjälp av strategin ska medlemsländerna satsa på en grön ekonomi som präglas av sunda statsfinanser, bättre företagsklimat och en starkare kunskapsekonomi. Kommissionen uppmanas att lägga förslag till den nya strategin i början av 2010.

På toppmötet ska även Stockholmsprogrammet antas formellt, och dessutom blir det tillfälle att stämma av läget i klimatförhandlingarna.

Det är det första toppmötet under Lissabonfördraget, och det innebär faktiskt lite förändringar. Numera är Europeiska rådet en egen institution, och utrikesministrarna är inte längre med vid toppmötena. Det här är också det sista EU-toppmötet som leds av det roterande ordförandeskapet – från nyår blir det nämligen den nye permanente ordföranden Herman van Rompuy som ska föra klubban.

Parlamentet stöder Sveriges klimatansträngningar

I morse deltog jag i parlamentets debatt inför Europeiska Rådet i nästa vecka, då stats- och regeringscheferna träffas i Bryssel. Dagordningen inför toppmötet är tung.

Klimatförhandlingarna, ytterligare EU-respons på den ekonomiska krisen, energisäkerhet och migrationsfrågor är ämnen för mötet. Beroende på utvecklingen i Tjeckien kommer även frågor kring institutioner och Lissabonfördraget också att stå på agendan.

Klimatfrågorna kommer att behöva diskuteras på djupet på toppmötet, och jag kan med glädje konstatera att samtliga parlamentsgrupper uttryckte sitt stöd för svenska ordförandeskapets ambitioner att få till stånd ett globalt klimatavtal i Köpenhamn.

När finansministrarna träffades igår hade de långa diskussioner om finansieringsdelen. Trots att ordförandeskapet gjorde sitt yttersta för att medlemsländerna skulle komma överens, så står det klart att klimatfinansieringen kommer att kräva ytterligare överläggningar mellan stats- och regeringscheferna. För att vi ska nå en överenskommelse så krävs att vissa medlemsstater är beredda till mer ambitösa åtaganden.

Lite mer positiva nyheter kommer från miljöministrarna, som träffades i Luxemburg tidigare idag. De 27 EU-länderna har nu kommit överens om att minska koldioxidutsläppen med 80-95% till och med år 2050 (baserat på 1990 års nivå). Ett annat viktigt beslut var åtagandet att minska utsläppen från flyg- och havstransporter med 10 respektive 20 procent om det blir ett avtal i Köpenhamn.

Se gärna debatten i parlamentet här