You are currently browsing the tag archive for the ‘ekonomi’ tag.
Chrystia Freeland, Kanadas handelsminister och Cecilia Malmström. Photo:EbS
Nu har vi skickat över CETA, frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, till ministerrådet för undertecknande. Jag är väldigt stolt över CETA eftersom det är ett väldigt bra avtal och mest progressiva och ambitiösa hittills, som gynnar både medborgare och företag – både små och stora – i hela Europa. Vi räknar med en underskrift tillsammans med Kanadas premiärminister Trudeau redan på Kanada-EU-toppmötet i oktober.
Svart på vitt kan vi visa att CETA upprätthåller Europas höga standarder inom bland annat livsmedelssäkerhet, miljöskydd och rättigheter i arbetslivet. Det här är precis vad hela vår handelspolitik handlar om. Kanada är en mycket viktig vän och allierad i detta. Det är ett land med höga standarder, väl fungerande demokrati och en intressant marknad för oss.
CETA kommer att skrota nästan alla tullar från första början, vilket besparar EU-företag hundratals miljoner euro per år i tullavgifter, och således också direkt gynnar europeiska konsumenter genom att sänka priserna och det ökar utbudet av kanadensiska importvaror.
Avtalet kommer att stimulera handeln med tjänster, skapa tillträde till nya marknader och göra det lättare för europeiska leverantörer att erbjuda sina tjänster inom de sektorer där EU-företagen är världsledande, från sjöfart, telekom och teknik till miljö och bokföring. Det blir också lättare för tjänsteleverantörer att resa mellan EU och Kanada för att skapa kontakter med sina kunder.
Yrkeskvalifikationer för vissa yrken (arkitekter, revisorer och ingenjörer) blir enklare erkända, vilket i sin tur öppnar för nya möjligheter för personer med utbildning inom dessa områden. EU-företag kommer också genom avtalet att kunna lämna anbud vid kanadensiska offentliga upphandlingar på alla myndighetsnivåer – federal nivå, provinsnivå och lokal nivå – och på flera olika områden, från it-system till vägar och tåg.
Som om inte det vore nog, så innebär CETA också ömsesidigt erkännande av ett stort antal produkter från elektriska produkter till leksaker. Om ett företag i EU till exempel vill exportera leksaker behöver det bara låta testa produkten en gång, i Europa, för att få ett intyg som gäller även i Kanada, vilket sparar tid och pengar. Det är extra viktigt för de mindre företagen som inte har råd med dubbeltestning och hittills därför missat en viktig expensionsmöjlighet.
EU visade nyligen på vilka positiva effekter EU-Sydkorea- avtalet har fått. För att CETA-avtalets positiva effekter ska komma alla till del så fort som möjligt, och det är viktigt för ekonomin och jobben, är det viktigt med så kallad provisorisk tillämpning.
Eftersom vi inte vill fastna i en utdragen teknisk procedurdiskussion så föreslog vi att även nationella parlament får möjlighet att ratificera, även om avtalet rent juridiskt enligt kommissionen formellt faller under EU:s egna befogenhet, och att nationella regeringar säger sitt i rådet och folkets valda representanter i Europaparlamentet. Efter att avtalet har fått grönt ljus från rådet och godkänts av Europaparlamentet bör det att kunna tillämpas provisoriskt.
Det mest omdebatterade handelsavtalsdelen ISDS har i CETA ersatts med ett nytt bättre system för investeringsdomstolar och bättre regler för investeringsskydd. Det garanterar EU-regeringarnas rätt att stifta lagar i medborgarnas intresse samtidigt som utländska investerare uppmuntras genom att deras investeringar skyddas. Det nya systemet gör också att tvister i investeringsfrågor kan lösas på ett rättvisare och öppnare sätt. Därför är det ett viktigt steg mot EU:s slutmål; en global investeringsdomstol. I detta arbete är Kanada en viktig allierad och vi jobbar tillsammans för detta globalt.
Foto: eu2013.ie
Som brukligt besöker hela kommissionen det nya ordförandelandet i början på terminen. Idag är vi i Dublin och möter den irländska regeringen. Irland firar i år 40 år som medlem i den europeiska unionen och detta är deras sjunde ordförandeskap. Irländarna fokuserar på att själva komma ur krisen och på att hela Europa ska göra det under temat stabilty, growth and jobs. Särskilt fokus ligger på att få bankunionen på plats, minska ungdomsarbetslösheten, genomföra nödvändiga reformer på den inre marknaden, inte minst satsa på digitaliseringen. Dessutom vilar ansvaret tungt på irländarna att få EU:s medlemsländer och institutioner att komma överens om långtidsbudgeten.
På mitt område är prioriteringarna först och främst att komma överens om se återstående delarna av asylpaketet och reformerna av Schengen. Dessutom avser irländarna att slutföra förhandlingarna om direktiven rörande säsongsarbete, ICT, konfiskering av kriminellas tillgångar och se till att alla länder implementerar traffickingdirektivet.
Jag har sedan länge gott samarbete med Alan Shatter som är justitie- och inrikesminister och ser fram emot ett konstruktivt och resultatinriktat ordförandeskap
Foto: Scott Beal Creative Commons
För att undvika framtida bankkriser med dyra räddningspaket har kommissionen lagt flera förslag på förändringar av banksystemet, den omtalade bankunionen. I natt kom rådet överens om en del – den europeiska bankinspektionen. Beslutet om den gemensamma bankinspektionen är välkommet, eftersom det innebär att en övervakningsmekanism kommer på plats i syfte att upptäcka problematiska banker i tid och förhindra släpphänt nationell bankövervakning. Våra ekonomier är sammanflätade och bankernas verksamheter blir också alltmer gränsöverskridande, då behövs en gemensam inspektion. Den gemensam europeiska bankinspektionen skapar stabilitet och tillit.
I den finansiella och ekonomiska krisen som Europa bevittnar, är det bankerna som har stått i fokus. Banker har fått slut på pengar och behövt akuta räddningspaket. Pengar har pumpats in för att undvika konkurser, vilket kunde ha medfört inte bara kris, utan kaos. Visst kan vi stirra oss blinda på vilket land de ligger – Spanien, Grekland osv. – men faktum är att det är europeiska banker. När dessa banker har krisat påverkas hela Europas ekonomi. Det är bra att Sverige har varit aktivt engagerad i att påverka utformningen av bankuionen. Även om Sverige inte har infört euron än, så är landets ekonomi beroende av övriga Europas ekonomi. Än har vi väl inte glömt att Swedbank knockades rejält under de baltiska krisåren 2008-2009? Som Europavän konstaterar jag att det är trist att Sverige tillsammans med Storbritannien och Tjeckien väljer att stå utanför samarbetet
Presskonferens om visum idag. Foto: EbS
Att underlätta för turister som vill besöka Europa, att spendera sin tid och sina pengar, är viktigt för vår ekonomi, och därför särskilt viktigt i kristiderna som råder nu. Antalet visumansökningar till EU fortsätter att öka. Vi såg en 32 % ökning mellan 2009 och 2011. Mer än 13 miljoner visum utfärdas per år. Samtidigt visar beräkningar att 21 % av potentiella turister avstår från att resa till EU pga av visumkravet som vi ställer. Att ansöka om visum är i många länder en omständlig process och också ofta krångligt och utdraget för systemet är omodernt.
Uppskattningar gjorda av World Travel and Tourism Council pekar på att Schengenområdet kunde öka antalet turister med 46 miljoner till 2015, om visumreglerna var mer flexibla. En sådan ökning i turismen skulle öka inkomsterna i turistnäringen med 60 miljarder euro och skapa 500 000 nya jobb.
Därför är jag glad att jag idag fick mina kollegor med mig på mitt förslag till strategiskt meddelande om hur visumpolitiken kan stimulera tillväxten. Mycket kan göras för att förenkla för turister att komma till Europa. Till att börja med en korrekt implementering av det visumreglemente som redan finns – t.ex. kravet på maximalt 15 dagars väntetid på beslut. På längre sikt behöver processen effektiviseras och förkortas, ansökningsformulär förenklas och regler förtydligas. Du kan se presskonferensen här .
Kommissionen fattade också beslut om en Schengenrapport innehållandes konkreta lokala åtgärder som kan vidtas på konsulaten runt om i världen för att förenkla visumproceduren. Till exempel harmonisering av listan över vilka dokument som man ska lämna in när man ansöker om visum, så att inte olika konsulat ställer olika krav. Det är viktigt med lika regler, dels eftersom vårt bemötande av personer som vill resa till Europa är viktigt, dels för att processen ska vara transparant och jämlik.
Till de goda nyheterna idag kan tilläggas att 16 länder i Västindien och Stilla havet kommer läggas till listan på länder vars medborgare inte behöver visum
Den inre marknaden, med fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital, utgör ett av EU:s främsta prioriteringar, och framgångar. Under de 20 år som den inre marknaden har funnits har den bland annat fört med sig att vi har ett större utbud av varor och lägre priser, och den har genererat tillväxt och fler jobb. EU jobbar på att hela tiden förenkla ytterligare för att eventuella hinder för att handla mellan länder försvinner.
Efter 20 år, lagom till jubileet är det dags att uppdatera den. Vi i kommissionen har i veckan presenterat komplementet ”Inremarknadsakten 2” med 12 åtgärder som ska förbättra den inre marknaden, underlätta rörligheten och gynna tillväxt och skapa jobb. Det handlar bland annat om tågresor, hamnbyråkrati, energimarknaden och den europeiska jobbportalen, men också om e-handel och utbyggnad av bredbandsnätet. Här hittar du mer information om förslaget.
Att underlätta rörligheten och handeln är särskilt viktigt nu när vi lever med konsekvenserna av finanskrisen. Vi behöver fördjupat samarbete, inte mindre.
Europas ekonomi pratar vi alla om just nu. Det är viktigt att vi fortsätter att förstärka och ytterligare integrera Europas sammanflätade ekonomier. Min kollega Michel Barnier presenterade idag ett förslag om förbättringar av inre marknaden. Den inre marknaden dras idag med ojämt införande och verkställighet av regler. Alldeles för ofta införlivas EU-direktiven för sent i medlemsstaterna. Syftet med den inre marknaden är att underlätta handeln och därmed öka tillväxten och generera fler jobb.
Förslaget är en ambitiös handlingsplan för bättre och korrekt implementering av EU:s lagstiftning inom prioriterade områden med störst tillväxtpotential. Förslaget innehåller också åtgärder för att förbättra hur regler om den inre marknaden utformas, genomförs, tillämpas och upprätthålls.
I onsdags antog vi i kommissionen ett förslag om steg mot en bankunion till år 2018, med möjlighet att tvinga nationella stabilitetsfonder att stå för insättningsgarantier i bankkriser i andra länder. Vi har sett hur man runt om i Europa varit dåligt rustade för att hantera banker som råkat i svårigheter och pumpat in pengar i banker för att rädda dem från konkurs och det ekonomiska kaos det skulle ha inneburit. Samtidigt ifrågasätts räddningsaktionerna eftersom det belastar skattebetalarna. Dessutom saknas det mekanismer för hur gränsöverskridande bankkonkurser ska hanteras.
Kommissionens förslag innebär att myndigheterna i framtiden kommer att kunna ingripa med kraft både innan ett problem uppstår och i ett tidigt skede när problemen väl föreligger. Om en banks finansiella situation försämras så att den inte kan räddas innebär förslaget dessutom att bankens kritiska funktioner kan räddas medan kostnaderna för bankens rekonstruktion och avveckling drabbar bankens ägare och fordringsägare, i stället för skattebetalarna. Banksektorn får ta mycket mer ansvar, vilket ska bidra till stabilitet och tilltro till EU. Du kan läsa mer om förslaget här. SvD skriver om förslaget här.
I vanlig ordning bjöd onsdagen på kommissionsmöte. Det stora ämnet för dagen var kommissionens rekommendationer till medlemsländerna om hur tillväxten i EU ska stärkas. 27 rapporter med rekommendationer till lika många medlemsländer, om reformer som bör drivas igenom för att öka stabilitet och tillväxt och skapa arbetstillfällen. Ljuspunkter finns i den europeiska ekonomin idag – till exempel har de offentliga finanserna börjat förbättras en aning – men nu krävs krafttag i varje medlemsland för att få tillbaka ekonomin på rätt köl.
Gemensamt för många medlemsländer är att de nu måste gå till botten med de finansiella obalanser som ligger bakom krisen. Här finns samtliga rekommendationer för läsning.
Tidigare i år inleddes också särskilda granskningar av tolv EU-länder, däribland Sverige, som ansågs befinna sig i farozonen för s k makroekonomiska obalanser. För Sveriges del har kommissionen nu synpunkter på bland annat bostadsmarknaden.
På mitt område presenterade vi idag också ett förslag om reformer av Eurodac, systemet för att snabbare identifiera vilket EU-land som ska behandla asylansökningar. Därmed ligger alla delar i det så kallade asylpaktetet på bordet och förhandlingarna med Europaparlamentet och ministerrådet kan intensifieras.
Särskilt glad idag är jag också att Coreper beslöt att godkänna den ”roadmap” som sätter upp villkoren för att Kosovo ska kunna åtnjuta det som alla andra länder i regionen har, nämligen visumfrihet med EU. Att vägen framåt nu har godkänts innebär att förhandlingarna kan sätta igång på allvar. Det är en hel del arbete som Kosovo måste göra när det gäller kampen mot organiserad brottslighet, korruption, gränsfrågor, dokumentsäkerhet och annat.
Idag har kommissionen haft förbundskansler Angela Merkel på besök. Vi pratade naturligtvis om den ekonomiska krisen och den allvarliga situationen i Grekland. Därefter fick jag rusa till Europaparlamentet där det hölls ett möte mellan nationella och europeiska parlamentariker om den interna säkerhetsstrategin. Det blev en intressant diskussion. Strax på väg till Stockholm för en rad möten på torsdag och fredag.
Hela EU-kommissionen är idag i Budapest för att träffa den ungerska regeringen. Det är tradition att besöka ordförandelandet de allra första dagarna efter att ett nytt medlemsland tagit över. Belgarna har gjort ett bra jobb i en svår tid och levererat många beslut. De har varit tillgängliga och aktiva, kanske delvis på grund av att de endast har begränsade inrikespolitiska uppgifter i egenskap av interimsregering. Belgien har fortfarande ingen ny regering sju månader efter valet.
Nu är det alltså ungrarnas tur att för första gången leda EU. Mötet hålls i Ungerns magnifika parlament (som en kuriositet kan nämnas att de stora granitpelarna i entren är från Bohuslän). Ungrarnas agenda handlar framför allt om ekonomi – att se till att se till att de ekonomiska beslut gällande övervakning och en europeisk ”budgettermin” (att EU-kommissionen ska granska nationella budgetar) sjösätts ordentligt och att de nödvändiga reformerna genomförs så att vi får ordning på Europas ekonomi igen.
Vidare vill ungrarna prioritera det Östra partnerskapet, utvidgningsförhandlingarna med Kroatien och Island samt Donau-strategin (inspirerad av den Östersjöstrategi vi drev under det svenska ordförandeskapet.
På mitt område finns det massor att göra och jag hade ett separat möte med justitie- och inrikesministrarna för att diskutera asylpaketet, Schengenutvidning, PNR, säkerhetsstrategin, cyberbrott mm.
Naturligtvis talade vi också om den beryktade medialagen. Jag har själv inte läst den men nu finns den korrekt juridisk översättning så jag ska läsa den noga. Kommissionen har uttryckt oro kring en del av formuleringarna där och min kollega Neelie Kroes, som är ansvarig för frågan, håller nu på att studera lagen i detalj. Den ungerska regeringen gav sin syn på saken och premiärminister Viktor Orban lovade på presskonferensen att ändra i lagen om kommissionen skulle ha synpunkter.
Senaste kommentarer