You are currently browsing the tag archive for the ‘Europeiskt asylsystem’ tag.

Tal i Tammerfors

Tammerforstal

Jag tillbringar två dagar i ett sensommarvackert Finland. Huvudanledningen till mitt besök är att tala på Metropolis-konferensen som detta år hålls i Tammerfors. Metropolis samlar sedan 1996 varje år hundratals forskare,tjänstemän, policymakers och frivillligorganisationer från 70 länder för att diskutera olika aspekter på asyl, integration och migration. Det kändes extra viktigt att åka till konferensen just i år eftersom den hålls här. I just denna stad samlades Europeiska rådet för 14 år sedan och lade fast riktlinjerna för den framtida utvecklingen av en europeisk politik på migrations- och asylområdet samt rätts- och säkerhetssamarbete. Tammerforsprogrammet från 1999 var det första i sitt slag på mitt område och det satte en hög ambitionsnivå.

Idag,14 år senare , är jag oerhört stolt över att vi har kommit överens om en gemensam europeisk asylpolitik med hög standard, rättssäkerhet och kvalitet. Också många andra viktiga steg har tagits i samarbetet på migrationsområdet. Det återstår förstås mycket att göra, och framför allt ska lagstiftningen fungera i 28 länder också i praktiken, men det är ett stort framsteg. Du kan läsa mitt tal här. Det är oerhört intressant att diskutera dessa frågor med forskarna och de andra  konferensdeltagarna som kom från hela världen.

Under mitt besök i Tammerfors har jag också hunnit besöka Finlands polishögskola som ligger här och fått lära mig mer om hur de arbetar. Jag hade också ett möte med Eva Biaudet som är Finlands minoritetsombudsman och nationell rapportör för traffickingfrågor. Vi talade framför allt om traffickingsituationen. Finland har implementerat EU-direktivet, något bara hälften av EU:s medlemsländer gjort trots att tidsfristen gick ut för ett halvår sedan. Det är skandalöst och ett svek mot alla traffickingoffer.

I Helsingfors hade jag möte med justitieminister Anna-Maja Henriksson, min vän och tidigare kollega Alex Stubb, EU- och handelsminister samt inrikesminister Päivi Räsenen. Samtalen handlade främst om situationen i Syrien, visumfrågor med Ryssland, kommande lagstiftning om illegala vapen, avslöjandena om NSA och lite allmänt EU-skvaller.

Annonser
Somaliska flyktingar på väg genom Kenya, 2009. Foto: B. Heger/UNHCR

Somaliska flyktingar på väg genom Kenya, 2009. Foto: B. Heger/UNHCR

EU kommer ha ett gemensamt asylsystem hösten 2015! Genom dagens beslut lägger vi  år av tuffa förhandlingar bakom oss när Europaparlamentet röstat ja till asylpaketet – lagstiftningen som ger EU ett gemensamt system för asyl.

Drygt 330 000 personer sökte asyl i EU:s 27 medlemsstater under förra året, men asyl handlar inte om statistik. Bakom varje siffra finns en person som har tvingats lämna sitt hem och fly till en helt ny kontinent. Skälet till flykten varierar. Det kan vara en flykt från krig, förföljelse eller tortyr. Oavsett skäl har man rätt att få sin asylansökan prövad i en rättssäker process. Med ett gemensamt system kommer vi tillsammans ta ansvar för att de som flytt får en bra behandling och sin sak prövad. Det är en stor framgång för EU och förtjänar ett längre blogginlägg.

Skyddsgrundsdirektivet fastslår på vilka grunder en person har rätt till internationellt skydd och flyktingstatus. Naturligtvis gäller FN:s flyktingkonvention men här har vi en gemensam tolkning av den ursprungliga flyktingdefinitionen.

Procedurdirektivet ger EU gemensamma regler för asylprocessen. Till exempel tidsfrister för att behandla asylansökningar som medlemsstaternas asylmyndigheter måste hålla sig till. Vi ställer krav på att personal som jobbar med asylansökningar ska ha utbildning och inför särskilda regler för ensamkommande flyktingbarn eftersom de har särskilda behov.
Mottagandedirektivet ställer minimikrav på mottagandet av asylsökande så som regler om anständiga levnadsförhållanden och tidig utvärdering av den asylsökandes psykiska och fysiska hälsa. Asylsökande ska också snabbare ges rätten att få jobba. Mottagandedirektivet är också viktigt med hänsyn till de bristfälliga förvar som finns idag runt om i Europa. Jag har tidigare skrivit om förvar i Grekland. Nu införs tydliga regler om förhållandena i förvaren och en mycket begränsad lista med undantagsskäl som är godkända för att hålla en asylsökande i förvar. Som princip ska flyktingar inte bo i låsta förvar!
Dublinförordningen finns sedan tidigare och innehåller regler som avgör i vilket medlemsland en asylansökan ska behandlas. Den uppdateras nu och enligt de nya reglerna får asylsökande inte skickas till EU-länder där det finns risk för omänsklig eller förnedrande behandling. Vi får också ett system för tidiga varningar, så att vi på ett tidigare stadium upptäcker brister i medlemsstaters asylsystem, så att vi kan åtgärda problem i de nationella asylsystemen innan de hinner utvecklas till kriser.
Eurodac är en databas med fingeravtryck på alla personer över 14 år som sökt asyl i ett EU-land. Enligt de nya reglerna får brottsbekämpande myndigheter tillgång till fingeravtrycken i databasen i fall som rör terrorism och allvarlig brottslighet. Detta är dock omgärdat med mycket strikta kontroller för att säkerställa att flyktingar inte betraktas som brottslingar.

Ett uppsättning gemensamma lagar är ett oerhört viktigt steg för att jämna ut de stora skillnader som idag finns mellan medlemsländerna och höja standarden. Dessutom ska nu alla 27, snart 28 medlemsländer ha ett fullt utbyggt fungerande asylsystem vilket innebär att fler länder kan ta ansvar för de människor som söker skydd i Europa. Idag tar 10 länder 90% av alla asylsökande.

Nästa steg är att se till att alla medlemländer verkligen inför lagarna.Värt att nämna är också att kommissionen har kopplat finansiering till paketet, så det kommer vara möjligt för medlemsstater med den viktiga uppgiften framför sig att bygga upp ett fungerande och rättssäkert asylsystem att söka finaniseringshjälp. Vi kommer cokså att bistå med utbildning och annan hjälp. Bara när systemet fullt ut är infört i hela EU kan vi säga att vi har ett gemensamt asylsystem som präglas av värdighet och rättsäkerhet.

Cecilia Malmströms besök av flyktingläger i Tunisien mars 2011

I flyktingläger i Tunisien. Foto: European Commission

Att få igenom en gemensam europeisk flyktinglagstiftning är för mig ett av de viktigaste målen, om inte till och med det enskilt viktigaste, för mig som kommissionär. Medlemsländerna har talat om detta i många år och skillnaden i hur människor på flykt tas emot inom EU är oacceptabelt stor. Ett fåtal länder tar idag ett stort ansvar medan andra borde kunna göra mer. Det europeiska samarbetet grundar sig på värderingar om mänsklig värdighet, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Detta är alla överens om men det får inte stanna vid tomma ord i ett fördrag. Mitt EU är villigt att hjälpa människor som behöver skydd och vi ska göra det under värdiga förhållanden. Därför måste medlemsstater, dess regeringar och ledande politiker ta ansvar. Fler kan göra mer.

Idag var det dags för Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter (LIBE) att rösta om två nyckelelement i arbetet mot den gemensamma flyktingpolitiken, nämligen en reviderad Dublinförordning samt mottagandevillkoren för flyktingar. Äntligen! De är två viktiga ingredienser, där hela asylsystemet är slutprodukten.

Standarden för hur skyddsbehövande tas emot varierar kraftigt mellan EU-länder idag. Det finns länder som sköter sina åtaganden. Det finns länder där mottagningen behöver förbättras. Men det finns också där flyktingmottagningen står långt ifrån EU:s värderingar – och där vi ser ett ovärdigt bemötande av människor i behov av skydd. Därför är gemensamma regler och standarder för mottagandevillkor så enormt viktigt. Det ska inte spela någon roll vilket land man flyr till, en asylsökande ska veta att hans eller hennes ansökan behandlas korrekt och rättssäkert överallt. Om alla medlemsländer har en fungerande mottagning kan vi också hjälpa fler personer som behöver asyl. I och med dagens beslut kommer nivåerna på skydd och mottagning att öka väsentligt och reglerna blir klarare.

Förhandlingarna om de två direktiven har varit oerhört tuffa mellan och inom rådet och parlamentet sedan kommissionen lade sina förslag. Vi har naturligtvis varit med i förhandlingarna hela tiden och försökt hitta öppningar och kompromisser. Den ekonomiska krisen och stämningarna i Europa har inte direkt underlättat förhandlingarna. De ansvariga i parlamentet för asylpaketet har blivit viktiga partners för oss i kommissionen och rapportörerna för dagens direktiv, Cecilia Wikström och Antonio Masip Hidalgo har gjort ett jätteviktigt arbete med att få parlamentet ombord. Förhoppningsvis bekräftar nu också rådet överenskommelsen genom beslut i oktober.

Konkret innebär bland annat ett förbättrat skydd för asylsökare, t.ex. rätt till information, personlig intervju och särskilda garantier för minderåriga, en tidig varning- och förberedelsemekanism för att hjälpa medlemsstater dit många söker sig samtidigt, och större juridisk klarhet om Dublin-processen mellan medlemsstater. Dessutom finns regler för förvar av flyktingar under vänteperioden, förbättrat skydd till särskilt utsatta personer, som t.ex. ensamkommande flyktingbarn och miniminivåer för stöd till asylsökande.

Vi hade ett långt kommissionsmöte idag där vi fattade beslut om EU:s budget för 2012 samt hade en längre diskussion om migration. Budgeten följer EU 2020 strategin där mer pengar ska gå till tillväxtfrämjande åtgärder och forskning och mindre till administration. Som jag skrivit om tidigare har vi alla uppmanats att rensa bort projekt och initiativ som inte fungerar så bra som de borde och kommissionen inför för första gången en nolltillväxt för de administrativa kostnaderna.

Förhandlingen om EU:s långtidsbudget som ska presenteras före sommaren är dock ännu inte klar. Precis som den parallella process som pågår med översynen av hela jordbrukspolitiken. När det gäller inställningen till jordbrukspolitiken och hur långtidsbudgeten bör utformas är jag inte helt ensam i kommissionen, men vi är inte många som vill se kraftfulla reformer. Det blir en svår strid.

Diskussionen om migration under dagens möte handlade om att lägga fast riktlinjerna för det framtida arbetet. Jag presenterade en övergripande plan för arbetet med den akuta flyktingsituationen i Medelhavet och Libyen, men också långsiktigt hur vi kan utforma det gemensamma europeiska asylsystemet, förbättra gränssamarbetet, förbättra integrationen och att utveckla partnerskap för rörlighet med t.ex. länder i Nordafrika. Samtidigt måste vi öppna upp fler vägar för arbetskraftsinvandring till Europa. Dessutom måste vi se över Schengen och visumsystemet. Det är ett extra rådsmöte med inrikesministrarna den 12 maj och då ska kommissionen lägga ett antal förslag. En viktig komponent i detta arbete är solidaritet – något som dessvärre inte går att lagstifta fram. Senare i vår ska också Europeiska Rådets toppmöte i juni diskutera migration. Jag kan inte direkt klaga på ointresse för mina frågor.

Vi hade en bra diskussion i kollegiet och på det stora hela fick jag stöd för mina förslag. Det kommer att dugga förslag och initiativ på migrationsområdet de närmaste månaderna. Det är viktigt att se till helheten och inte låta sig styras av den ibland allt för populistiska och händelsestyrda debatten i media och i nationella valkampanjer.

Om några timmar tänkte jag gå på några dagars välförtjänt påskledighet.

Jag har just kommit tillbaka från en konferens om arbetet med att få på plats ett gemensamt asylsystem i EU. Det var viktiga diskussioner. Medlemsländerna har olika åsikter i frågan, och förhandlingarna om det så kallade asylpaketet har stått stilla i flera månader. Jag hoppas att det här kan vara den injektion som behövs för att vi ska få fart på förhandlingarna igen och därmed kunna enas om gemensamma regler till år 2012. Det har medlemsländerna tidigare skrivit under på, i Stockholmsprogrammet, men att harmonisera procedurer och regelverk i praktiken är inte helt lätt.

Den senaste tiden har jag oroats över tongångarna i Europa. Ibland talas det dessvärre mer om hur man kan förhindra människor från att komma hit än om hur vi kan arbeta tillsammans för att förbättra och harmonisera asylprocedurerna i unionen. Vi måste fokusera mer på hur vi kan ge de asylsökande ett värdigt och anständigt mottagande, och hur vi kan skapa ett effektivt och rättssäkert asylsystem. Vi kan inte ha en ordning där möjligheterna att få asyl skiljer sig radikalt mellan EU-länder. Därför var dagens konferens väldigt viktig. Tillsammans har vi – unionens medlemsländer och institutioner, FN och civila samhället – lyckats ta några steg framåt, men mycket återstår tills vi är i mål. Hårt arbete väntar.

Idag har jag haft ett långt möte med Antonio Guterres, FNs höge representant för flyktingar. Vi talade om vikten av att arbeta för ett europeiskt asylsystem och att få de förslag om kommissionen föreslagit (det så kallade asylpaketet med sex lagstiftningsförslag som har legat på bordet i några år) på plats snarast möjligt. Ett gemensamt solidariskt asylsystem i Europa ligger i allas intresse men det är svårt att få igenom. Guterres var precis som jag oroad över de högerextrema vindar som blåser i Europa idag. Kommissionen och UNHCR har samarbetat i många år och det kommer vi att fortsätta med.

Belgisk inrikespolitik fortsätter att förvåna. Den person som kungen hade utsett till medlare har nu givit upp och regeringskrisen är akut. Allt pekar på att det blir nyval i vår. Med tanke på hur lång tid det brukar ta att bilda regering i det här landet undrar många hur det ska bli med ordförandeskapet som inleds den 1 juli. Fortsättning följer…

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Malmström på Twitter

Senaste kommentarer

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
Annonser
%d bloggare gillar detta: