You are currently browsing the tag archive for the ‘gränskontroll’ tag.

Är i Köpenhamn igen, tredje gången bara i år, för att tala på en konferens om gränssamarbete och gränskontroll. Varje år korsar 700 miljoner människor någon av EU:s 1800 gränsstationer till land, hav eller luft.

Antalet kommer att öka dramatiskt de närmaste åren. Så frågan är hur vi hanterar detta på ett smart sätt. Vi vill underlätta för människor att snabbt och enkelt komma in i EU, både EU-medborgare och andra och dessutom behöver vi använda gränskontrollanterna effektivt. Samtidigt måste vi förstås säkra så att inte t ex brottslingar släpps in. Gränskontrollen får dock aldrig sätta ur spel rätten att söka asyl.

Kommissionen har tagit fram förslag på nya system (ett in- och utresesystem och ett program för registrerade resenärer) för att uppnå alla dessa syften men det är viktigt att ha en ordentlig diskussion om hur och varför. Många EU-länder håller på att bygg upp egna system och då det är viktigt att bygga på det som redan finns.

På konferensen finns experter från alla medlemsländer. Deras synpunkter är oerhört värdefulla att få innan vi går vidare och lägger nya förslag.

Det allra viktigaste först är att komma överens om Schengen och de förslag som jag lade i höstas. Schengen som möjliggör fri rörlighet för 400 miljoner medborgare, kan bara fungera om det finns tillit i systemet. Denna tillit är i dag skadad genom bråket mellan Frankrike och Italien förra året, genom den tidigare danska regeringens förslag att införa gränskontroller och genom Greklands misslyckande att ha en fungerande yttre gräns. Därför måste vi stärka utvärderingen av Schengen samt se till att det finns mekanismer som minimerar att en inrikespolitisk agenda sätter hela Schengensystemet ur spel. Förhandlingarna pågår nu i rådet och Europaparlamentet om Schengenförslaget och jag hade under lunchen möjlighet att prata med den danske justitieministern om läget i förhandlingarna.

Idag har jag lagt fram ett förslag om att utreda systemen vi har kring gränspassage mellan EU och länder utanför EU. Den moderna tekniken har ännu inte nått hanteringen vid gränspassager och där används fortfarande ett så gammaldags system som stämplar i passen för att markera in- och utresa ur unionen. Så många som 700 miljoner människor reser varje år över gränsen mellan EU och andra länder och dessa resor ökar konstant, man räknar med en 80 -procentig ökning av antalet resenärer vid europeiska flygplatser 2030. För att underlätta och effektivisera gränskontrollerna för de miljoner människor som reser behöver vi därför modernisera systemen. Hur ett mer modernt system ska se ut – ett system som också respekterar privatpersoners integritet – ska vi nu diskutera och utreda.

Idag har vi även föreslagit nya tag i kampen mot syntetiska droger som säljs via nätet. Framställningen av nya droger går betydligt snabbare än vad lagstiftningen hinner med. Drogerna tillverkas i ett EU-land men säljs enkelt via nätet och skickas sedan med post över hela EU. För att komma åt denna försäljning föreslår vi därför att förbättra lagstiftningen och kontrollen kring substanser som används vid knarkproduktion. Bakom framställningen och försäljningen av droger ligger i de flesta fall grov organiserad brottslighet. Logiken bakom denna, som all annan form av organiserad brottslighet, är mycket enkel – det handlar om pengar. De kriminella räknar kanske med att straffas och att sitta av några år i fängelse men att dessutom bli av med både pengar, bilar och fastigheter svider extra mycket och gör brottsligheten i längden olönsam. I slutet av året kommer jag därför att lägga ett förslag om hur vi på EU-nivå bättre ska komma åt de kriminellas tillgångar.

För övrigt gläds jag med mitt fotbollslag GAIS som har presterat en fantastisk säsong i allsvenskan i år! Slutplaceringen i tabellen är ännu bättre än den sjätteplats som jag vågade mig på att tippa i våras. Stort grattis till femteplatsen!

Danmarks nya regering har meddelat att den slopar planerna på förstärkta gränshinder mot resten av Europa. Det är välkommet – bra för den fria rörligheten och bra för vårt europeiska samarbete. Som läsaren av denna blogg vet var vi i kommissionen tidigare i år bekymrade över de danska planerna, men efter det danska valet och beskedet igår är situationen en annan.

Den danska regeringen meddelade också att den vill anordna en folkomröstning om landets undantag från EU:s rättsliga samarbete. Detta är för danskarna att bestämma. Men jag skulle vara glad att välkomna ett danskt deltagande inom EU också på detta område.  En folkomröstning skulle innebära en möjlighet för Danmark att i framtiden ha större inflytande över viktiga beslut på EU-nivå, till exempel när det gäller samarbetet mot organiserad brottslighet, mot narkotikasmuggling, trafficking och terrorism.

Tidigt imorse lämnade vi Ohrid för att åka tillbaka till Skopje. Där träffade jag premiärminister Gruevski för ett kort samtal om visumfrågor, korruption och mediafrihet. Makedonien hoppas på att kunna börja förhandla om medlemskap snart men den olösta namnfrågan har hittills omöjliggjort det.

Möte med premiärminister Nikola Gruevski i Skopje.

Schengen är en fantastisk europeisk skapelse som gör det möjligt för de ca 400 miljoner människor som bor inom Schengenområdet att resa fritt utan krångel eller gränskontroller. Dessutom har det varit oerhört viktigt för den inre marknaden.  För att Schengen ska fungera måste länderna följa de gemensamma reglerna och lita på varandra.

Kontrollen av hur länderna följer de gemensamma reglerna är idag bristfällig och jag föreslog redan förra året att denna översyn måste stärkas. Under våren har vi tyvärr också sett flera exempel där länder tänjt på reglerna vad gäller gränskontroller vilket har fått hela samarbetet att svaja. Toppmötet i juni gav därför kommissionen i uppdrag att ta fram ett förslag för ett starkare Schengen och att förtydliga de regler som gäller när ett land behöver återinföra gränskontroller.

Detta förslag presenterade jag för en timma sedan vid en presskonferens i Bryssel. Vi föreslår dels att införa en ”hälsokontroll” av Schengensamarbetet. Med detta menas att kommissionen kommer att göra både föranmälda såväl som oannonserade besök i medlemsländerna och övervaka hur reglerna efterlevs. Då kan eventuella brister upptäckas tidigt och vi kan snabbt sätta in åtgärder för att hjälpa till att åtgärda problemet.  Kommissionen ska presentera regelbundna rapporter om hur Schengensamarbetet fungerar som två gånger per år ska diskuteras i rådet och parlamentet.

Vi föreslår också att beslutsfattandet om att återinföra gränser ska fattas på europeisk nivå, dvs när ett medlemsland anser att de för landets säkerhet måste återupprätta gränskontroller ska de andra medlemmarna i samarbetet vara delaktiga i det beslutet. Det kan dock finnas nödfall då ett land väldigt snabbt måste återinföra kontrollen vid gränserna, vid t.ex. en kärnkraftsolycka, terroristattack eller utbrott av en epidemi. Detta ska medlemsländerna självklart fortsatt kunna göra, men skulle man behöva återupprätta gränskontroller i mer än fem dagar då ska detta också fattas på europeisk nivå. Uppstår andra långsiktiga problem med att en yttre gräns inte fungerar kan det under extrema omständigheter vara nödvändigt att återinföra gränskontroller. Men också ett sådant beslut ska fattas gemensamt i EU. Medlemsländer ska inte behöva läsa i tidningen att deras grannland avser att införa gränskontroller, de måste vara delaktiga i ett sådant beslut eftersom Schengen är ett gemensamt europeiskt projekt.

Jag är övertygad om att dessa förslag i kombination med tidigare och starkare stöd när ett land behöver hjälp att kontrollera sin yttre gräns kommer att stärka det europeiska samarbetet och att det också leder till ökad transparens, förtroende och till ett mycket starkare Schengen. Det gör det också omöjligt för enskilda medlemsländer att ensidigt använda gränskontroll som en del i ett inrikespolitiskt spel.

Läs mer om förslaget och se presskonferensen här.

Jag är i Sopot för ett informellt ministerrådsmöte, det första under polsk ledning. Sopot är en liten badort inte långt från Gdansk. Här finns också många casinon.  Byggnaderna och spa-anläggningarna visar att detta en gång var en  plats dit den  polska societeten åkte. Även nu finns det mycket turister. Något badliv finns det tyvärr inte tid för den här gången, men en Chopinkonsert har vi blivit utlovade ikväll.

Mötet idag har handlat om asylsystemet och särskilt hur vi ska göra med Dublinförordningen. Från kommissionens sida är vi  övertygade om att någon form av nödmekanism är nödvändig  för extraordinära omständigheter när en medlemsstat utsätts för stort asyltryck. Då måste man kunna göra undantag från första-asylland-principen under vissa omständigheter. Från att ha mött ett kompakt motstånd i rådet i denna fråga tycker jag nu att allt fler ser poängen med detta. Men än är vi inte i hamn.

Schengen diskuterades också. Jag kommer att lägga ett förslag i september på ett förstärkt Schengensystem. Det var en stor enighet kring bordet om att Schengen inte får urholkas och att vi på alla sätt måste undvika att medlemsländer på egen hand inför interna gränskontroller. Kanske har den senaste tidens debatt gjort att allt fler insett hur lätt det är att förstöra något som tagit så lång tid att bygga upp.

Vi hade också en diskussion om så kallade smart borders, olika system att öka effektiviteten i gränskontrollerna.

I förra veckan besökte en grupp experter från EU-kommissionen Danmark för att titta närmare på hur de aviserade stärkta gränskontrollerna fungerar i praktiken. Experterna pratade med danska myndigheter i Köpenhamn och besökte gränsen mot såväl Sverige som Tyskland. Dessvärre gav inte detta de klargöranden vi hoppades på. Istället uppstod ytterligare frågor och jag är fortsatt bekymrad över situationen. Bland annat verkar det inte finnas en tillräckligt tydlig riskbedömning av läget för att rättfärdiga ökade kontroller. Det verkar också saknas tydliga instruktioner till dem som arbetar med detta vid gränserna om hur kontrollerna ska gå till. Dessutom verkar det som om det inte finns någon tydlig struktur för att rapportera såväl antalet kontroller som resultatet av de ökade gränskontrollerna.

Detta är oroande. Vi har skickat ännu ett brev till de danska myndigheterna där vi nu ber om ytterligare klargöranden. Vi kommer också att öka kontakterna med Danmark så att vi kan övervaka situationen grundat på regelbunden information från landet. Om situationen kräver det kan det också bli aktuellt med ytterligare besök vid gränsen. Jag hoppas att vi kan ha en fortsatt god dialog med Danmark och tillsammans med dem säkerställa att alla EU-regler följs. Det är kommissionens uppgift att se till att så är fallet, och vi kommer att använda alla tillgängliga medel för att garantera att EU:s lagar respekteras fullt ut – inte minst den fria rörligheten av varor, tjänster och personer, som ju är en av EU-samarbetets främsta framgångar.

Jag har idag presenterat 41 konkreta åtgärder för att förbättra säkerheten i Europa. Det handlar om hur vi ska bli bättre på att möta utmaningar som organiserad brottslighet, terrorism samt kriser och katastrofer. Det har funnits en stuprörsmentalitet i vårt förhållningssätt till säkerhet, där vi fokuserat på ett område i taget. Det är viktigt att vi blir bättre på att koppla ihop olika utmaningar och i större utsträcking försöker ta ett samlat grepp.

Strategin lyfter upp fem prioriterade områden: organiserad brottslighet, terrorism, cybersäkerhet, gränskontroll samt kriser och katastrofer. Du kan läsa hela strategin här. Jag vill särskilt lyfta fram tre saker i strategin:

1. Det är viktigt att vi försöker komma åt kriminellas tillgångar. Pengar är i stor utsträckning drivkraften bakom den organiserade brottsligheten, och de verktyg vi har verkar inte fungera tillfredsställande. Rättsbekämpande myndigheter måste kunna komma åt och konfiskera kriminellt förvärvade tillgångar, oavsett var de hålls gömda. Jag kommer redan nästa år lägga fram konkreta förslag för att stärka detta arbete.

2. Cyberbrott är en växande trend och ett område vi måste jobba mycket mer aktivt på. Idag behöver man inte en bomb för att attackera ett kärnkraftverk eller en pistol för att råna människor. Internet ger kriminella nya möjligheter, oavsett om det handlar om storskaliga attacker mot viktig infrastruktur eller om att stjäla pengar från människors bankkonton. Ett konkret förslag är att etablera ett cyberbrottcentrum, gärna i Europols regi, för att möta denna ökande brottslighet.

3. Med Lissabonfördraget fick vi en solidaritetsklausul inom EU, som förbinder EU:s länder att ställa upp för varandra. Det är nu dags att omsätta den i praktiken. När vi drabbas av katastrofer av olika slag måste vi inom EU kunna svara gemensamt och koordinerat. Därför kommer jag att lägga fram förslag för att förbättra EU:s krishanteringsförmåga.

Du kan se presskonferensen här och läsa hela strategin här.

Idag har jag varit i Orestiada i Grekland vid den turkiska gränsen. Sedan i onsdags är Frontex Rabit-operation verksam här med gränsvakter och personal från samtliga EU-länder. Det är ett unikt uttryck för europeisk solidaritet. Grekland är utsatt för ett stort tryck och dessa gränsstödsteam kan bidra med att få situationen under kontroll och hjälpa Grekland att bygga upp sin egen kapacitet.

Frontex opererar under strikta regler och ska se till att de migranter som begär asyl överlämnas till nationella myndigheter. Här finns tyvärr stora brister från grekisk sida – de måste etablera screeningsystem för att identifiera människor som kan vara i behov av internationellt skydd och skapa temporära mottagningscenter.

Jag besökte idag det enda förvaringscentret för flyktingar här i området. Det är fruktansvärt mycket folk på mycket liten yta. Den humanitära situationen är mycket bekymmersam och centret måste rustas upp. I en sal bodde säkert 60-70 ungdomar och ensamkommande barn. Jag talade med några 14-åriga pojkar från Afghanistan och fick höra deras historier.

Jag hade också tillfälle att prata med några av de personer som ingår i Rabit-operationen. De patrullerar med de grekiska gränsvakterna och hjälper till med identifieringen av de migranter som kommer. Mitt första intryck är att de var oerhört professionella.

Så vad kan vi göra? Det behövs både kortsiktiga och långsiktiga lösningar. Jag för samtal med min grekiske motpart Christos Papoutsis och har erbjudit både ekonomiskt stöd och konkret hjälp. Men Grekland måste definiera sina behov mer konkret om vi ska kunna stödja effektivt.

För tillfället står vi alltså beredda att hjälpa Grekland på en rad sätt, men det är tydligt att grekerna har mycket att göra på flera områden. De behöver bygga upp en fungerande gränskontroll. De behöver stärka samarbetet med UNHCR. De måste komma igång med den handlingsplan som regeringen har antagit och som med europeisk hjälp långsiktigt kan bygga upp ett asylsystem enligt europeisk standard. Dessutom måste samarbetet med Turkiet stärkas så att det återtagandeavtal som vi förhandlat med landet kan antas.

Tillsammans behöver vi också stärka bistånd och demokratistöd i de länder dessa människor är på flykt från.

Ett kamerateam följde besöket och bilder finns här.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Malmström på Twitter

Senaste kommentarer

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
%d bloggare gillar detta: