You are currently browsing the tag archive for the ‘inre marknaden’ tag.

Photo: allcomm, CC Flickr

Photo: allcomm, CC Flickr

Har du någonsin försökt beställa en bok eller annan vara på Amazon, och upptäckt att försäljaren som är baserad i England inte levererar till Sverige? Eller sett fram emot att följa favoritserien på utlandssemestern men inte kunnat för att Netflix inte hängde med? Som regelverket för digital handel ser ut idag så förhindras konsumenter och företag – särskilt små och medelstora företag – från att dra maximal nytta av den digitala marknaden. Och detta är inte enbart en europeisk fråga. Man tänker sig för innan man beställer de där jeansen från USA också. Vem står för kostnaden om de inte passar och behöver skickas tillbaka? Det ligger helt klart i vårt intresse att avveckla internationella handelshinder (och ta bort tullavgifterna på jeansen genom TTIP) det har vi förstått för länge sen. Det gäller den digitala marknaden också.

Idag fattade kommissionen viktiga beslut om förslag som rör den digitala inre marknadsstrategin. Förslagen i fråga har som syfte att ta bort digitala handelshinder i Europa genom att åtgärda olika former av diskriminering, till exempel geografiska hinder, och genom att förbättra leverans och expresstjänster. Vi förbättrar även den nuvarande regleringen för konsumentsskyddssamarbetet i Europa. Detta innebär tex högre krav på öppenhet för sökmotorer och andra aktörer med digital verksamhet.
Av de konsumenter som använder sig av audiovisuella tjänster idag är cirka 20% barn. Vi har därför också tagit fram förslag i syfte att skydda barn från skadligt innehåll som pornografi och reklam för alkoholhaltiga drycker. Internet och digital teknologi har förändrat våra kommersiella vanor. Den digitala e-handeln i EU växte med 13.7% från 2013 till 2014, och idag omsätter den cirka 370 miljarder euro per år. Ändå skrapar vi bara på ytan av en ofantlig källa till tillväxt, jobb, och innovation, inte bara på EU nivå utan även globalt.

Verkligheten är att idag är tillgången till internet i EU länderna väldigt ojämlik med runt 60 miljoner invånare som står utan digital uppkoppling. Därför har den digitala inre marknaden med rätta lyfts fram som en av Kommissionens topp tio prioriteringar för den politiska agendan för år 2015-2020.
17% av Europeiska företag må sälja varor via internet idag, men antalet försäljare som också levererar till andra EU länder ligger på knappa 8%. Det är få lågt för våra standarder. Om våra konsumenter och företag ska kunna dra maximal nytta av de möjligheter som den digitala marknaden medför så måste vi modernisera och anpassa regelverket efter digitala affärsmetoder och konsumtionsvanor, både i Europa och globalt.

Flygplan Arlanda Foto: EbS

Flygplan Arlanda Foto: EbS

Det är riktigt bra med debatt om EU-frågor. Särskilt de debatter som sker innan ett beslut är fattat, för det demokratiska samtalet är viktigt. Som bäst är det givetvis om det är sakligt.

Just nu pågår en debatt om statligt stöd till regionala flygplatser och flygbolag, och även om det inte ligger inom mitt ansvarsområde som kommissionär så vill jag bara klarlägga några saker. Det låter ibland som om EU har fattat beslut om att förbjuda regionala flygplatser, eller att kommissionen skulle ha lagt fram ett förslag som förbjuder stöd till regionala flygplatser. Det stämmer inte.

Det som väntar är en slags remissrunda, där ett förslag skickas ut och alla som känner sig berörda kan tycka till – medborgare, lobbyister, myndigheter – vem som helst kan skicka in sina åsikter till kommissionen, när ”konsultationsprocessen” är inledd. Kommissionen läser och tar intryck av inskickade åsikter när man utformar sitt lagförslag. Lagförslaget går sen vidare till politisk behandling i parlamentet och EU:s regeringar får tycka till i ministerrådet.

Som för all ekonomisk verksamhet tillämpas EU: s regler om statligt stöd på flygplatser och flygbolag. Syftet med de nya reglerna, som alltså ännu inte är beslutade, är i huvudsak att se till att resenärernas behov tillgodoses, samtidigt som lika villkor garanteras på den inre marknaden och att skattebetalarnas pengar används på rätt sätt. Det är utgångspunkten.

Givetvis finns en förståelse för att tillgängligheten till många regioner inom EU kräver regionala flygplatser. Detta är särskilt fallet för ett medlemsland som Sverige där långa sträckor ofta måste täckas med flyg.

Riktlinjerna kommer att ange på vilka villkor investeringsstöd till flygplatserna kommer att tillåtas, och att en flygplats kan av den berörda medlemsstaten definieras som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse (SGEI), och i så fall möjliggöra statligt stöd.

Fler länkar: http://cfgraf.wordpress.com/2013/06/14/eu-och-regionala-flygplatser/

http://www.northsweden.eu/transportpolitik/nyheter/om-aviation-guidelines.aspx

http://gd.se/ledare/1.6013658-sma-men-viktiga-flygplatser

http://ekuriren.se/jobbpengar/1.1810634-nya-eu-regler-hotar-sma-flygplatser

http://www.svd.se/naringsliv/eu-forslag-hotar-svenska-flygplatser_8266476.svd

http://dalademokraten.se/2013/05/01/eu-avfardar-oro-for-regionala-flygplatser/

http://www.smp.se/nyheter/lobbyn/regionala-flygplatser-viktiga%283771222%29.gm

inre marknad 2Den inre marknaden, med fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital, utgör ett av EU:s främsta prioriteringar, och framgångar. Under de 20 år som den inre marknaden har funnits har den bland annat fört med sig att vi har ett större utbud av varor och lägre priser, och den har genererat tillväxt och fler jobb. EU jobbar på att hela tiden förenkla ytterligare för att eventuella hinder för att handla mellan länder försvinner.

Efter 20 år, lagom till jubileet är det dags att uppdatera den. Vi i kommissionen har i veckan presenterat komplementet ”Inremarknadsakten 2” med 12 åtgärder som ska förbättra den inre marknaden, underlätta rörligheten och gynna tillväxt och skapa jobb. Det handlar bland annat om tågresor, hamnbyråkrati, energimarknaden och den europeiska jobbportalen, men också om e-handel och utbyggnad av bredbandsnätet. Här hittar du mer information om förslaget.

Att underlätta rörligheten och handeln är särskilt viktigt nu när vi lever med konsekvenserna av finanskrisen. Vi behöver fördjupat samarbete, inte mindre.

Europas ekonomi pratar vi alla om just nu. Det är viktigt att vi fortsätter att förstärka och ytterligare integrera Europas sammanflätade ekonomier. Min kollega Michel Barnier presenterade idag ett förslag om förbättringar av inre marknaden. Den inre marknaden dras idag med ojämt införande och verkställighet av regler. Alldeles för ofta införlivas EU-direktiven för sent i medlemsstaterna. Syftet med den inre marknaden är att underlätta handeln och därmed öka tillväxten och generera fler jobb.

Förslaget är en ambitiös handlingsplan för bättre och korrekt implementering av EU:s lagstiftning inom prioriterade områden med störst tillväxtpotential. Förslaget innehåller också åtgärder för att förbättra hur regler om den inre marknaden utformas, genomförs, tillämpas och upprätthålls.

I onsdags antog vi i kommissionen ett förslag om steg mot en bankunion till år 2018, med möjlighet att tvinga nationella stabilitetsfonder att stå för insättningsgarantier i bankkriser i andra länder. Vi har sett hur man runt om i Europa varit dåligt rustade för att hantera banker som råkat i svårigheter och pumpat in pengar i banker för att rädda dem från konkurs och det ekonomiska kaos det skulle ha inneburit. Samtidigt ifrågasätts räddningsaktionerna eftersom det belastar skattebetalarna. Dessutom saknas det mekanismer för hur gränsöverskridande bankkonkurser ska hanteras.

Kommissionens förslag innebär att myndigheterna i framtiden kommer att kunna ingripa med kraft både innan ett problem uppstår och i ett tidigt skede när problemen väl föreligger. Om en banks finansiella situation försämras så att den inte kan räddas innebär förslaget dessutom att bankens kritiska funktioner kan räddas medan kostnaderna för bankens rekonstruktion och avveckling drabbar bankens ägare och fordringsägare, i stället för skattebetalarna. Banksektorn får ta mycket mer ansvar, vilket ska bidra till stabilitet och tilltro till EU. Du kan läsa mer om förslaget här. SvD skriver om förslaget här.

Det är nu stilla i huset mitt emot och redan igår kväll kom beskedet från toppmötet att de nått en överenskommelse kring finanspakten. Det är mycket glädjande att Sverige valde att gå med medan Storbritannien och Tjeckien tyvärr ställde sig utanför. Pakten kommer att vara viktig på lite längre sikt då den ställer höga krav på länderna att följa budgetregler men som om smolk i bägaren blev det tyvärr inte en överenskommelse som alla medlemsländer ställde sig bakom. Mellanstatliga överenskommelser är som princip olyckliga inom EU-samarbetet.

Det som var än viktigare från toppmötet var diskussionerna om tillväxt och ungdomsarbetslöshet i Europa. Alla medlemsländer ska nu ta fram en nationell jobbplan för att fokusera insatserna kring ungdomsarbetslösheten. Kommissionen föreslog också, likt den svenska modellen, att alla länder ska ha en jobbgaranti för ungdomar. Kommissionen komma även att skicka experter till de åtta länder som är svårast drabbade av ungdomsarbetslösheten för att se om man på ett bättre sätt kan använda strukturfonderna för att komma åt problemet.

Stort fokus i diskussionerna låg också på den inre marknaden och länderna slog fast prioriteringen om att få på plats den digitala inre marknaden till 2015. Enklare tillgång till kapital för mindre företag föreslogs också under mötet. Det är bra att toppmötet – äntligen – fokuserade på tillväxt. Åtstramningar och finanspakter är nog bra men det har varit alldeles för mycket prat om institutionella frågor och alldeles för lite om hur vi får hjulen att rulla igen. Med början i eftermiddag kommer vi i kommissionen att ha ett tvådagars möte där vi ska följa upp slutsatserna från toppmötet och fortsätta att prata tillväxtåtgärder och arbetskraftsinvandring.

Den 14 juni för 26 år sedan började gränskontroller nedmonteras inom EU. Från starten var det fem länder som var medlemmar i Schengen, idag är det 25 länder. Schengensamarbetet är ett av de mest konkreta och uppskattade resultaten av EU-samarbetet. Varje dag möjliggör Schengen det för mer än 400 miljoner européer att resa mellan Europas länder utan varken byråkratiskt krångel eller passkontroller vid gränserna. Även för vår ekonomi och den inre marknaden är Schengensamarbetet oerhört betydelsefullt.

För att Schengen ska fungera måste medlemsländerna lita på varandra. Kommissionen ser nu över hur vi ytterligare kan stärka Schengen och göra samarbetet ännu starkare. Jag kommer att göra mitt yttersta för att skydda Schengen och jag kommer att använda de verktyg som finns för att säkra den fria rörligheten som vi alla skattar så högt. Grattis på 26-årsdagen!

I år är det tioårsjubileum för Budapestkonventionen om cyberbrott. Konventionen är trots sina tio år fortfarande ett högst aktuellt dokument som underlättar brottsbekämpande samarbetet inom Europa. Men tyvärr har inte alla länder ratificerat konventionen ännu. Jag har idag talat på en stor konferens i Budapest om arbetet med att bekämpa cyberbrott, där även USA:s justitieminister Eric Holder samt säkerhetsminister Janet Napolitano deltog. I mitt tal framhöll jag behovet av ett europeisk cybercenter för att samla kompetens för att komma åt denna gränsöverskridande brottslighet samt vikten av att företag anmäler när de blivit utsatta för ett attentat. Det ungerska ordförandeskapet jobbar hårt för att få igenom mitt förslag till cyberdirektiv innan sommaren. Du kan läsa mitt tal här.

Kommissionen har idag antagit en ny strategi för den inre marknaden. Många av idéerna har varit kända sedan tidigare. I strategin ingår bl.a. regler om upphandling, standardisering och tillgång till kapital. Den inre marknaden är ett grundfundament inom EU-samarbetet och jag har kämpat för att förtydliga den externa dimensionen i dokumentet, dvs vikten av handelsavtal och samarbete med länder utanför EU. Det är inte minst viktigt i den rådande situationen, med utvecklingen i Nordafrika. Ett närmare handelsamarbete med de länderna skulle ha stor betydelse för den demokratiska utvecklingen i regionen.

Efter gripandet av Elfenbenskustens ledare Laurent Gbagbo i måndags, håller vi nu på att ta fram ett förslag till stödpaket för att hjälpa landet i ett demokratiskt återuppbyggande. Stödpaket kommer att handla om 180 miljoner euro som bl.a. ska gå till att bistå de akuta behov som finns efter rent vatten och sjukvård. Det ska även gå till att betala Elfenbenskustens skuld till Europeiska Investeringsbanken.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Malmström på Twitter

Senaste kommentarer

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
%d bloggare gillar detta: