You are currently browsing the tag archive for the ‘krishantering’ tag.

Jag har idag presenterat 41 konkreta åtgärder för att förbättra säkerheten i Europa. Det handlar om hur vi ska bli bättre på att möta utmaningar som organiserad brottslighet, terrorism samt kriser och katastrofer. Det har funnits en stuprörsmentalitet i vårt förhållningssätt till säkerhet, där vi fokuserat på ett område i taget. Det är viktigt att vi blir bättre på att koppla ihop olika utmaningar och i större utsträcking försöker ta ett samlat grepp.

Strategin lyfter upp fem prioriterade områden: organiserad brottslighet, terrorism, cybersäkerhet, gränskontroll samt kriser och katastrofer. Du kan läsa hela strategin här. Jag vill särskilt lyfta fram tre saker i strategin:

1. Det är viktigt att vi försöker komma åt kriminellas tillgångar. Pengar är i stor utsträckning drivkraften bakom den organiserade brottsligheten, och de verktyg vi har verkar inte fungera tillfredsställande. Rättsbekämpande myndigheter måste kunna komma åt och konfiskera kriminellt förvärvade tillgångar, oavsett var de hålls gömda. Jag kommer redan nästa år lägga fram konkreta förslag för att stärka detta arbete.

2. Cyberbrott är en växande trend och ett område vi måste jobba mycket mer aktivt på. Idag behöver man inte en bomb för att attackera ett kärnkraftverk eller en pistol för att råna människor. Internet ger kriminella nya möjligheter, oavsett om det handlar om storskaliga attacker mot viktig infrastruktur eller om att stjäla pengar från människors bankkonton. Ett konkret förslag är att etablera ett cyberbrottcentrum, gärna i Europols regi, för att möta denna ökande brottslighet.

3. Med Lissabonfördraget fick vi en solidaritetsklausul inom EU, som förbinder EU:s länder att ställa upp för varandra. Det är nu dags att omsätta den i praktiken. När vi drabbas av katastrofer av olika slag måste vi inom EU kunna svara gemensamt och koordinerat. Därför kommer jag att lägga fram förslag för att förbättra EU:s krishanteringsförmåga.

Du kan se presskonferensen här och läsa hela strategin här.

Igår framträdde den nya bulgariska kommissionskandidaten inför utvecklingsutskottet i Europaparlamentet. Kristalina Georgieva gjorde mycket bra ifrån sig och fick klart godkänt av ledamöterna. Därmed avverkades det sista hindret för att kunna godkänna hela kommissionen.

Omröstningen sker på tisdag efter lunch. Dagen inleds med att Barroso presenterar sin kommission och redogör för hur han ser på samarbetet mellan institutionerna. Därefter sammanträder de politiska grupperna, sedan blir det offentlig debatt då alla gruppordföranden yttrar sig. Slutligen blir det omröstning. Även om det mesta talar för att det blir en stor majoritet som röstar för kommissionen, så blir det säkert en och en annan nej-röst av olika skäl.

Kristalina angav att Haiti kommer att bli en viktig prioritet för henne och att hon i övrigt, i enlighet med fördraget, avser att stärka EU:s krishanteringsförmåga vid katastrofer runt om i världen. Där ser jag fram emot att jobba nära henne, eftersom jag inom mitt område har ansvar för intern krishantering inom EU och hur den skall utvcklas. Det ska bli spännande. EU behöver verkligen utveckla sin förmåga att snabbt agera i alla stadier av en kris – innan, under och efter.

Familjen åker återigen till Bryssel nu i helgen för att fortsätta att leta boende.

Imorgon bär det av till Bryssel igen och det är dags för mig att leda ordförandeskapets sista allmänna råd. Det blir diskussioner om slutsatserna inför toppmötet den 10-11 december. Det sker när Köpenhamnsmötet precis har inleds så då finns det möjlighet att vid behov finjustera EU:s förhandlingsmandat. I övrigt är toppmötet ett tillfälle att slutleverera de svenska ordförandeskapsprioriteringarna.

Imorgon står också utvidgningen på agendan med förhoppning att kunna anta slutsatser. Slutligen vill jag också ha en informell diskussion om krishantering. Med det nya fördraget finns en solidaritetsklausul där medlemsländerna åläggs att hjälpa varandra om det inträffar en katastrof av något slag. För att det skall bli möjligt behöver EU utveckla en bättre och mer samordnad krishanteringsförmåga. Morgondagens möte, som sker till glögg och lussekatter, är ett första tillfälle att utbyta tankar kring hur en sådan skulle kunna utformas.

På tisdag förmiddag blir det seminarium med den nya kommissionen, en slags introduktionsdag med alla mina nya blivande kollegor. Det skall bli spännande.

Eldsvådan i kommissionsbyggnaden igår såg dramatisk ut med brandbilar, tjock rök och snabb evakuering. Det verkar som om den uppstod i köket på en av våningarna, men orsaken är ännu inte klarlagd. Ingen blev i alla fall skadad.

Jag forstatte mitt ganska hektiska program på eftermiddagen med möte på EPC, European Policy Centre, om krishantering och säkerhet. Det är ett ämne jag engagerat mig i mycket, hur EU kan arbeta med medborgarnas säkerhet vid olika kriser. Frågan kommer att bli akut med Lissabonfördraget, om det träder i kraft, för där finns en solidaritetsparagraf som säger att medlemsländerna ska stötta varandra vid en kris, vare sig det är ett terrordåd, en epidemi eller en naturkatastrof. Exakt hur den paragrafen skall tillämpas och aktiveras är inte klart ännu.

EU har idag krishanteringsmekanismer men de behöver stärkas, samtidigt som varje medlemsland måste ha sina egna system i ordning. Om detta handlade eftermiddagens intressanta diskussion där bl.a generaldirektör Helena Lindberg från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) medverkade, liksom Gilles de Kerkhove, EU:s antiterrorsamordnare.

Hann även med ett möte med Brysselliberalena på kvällen, ett nätverk för liberala svenskar i Bryssel. De är ganska många och vi diskuterade parlamentsval och ordförandeskap.

Dödssiffrorna från Italien stiger samtidigt som det kommer uppgifter på minst 70 000 hemlösa i området runt L’Aquila efter jordskalvet. Det är en fruktansvärd katastrof och tankarna går förstås till alla drabbade. Sverige har givetvis beredskap för att hjälpa till, men italienarna har hittills avböjt hjälp och heller inte aktiverat EU:s krishanteringsmekanism – ännu.

I förberedelserna för ordförandeskapet funderar jag mycket över EU:s förmåga att hantera kriser.

Om ett EU-land drabbas av en terrorattack, epidemi eller naturkatastrof ska Sverige göra vad vi kan för att bidra med stöd. På samma sätt ska vi kunna vi förvänta oss hjälp när Småland drabbas av storm eller om svenskar drabbas av en katastrof på andra sidan jordklotet. Att EU:s medlemsländer ställer upp för varandra är vad som lägger grunden för en solidarisk säkerhet värd namnet.

Men för att det här ska fungera krävs en fungerande samordning. EU har idag ett slags sambandscentral i kommissionen, MIC, där länder inom EU kan begära hjälp vid naturkatsrofer och liknande. Dessutom arbetar Unionen med förebyggande arbete och varningssystem för epidemier, smittsamma djursjukdomar, farliga livsmedel mm.

Krisberedskapen bör förbättras väsentligt. Vi behöver förstärka analyskapaciteten, göra MIC:en mer operativ och ha kortare och färre kanaler som kan aktiveras vid en stor kris. Gränsen mellan kriser som uppstår inom och utanför EU blir allt otydligare, och ställer högre krav på att EU får en tydligare roll i krishanteringen.

Jag har föreslagit att den nya EU-kommission som tillsätts i höst inrättar en särskild kriskommissionär som har ansvar för att samordna krishanteringen. Jag vet att kommisisonens generalsekreterare gillar idén och att den finns med i planeringen för framtiden. Vi hoppas kunna ta ytterligare steg för att skärpa och vidareutveckla EU:s krishanteringsförmåga under det svenska ordförandeskapet.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Malmström på Twitter

Senaste kommentarer

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
%d bloggare gillar detta: