You are currently browsing the tag archive for the ‘Ministerrådsmöte’ tag.

Jag är på så kallat informellt rådsmöte i Köpenhamn. Med informellt menar jag knappast avslappnade diskussioner runt brasan utan formell dagordning. Tvärtom är vi fler än någonsin – alla EU:s medlemsländer, kandidatländer och Schengenländer samt alla våra myndigheter – EASO, Frontex, Europol och Cepol samt ordföranden i Europaparlamentets LIBE-utskott. En ganska stor samling således, i den enorma sammanträdeslokalen i Bella Center.

Skillnaden är att vi inte fattar formella beslut.

På dagordningen står bland annat frågan om solidaritet, grönboken om familjeåterförening och förslaget om att skapa ett europeiskt system för passageraruppgifter, PNR.

Den första diskussionen om solidaritet i flyktingfrågor inleddes av chefen för FN:s flyktingorgan UNHCR, Antonio Guterres. Han var som vanligt kristallklar och påminde om att 80 procent av världens flyktingar finns i utvecklingsländer. Alltid nyttigt att påminnas om det globala perspektivet.

Diskussionen var en smula fluffig – alla är i princip för solidaritet mellan EU:s medlemmar när det gäller flyktingmotagande, men få är villiga att skapa något slags koordinerat system för att avlasta medlemsstater under stor press. Dock bidrar alla medlemsländer för att avhjälpa situationen i Grekland, och nästan alla ställer upp med resurser till myndigheterna Frontex och EASO. Vi är också nästan överens om det gemensamma kvotflyktingsystemet. Det är positivt. Från EU-kommissionens sida försöker också få in ett slags övervakningssystem och ”early-warning”-mekanism i den s.k. Dublinförordningen för att identifiera problem i medlemsländernas asylsystem. Så det fanns en ovilja att binda sig till åtaganden, men det blev en ganska bra diskussion i alla fall.

Under lunchen talade vi om integration och om familjeåterförening. Just familjeåterförening är ju ett oerhört viktigt element i integrationen av flyktingar och en grundläggande rättighet. Villkoren regleras i ett EU-direktiv och enligt Stockholmsprogrammet, som sätter ramarna för mycket av vårt arbete, skall direktivet utvärderas. Vi har från kommissionens sida valt att publicera en grönbok med frågor kring detta. Den är nu ute på remiss. Visst finns det problem med integrationen, och fall av missbruk – t ex med arrangerade äktenskap – men frågan är om sådana problem löses genom ett nytt direktiv. En majoritet av länderna verkade tycka att det kanske inte är den lösningen som är bäst. Konsultationen pågår som sagt, och alla kan lämna synpunkter.

Strax blir det diskussion om ett europeiskt PNR-system och sedan har det danska ordförandeskapet utlovat en trevlig middag. I morgon bär det iväg till Malmö och Lund.

dsc004401Jag kommer precis från möte med GAERC, allmänna rådet (det ministerråd där jag företräder Sverige) i Bryssel. Idag har vi förberett slutsatserna för vårtoppmötet senare i veckan. Senare under dagen ska jag ha bilaterala möten med min brittiska kollega Caroline Flint och den slovenske EU-ministern Mitja Gaspari. Vi brukar alltid passa på att lägga in en rad olika möten när jag ändå är i rådsbyggnaden. Här finns ju alla kollegorna på plats samtidigt, och det är viktigt att hålla god kontakt med de länder som vi behöver samarbeta nära med, inte minst inför ordförandeskapet.

Den ekonomiska krisen kommer självklart att stå i centrum även när stats- och regeringscheferna träffas på torsdag och fredag. Hittills har EU agerat samfällt och ganska effektivt för att förhindra de allra värsta effekterna av krisen. Olika försök till ökad protektionism har hittills motats i grind. Det är bra, för krisen kommer bara att kunna mildras genom att vi stärker den inre marknaden och visar en ännu större öppenhet mot omvärlden.

De flesta verktyg för att stimulera ekonomin och hantera krisen finns i medlemsländerna. Men samtidigt har EU en rad styrmedel som både kan och bör användas. Lissabonstrategin som innehåller rekommendationer och gemensamma mål för fler jobb och högre tillväxt, måste förnyas. Vi ska hitta vägar så att länder med stora budgetunderskott ska kunna leva upp till kraven i stabilitetspakten. Dessutom behöver vi få till stånd en gemensam tillsyn av finansmarknaderna i Europa.

En annan av EU:s viktigaste insatser i krisen blir just återhämtningsplanen. Den handlar om att unionen bidrar till investeringar som syftar dels till bättre energiförsörjning genom att bygga ihop el- och gasnät, dels om bredbandssatsningar.

För svensk del är en elkabel mellan Sverige och Baltikum särskilt viktig när vi förhandlar om vilka projekt som ska prioriteras. När Litauen stänger det gamla kärnkraftverket i Ignalina så ska ju ren, svensk energi utgöra ett bättre alternativ än den ryska gasen!

En fråga som vi fortfarande diskuterar handlar om finansieringen av det klimatpaket som EU-länderna enades om i december. Det kan vi inte lösa i detalj redan nu men vi måste sända ut signaler till omvärlden om att EU är redo att ta ett ambitiöst ledarskap inför klimatmötet i Köpenhamn då vi förhoppningsvis ska enas om ett nytt globalt klimatavtal.

Just nu förhandlas EU:s ”mammaledighetsdirektiv” i ministerrådet för arbetsmarknadsfrågor. Det handlar om en uppdatering av dagens EU-regler, som säger att mödrar har rätt till minst 14 veckors ledighet i samband med förlossningen, och att det är obligatoriskt för mammor att ta ledigt i två veckor.

Sverige har inte påverkats särskilt mycket av de här reglerna, eftersom vår föräldraförsäkring redan är väldigt generös som den är, och det är få mödrar som planerar att vara lediga mindre än två veckor.

Men nu vill kommissionen förlänga minimiledigheten för mammor till 18 veckor och göra sex veckors ledighet obligatoriskt. Sven-Otto Littorin har tydligt deklarerat att Sverige är kritiskt till det, särskilt som det innebär en inskränkning av föräldrarnas rätt att själva dela upp föräldraledigheten. Att direktivet bara reglerar just mammaledighet visar på en gammalmodig syn på föräldraskap. Var finns papporna?

Kommissionen har självklart goda intentioner. Det här är ett sätt att bidra till ett socialt skyddsnät i länder med dåligt utbyggd föräldraledighet. Men är det verkligen EU:s uppgift att besluta om föräldraledighet och socialförsäkringar?

Jag tycker inte det. EU:s viktigaste uppgift är att hitta lösningar på de problem som vi har gemensamt. Att ta itu med klimatförändringarna, den gränsöverskridande brottsligheten och oväntade kriser. För att göra det är det viktigt att EU rustas för att kunna agera effektivare på ett antal områden.

Men ska vi lyckas med det måste unionen göra mindre på andra områden. En bra början vore att låta medlemsländerna själva sköta föräldraledigheten.

Idag är det fredag och jag styr åter stegen mot riksdagen – den här gången för att samråda och informera riksdagens EU-nämnd om vilka frågor som ska upp på agendan på allmänna rådet på måndag. Jag träffar EU-nämnden ungefär en gång i månaden. Idag diskuterade vi de frågor som ska upp på toppmötet den 19-20 mars – framförallt den ekonomiska krisen, klimat och energi, men också Lissabonfördraget samt förslaget till återhämtningsplan för Europa – alla viktiga och centrala frågor för Europas framtid.

När det gäller den ekonomiska krisen måste vi värna de öppna marknaderna, extern och internt inom EU. Protektionism kan aldrig vara lösningen, utan är bara en del av problemet.

Så var det återigen dags för mitt ministerrådsmöte, det för allmänna frågor och yttre förbindelser (GAERC), i Bryssel. Under de två och ett halvt åren som jag har åkt på dessa möten som minister har någonting viktigt hänt – under det allmänna rådet diskuterar nu EU-ministrarna viktiga frågor av allmän karaktär, till exempel energiförsörjning inom EU och EU:s återhämtningsplan som en följd av den finansiella krisen. Tidigare var det en tydlig dominans för de utrikespolitiska frågorna och bara utrikesministrar som pratade. EU-frågor är inrikespolitik och därför är det angeläget att fokusen flyttas från utrikesdepartementet till statsrådsberedningen i fler länder än bara i Sverige.

På mötet, som var ovanligt utdraget, diskuterade vi hur EU ska klara av att finansiera den så kallade ”återhämtningsplanen”. Vi anser inte att 2008 års budgetöverskott kan finansiera detta. I princip var alla länder överens om det, men sen vill alla förtydliga att just deras land behöver stöd.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Malmström på Twitter

Senaste kommentarer

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
%d bloggare gillar detta: