You are currently browsing the tag archive for the ‘Nicefördraget’ tag.

Mattias Svensson går på Neos blogg hårt ut mot mig för att jag ifrågasatt att Vaclav Klaus kan rädda EU-demokratin. Svensson påstår att Lissabonfördraget inte godkänts ”med demokratiska metoder utifrån något folkligt mandat i medlemsländerna”.

Okej. Lissbonfördraget har godkänts av de folkvalda parlamenten i 26 av EU:s medlemsländer, utsedda i fullt demokratiska val. I det 27:e medlemslandet, Irland, röstade två tredjedelar (67%) ja till fördraget i en folkomröstning.

Detta tycker jag nog är en ovanligt tydlig demokratisk grund. Att ena 27 länder är en nog så svår uppgift även i mindre omfattande frågor. Detta breda stöd är en stark signal om att Lissabonfördraget är efterfrågat och välbehövligt.

Det Mattias Svensson med flera är inne på och som brukar anföras för att processen ändå varit odemokratisk är:

1. EU accepterar inte ett nej och tvingade irländarna att rösta igen.

– Att fråga irländarna vad de var missnöjda med är knappast odemokratiskt. Efter den första folkomröstningen tog EU en tankepaus. Därefter startade en dialog med irländarna om vad de var missnöjda med, och detta ledde till ett antal rättsliga garantier på för irländarna viktiga områden. Utifrån dessa förutsättningar utlyste irländska regeringen en ny folkomröstning, och irländarna gav sitt tydliga ja till att de vill ha Lissabonfördraget.

2. Ni vågar inte låta oss rösta i Sverige.

– Jag är helt med på att folkomröstningar ofta har en folkbildande effekt. Men att automatiskt se folkomröstningar som en högre form av demokrati än den representativa demokratin vi är i mina ögon felaktigt. Folkomröstningar ska användas sparsamt och när det är en fråga där svaret är enkelt att tolka, och detta är inte fallet med Lissabonfördraget. Att riksdagen, liksom 25 andra europeiska parlament, godkänt Lissabonfördraget är legitimt och enligt demokratiska metoder. Vi brukar i Sverige inte folkomrösta om olika internationella fördrag.

Detta tycks emellertid inte räknas för Svensson. Han tycker att räddningen för europeisk demokrati vore om den tjeckiske presidenten Vaclav Klaus går emot det tjeckiska parlamentet (som i båda kamrarna godkänt fördraget) och det tjeckiska folket (som enligt opinionsundersökningar vill ha fördraget), och vägrar skriva på. Och då ska man komma ihåg att Klaus inte ens är direktvald av det tjeckiska folket.

Att tala om bristande demokratiska metoder, som också Johan Norberg är inne på, kan jag därför tycka klingar falskt.

Men för att inte bara tala om processfrågan: Jag tror, till skillnad från Svensson, att det är positivt att varje medborgare förses med en uppsättning garanterade rättigheter när EU fattar beslut. Och jag tycker att det är viktigt att enskilda länder inte ska kunna blockera reformer av exempelvis jordbrukspolitiken. På flera områden är det bra om EU kan agera effektivare, och här uppfattar jag att jag har svenska folket med mig. I senaste Eurobarometerundersökningen framgår till exempel att

• 87% av svenskarna vill ha mer beslutsfattande på europeisk nivå i kampen mot den organiserade brottsligheten och mot terrorismen.
• 82% tycker att EU ska ha mer att säga till om i skyddet av miljön.
• 81% vill ha mer samarbete på forskningsområdet.

EU ska naturligtvis inte göra allt – det är viktigt att EU inte blir klåfingrigt i onödan. Där finsn det en hel del att göra, där kan vi vara överens. jag skulle gärna se att t.ex jordbrukspolitiken avreglerades och avskaffades, att regionalpolitiken kraftigt reformerades och att mycket av EU:s regelverk förenklades. men en liten förbättring inför i Lissabonfördraget i och med att det införs en möjlighet för de nationella parlamenten att skicka tillbaka förslag till lagstiftning som de anser är för klåfingrig. Men på vissa områden – i till exempel kampen mot klimatet och den organiserade brottsligheten – är det viktigt med ett beslutskraftigt EU.

Det är roligt att diskussionen om Europas framtid fortsätter. Jag skrev igår ett svar på Newsmill till Christian Engströms (PP) senaste inlägg i diskussionen om EU:s utveckling och Lissabonfördraget, Jag konstaterar bland annat att

I det stora hela är det också intressant att Engström är federalist precis som jag och Folkpartiet. Är hela Piratpartiet det? Folkpartiet har länge förespråkat ett starkare Europaparlament som vägen till en mer demokratisk union. Vi har kämpat för starkare och tydligare principer om öppenhet. Men vi har också förespråkat en tydlig närhetsprincip, för att garantera att beslut fattas på rätt nivå.

Engström och Piratpartiet håller dock fast vid sitt motstånd till Lissabonfördraget, trots att det förbättrar just det de säger sig kämpa för. Även Staffan Danielsson (C) har varit inne på det motsägelsefulla i Engströms argumentation.

Läs gärna hela artikeln här.

Christian Engström (PP) har svaratmitt inlägg i diskussion om Lissabonfördraget och hur EU bör fungera. Egentligen är det enda jag kan göra att välkomna Christian Engström till den federalistiska skaran.

Ett stärkt Europaparlament är något jag länge förespråkat. Att flytta beslut från slutna ministerrum till det det direktvalda parlamentet ökar öppenheten och möjligheten till ansvarsutkrävande.

Frågan blir därför hur vi tar oss dit. Jag är övertygad om att Lissabonfördraget är en bra bit på vägen mot ett öppnare, effektivare och mer demokratiskt Europa. Med det får Europaparlamentet mer inflytande över frågor som tidigare har avgjorts just i slutna rum. Det är inte många år sedan den franske presidenten Chirac och den tyske kanslern Schröder gjorde upp om jordbrukspolitiken på ett hotelrum och sedan presenterade slutsatserna som ett faktum för ministerrådet. Europaparlamentet hade ingenting alls att säga till om. Med Lissabonfördraget blir ett sådant agerande omöjligt.

Och .. åter igen: ett nej till Lissabonfördraget är ett ja till Nicefördraget, som är det nu gällande fördraget. Det är i alla avseenden sämre och inget att föredra för den som vill se ett öppnare och mer demokratiskt Europa.

Christian Engström motiverar sitt och Piratpartiets motstånd mot Lissabonfördraget med att

Jag vill stärka Europaparlamentet i förhållande till EU-kommissionen och ministerrådet. Absolut inte på den svenska riksdagens och de andra nationella parlamenten.

Men det Lissabonfördraget framförallt innebär är inte överflyttande av beslutandemakt från de nationella parlamenten. Tvärtom: främst stärker det Europaparlamentets roll i förhållande till ministerrådet.

För övrigt vill Engström i god federalistisk anda se till att makten ligger så nära medborgarna som möjligt. Detta är en bra och viktig ambition, och subsidiaritetsprincipen stärks med Lissabonfördraget, eftersom kommissionen måste motivera alla sina förslag just med utgångspunkt i denna princip. Jag hade gärna sett att konventet gjort en tydligare kompetenskatalog som tydliggör makten mellan medlemsstaterna och EU på ett klarare sätt än idag, men där gick det inte – i dagsläget – att komma längre.

Mitt lilla inlägg om EU och Lissabonfördraget igår har givit kommentarer. Kul! Som svar på inläggen skulle jag vilja vidhålla att Lissabonfördraget trots allt är det mest demokratiska fördrag som EU har haft hittills och att det, om det går igenom, gör samarbetet öppnare, effektivare och mer demokratiskt än idag. Det betyder inte att det inte kommer att finnas brister, men det är en bra utgångspunkt. Medborgarna och de nationella parlamenten får mer att säga till om och riksdagen kan tillsammans med andra nationella parlament stoppa förslag från kommissionen som de anser är för klåfingriga.

Europaparlamentets (EP) makt ökar, de blir medbeslutande i alla frågor där EU har beslutsmakt och det är bra för då ökar öppenheten och ansvarsutkrävandet. Bland annat får EP medbslutande över jordbruksbudgeten och det rättsliga samarbetet, områden där det behövs mer medborgerligt inflytande och kontroll än idag. Då ökar möjligheten att reformera EU:s jordbrukspolitik, en politik som kostar 42% av EU:s budget och som idag görs upp i slutna rum av ministrarna.

Europaparlamentet har sedan europasamarbetets början varit den institution som fått mer och mer inflytande. När väl makten givits dem kommer det inte gå att återkalla, så det är nu viktigt att ledamöterna använder sin utökade makt klokt och ansvarsfullt. Det tror jag att man kommer att göra.

Lissabonfördraget är ännu inte på plats. Det skall folkomröstas på Irland den 2 oktober och de tjeckiske och polske presidenterna har ännu inte skrivit under. Om Lissabonfördraget faller finns ingen plan B. Då är det Nicefördraget, dagens fördrag som gäller. Det är sämre i alla avseenden och kritikerna till Lissabon bör komma ihåg att det är Nice som är alternativet under överskådlig tid. Flera länder har sagt att då är det också slut med utvidgningen, en åsikt Sveriges regering naturligtvis inte delar men som tyvärr är tydlig i flera huvudstäder. Det finns ingen ork att efter 8 års institutionell debatt nu börja omförhandla ett nytt fördrag.

Oj, det var väldigt vilka reaktioner jag fick på gårdagens inlägg där jag kallade Piratpartiet för ett enfrågeparti. Några hävdar att partiet minsann har ett brett fokus och en mängd olika ståndpunkter. Någon gläder sig åt att ett smalt fokus gör att piraterna slipper kompromissa, och ytterligare en undrar varför ett parti måste ha en åsikt i exempelvis klimatfrågan.

Ok. Jag går med på att Piratpartiet även tycker till i andra integritetsaspekter på aktuell EU-lagstiftning. Det är vi flera som gör, bland annat folkpartiet.

Jag har noga läst piratpartiets hemsida och måste konstatera att faktum kvarstår: inte ett ord nämns om alla de andra stora frågor som EU har att lösa just nu: klimatfrågan, hur vi ska ta oss ur den ekonomiska krisen eller bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. För det är just dessa frågor som parlamentet har att hantera. Varje dag, året om. Och jag står fast vid att ett ansvarsfullt parti måste bekänna färg i de frågor som faktiskt dominerar dagordningen.

PP skriver på sin hemsida att man kommer att rösta med ”sin partigrupp” i frågor som ligger utanför den smala politiska plattformen. Men vilken partigrupp då? Den gröna och den liberala gruppen nämns som tänkbara, trots att de har helt olika politisk inriktning i väldigt många frågor. Både liberalerna och den gröna gruppen stödjer dock Lissabonfördraget, där PP säger blankt nej. Lissabonfördraget innebär att EU blir mer demokratiskt än idag, varför tycker Piratpartiet att dagens Nicefördraget är så bra? Oklarheterna kring vad PP tänker göra under fem år i parlamentet, om de kommer in, kan knappast bli större.

Imorgon röstar Europaparlamentet om telekompaketet. Det verkar sannolikt att kompromissen går igenom. Formuleringen som nu föreslås hoppas jag kan skapa tydlighet och lugna ner den stundtals känslosamma debatten. Naturligtvis kan vi inte acceptera att personer kan anstängas från internet såsom det framställts i diskussionen. Det är inte bara PP som bryr sig om individen, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Malmström på Twitter

Senaste kommentarer

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
%d bloggare gillar detta: