You are currently browsing the monthly archive for oktober 2016.

Gbg hamn med Olle Ludvigsson (S) och Magnus Kårestedt, vd

Gbg hamn med Olle Ludvigsson (S) och Magnus Kårestedt, vd

I fredags hade jag nöjet att hälsa på i min hemstad Göteborg. Jag besökte Göteborgs hamn för att diskutera svensk och europeisk handel, utmaningarna för hamnen och regionen, samt hur EU:s handelspolitik kan utvecklas framöver. I sällskap med europaparlamentariker Olle Ludvigsson och ledningen för hamnen åkte vi båt ut till ytterhamnarna och tog en titt på hamnverksamheten i praktiken.

I dag är 870 000 jobb på den svenska arbetsmarknaden beroende av export utanför EU och hela 90 % av Sveriges utrikeshandel sker med sjöfart. Faktum är att 30 % av denna utrikeshandel går genom Göteborgs hamn, vilket gör den till Skandinaviens största containerhamn med direktlinjer till 140 hamnar världen över, i Nordamerika, Europa, Asien och Afrika. Alltså är det ingen tvekan om att de sammanlagt 20 handelsavtal som EU just nu förhandlar om kommer att ha en direkt positiv inverkan på Göteborg som handelsstad och Sverige i stort, om handelsavtalen kommer på plats.

De politiskt turbulenta tider vi just nu genomlever innebär att mitt ansvar som handelskommissionär växer: vi måste skapa nya ekonomiska möjligheter i Europa genom att få till stånd handelsavtal med andra länder. Samtidigt ser vi många exempel på hur ökande protektionism får stort genomslag i debatten, både på många ställen här i Europa och på andra sidan Atlanten. Det innebär en direkt fara för handelsstäder som Göteborg, som behöver de bästa möjliga förutsättningarna för en stark och hållbar ekonomisk utveckling. Svenska företag måste fortsätta kunna exportera och importera. Detta kan bara ske om vi gemensamt för en ansvarsfull och effektiv frihandelspolitik, något som blev tydligt i mina diskussioner med hamnledningen under mitt besök.

Ett konkret exempel på effekten som EU:s handelsavtal har på tillväxt och jobb är avtalet med Sydkorea, som har legat på plats i fem år. Under den tiden har EU-ländernas export dit ökat med 55 %. Försäljningen av europeiska bilar i Sydkorea har t ex tredubblats och från Göteborgs hamn går idag tät direkttrafik till Sydkoreas största hamn, Busan.

Samtidigt har Göteborg också blivit den nya importhamnen för den japanska biltillverkaren Mazda. Mazdas huvudtillverkning sker främst i Japan och bilarna exporteras sedan till Sverige via Göteborg. Japan importerar även många svenska skogsbruksprodukter, men också stål och andra industrikomponenter. En ny direktlinje mellan Göteborg och Japan har fått stor betydelse eftersom den innebär att svenska exportprodukter inte behöver lastas om på vägen, utan kan färdas direkt med samma fartyg till Japan. Vid ankomst lastas fartyget om med japanska produkter och tar sig sedan direkt tillbaka till Sverige. De pågående EU-förhandlingarna om ett handelsavtal med Japan skulle alltså få stor betydelse för Göteborgs hamn, eftersom handelsutbytet skulle öka ytterligare.

Dessutom hanterar Göteborgs hamn idag mycket export och import gentemot Kanada och USA. Pappersmassa, papper och trävirke är exempel på svenska exportvaror som transporteras mycket över Atlanten. Dock finns det fortfarande handelshinder – USA idag lägger på en 20-procentig tullavgift på nämnda pappersmassa och 28.5 procent på skrivpapper. Sådana avgifter kan helt tas bort om vi lyckas ro i hamn handelsavtalet TTIP tillsammans med USA.

Annonser

sadcI juni reste jag till Kasane, Botswana för att skriva på ett nytt handelsavtal som träder i kraft idag. Undertecknandet ägde rum mitt i ett enastående naturreservat och i gott sällskap av handelsministrarna från sex länder i södra Afrika – Botswana, Lesotho, Moçambique, Namibiern, Sydafrika och Swaziland.

De ovannämnda länderna utgör sex utav femton länder i Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (nedan kallad SADC) och tillsammans är vi ense om den positiva verkan som det nya EU-SADC ekonomiska partnerskapet, annars känt som EPA, kommer att ha.

Afrika är en växande kontinent med en dynamisk och innovativ privatsektor som det verkligen går bra för, i synnerhet i södra Afrika. EU och SADC måste skapa handelsförhållanden som kan förse södra Afrikas entreprenörer och affärsverksamhet med den bästa möjliga förrutsättningar för positiv utveckling. Detta är det grundläggande syftet med det tillträdande EPA som kommer att styra handelsrelationerna oss emellan.

Jag anser att vi är på god väg mot framgång, av flera skäl. För det första, ger EU nu de flesta länder som undertecknat SADC EPA helt fri tillgång till vår marknad, och för Sydafrika, nästan fritt tillträde. Fördelen med detta är att EU inte längre inför importtullar på exportgods från SADC länder.

För det andra, många utav de varor som afrikanska ekonomier kräver för att lyckas blir nu billigare att köpa. Dessa inkluderar så kallade insatsvaror – sådana som används för att producera slutprodukter, som t.ex. gödningsmedel.

För det tredje, kommer vårt EPA att skydda de industrier i södra Afrika som behöver mer tid för att utvecklas och bli självständiga vid sidan av den globala konkurrensen, som sydafrikanska nötköttsindustrin eller möbelindustrin i Mozambique.

Dessutom, har reglerna som avgör var produkterna kommer ifrån utarbetats på ett flexibelt sätt som kan maximera antalet varor som kommer att gagnas av tullfritt tillträde. Ett praktiskt exempel på detta är att en textilprodukt nu kan få tullfritt tillträde på den europeiska marknaden så länge ett steg i produktionsprocessen (t.ex. vävning eller stickning) har ägt rum i ett SADC land.

Slutligen, är avtalet av en helt ny art i och med att det är det första handelsavtalet som direkt stöder den ekonomiska integrationen av ett specifikt område. I Europa har vi upplevt sedan många år at regional integration av marknader är en utav de mest kraftfulla drivarna av välstånd, stabilitet och tillväxt som någonsin skapats. Därmed har vi tillsammans lyckats forma detta ekonomiska partnerskap på ett sätt som gynnar ännu närmre förbindelser mellan de sex undertecknade SADC länderna.

Genom att inkludera fördelaktiga villkor på det här viset har vi skapat ett EPA som är gediget fokuserat på utveckling.
Självklart kommer avtalet också att gynna europeiska företag, som gradvis får nya tillträdanden på södra Afrikas marknader. Sydafrika kommer också att skydda mer än 250 produkter med så kallad geografisk beteckning från EU – d.v.s. namn på traditionella varor och drycker som är anknutna till särskilda städer eller områden. Detta möjliggör det för konsumenter i Afrika att kunna ta informationsbaserade beslut vad gäller varor av hög kvalité. Vi kommer också att skydda deras geografiskt betecknade varor här i Europa, vilket är en riktigt innovativ egenskap i vårt avtal.

Framför allt, är jag nöjd med att det här avtalet överensstämmer med EUs Trade for All strategi som jag offentliggjorde för ett år sedan. Handel kan inte ses i en klass för sig, utan måste alltid ta hänsyn till demokratiska värden, rättspraxis och hållbar utveckling.

Nu måste vi se till att vi noggrant verkställer avtalet för att det ska kunna fungera effektivt i praktiken och jag kommer att samarbeta med näringslivsassociationer, fackföreningar, konsumentgrupper, miljöorganisationer, NGOs och andra samhällsorganisationer för att få det gjort. Endast på detta sätt kommer vi att kunna få ut mest av avtalet och få det att fungera som planerat.

Ett faktablad om vårt SADC avtal hittas här.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Malmström på Twitter

Senaste kommentarer

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
%d bloggare gillar detta: