You are currently browsing the tag archive for the ‘terrorism’ tag.
Je suis Charlie
Jag är fullkomligt förfärad över attentatet mot den franska satirtidningen Charlie hebdo idag. Det är ett attentat mot det fria ordet och yttrandefriheten, vår demokrati. Kanske det värsta dåd mot journalister i Europa någonsin. Mina tankar går till vänner och anhöriga.
RAN-mötets första dag. Foto: EU-kommissionen
I september 2011 lanserade jag nätverket RAN (Radicalisation Awareness Network) som ett svar på den växande förekomsten av våldsam extremism som vi ser i Europa. Enskilda individer, som Anders Behring Breivik i Norge, Mohamed Merah i Frankrike eller självmordsbombaren i Stockholm är alla exempel på våldsamma extremister som begår terrorhandlingar. Denna typ av isolerade individer agerar utifrån höger- eller vänsterextrem övertygelse, eller utifrån religiöst motiverad extremism, och finns i våra samhällen idag. Men – runt omkring i Europa finns samtidigt en massa kunskap om hur man kan upptäcka dessa individer och förhoppningsvis stoppa dem innan de begår våldsamheter.
Nätverket, som möts idag och imorgon under ett högnivåmöte i Bryssel, består av lokalt engagerade personer – lärare, socialarbetare, poliser, religiösa ledare, forskare, representanter från det civila samhället och andra. Imorgon, tisdag, ansluter inrikes- och justitieministrar från flera EU-länder. Tanken med nätverket är att få till ett bättre utbyte av erfarenheter över gränserna. Åtta arbetsgrupper jobbar sedan ett år tillbaka med konkreta rekommendationer, för att ge EU-länderna bättre verktyg för att förebygga och bekämpa våldsbejakande extremism.
Bland de åtgärder som vi har stött och blött idag, under konferensens första dag, är att upprätta verksamheter i samtliga EU-länder som hjälper personer att lämna extremiströrelser. Inspirationen kommer bland annat från Sverige och initiativet Exit hos Fryshuset i Stockholm. Lokalpoliser över hela Europa bör också utbildas i hur man bättre får upp ögonen för radikalisering bland unga, och vi ska försöka göra det lättare för personal inom mentalvården att slå larm om man får trovärdiga uppgifter om en terrorattack. Vi pratade också om hur såväl avhoppare som terrorismens offer kan bidra genom att avromantisera den väpnade kampen.
Våra diskussioner idag har också cirklat kring hur den våldsamma extremismen underblåses av en växande våg av främlingsfientlighet i många EU-länder. Vi ser just nu hur extremismen kryper in i finrummen. De högerextrema och främlingsfientliga rörelser som växer fram i Europa är i grunden en språngbräda för våld, men runtom i EU finns länder som inte tar den här utvecklingen på tillräckligt stort allvar. Nu för vi samman dem som jobbar på fältet med beslutsfattare från politiskt håll, för att vi vill se en förändring.
Förra veckans tragiska terrordåd mot israelska turister i Bulgarien skördade sex människors liv. Jag tänker på offren och deras familjers och vänners tragedi och sorg. Det är omöjligt att förstå den persons grymhet som valde att attackera en turistbuss vid flygplatsen. Jag talade med den bulgariska inrikesministern Tsvetan Tsvetanov redan i torsdags förra veckan och erbjöd kommissionens assistans om Bulgariens myndigheter skulle behöva hjälp. Även Europol har erbjudit sin hjälp. Idag fick vi möjlighet att träffas vid det informella ministermötet på Cypern. Han uppdaterade mig på det senaste om bombdådet.
Medlemsstaterna har själva ansvar för den nationella säkerheten, men de europeiska länderna bistår varandra bilateralt, ofta mellan ländernas säkerhetstjänster. Kommissionen har möjlighet att hjälpa drabbade medlemsstater på flera olika sätt, t.ex. genom stöd i polisutredningar via Europol. Som jag skrev i onsdags jobbar vi också förebyggande. Radicalisation Awareness Network jobbar för fullt för att ta fram underlag för rekommendationer för hur man nationellt och lokalt kan motarbeta våldsam extremism. Arbetet mot terrorism berör också säkerheten vid Europas gränser och flygplatser.
På söndag är det ett år sedan Breiviks oerhört grymma terrorattentat på Utøya och regeringskvarteren i Oslo. Det fruktansvärda dådet analyseras nu för att vi ska kunna dra lärdom – dels om radikalisering, dels om samhällets krisberedskap – för att vara rustade för eventuella framtida terrorattacker.
Idag har jag haft möte med RAN-nätverket. RAN (Radicalisation Awareness Network) är ett nätverk som jag lanserade i september förra året. Det tillkom eftersom att kampen mot terrorismen allt för mycket fokuserat på repressiva åtgärder och alldeles för lite på preventivt arbete. Samstämmiga analyser visar att ett av de stora hoten inom terrorismen idag är så kallade ensamvargar, personer som radikaliseras på egen hand – även om det i vissa fall finns kopplingar till terrornätverk – och som begår terrordåd. Vi såg det i Toulouse i maj, Breivik är ett annat exempel, liksom Stockholmsbombaren.
Det finns idag på lokal nivå viss erfarenhet av att upptäcka individer på väg in i ett våldsamt beteende och kunskap om hur man hjälper dem tillbaka in i samhället igen. Det kan handla om höger- eller vänsterextremism, men också olika typer av religiös extremism. Behovet av att mötas och diskutera dessa frågor med andra var något jag fick klart för mig efter ett antal resor i medlemsländerna. Därför lanserade vi RAN som nu består av ett alleuropeiskt nätverk av forskare, psykologer, frivilligorganisationer, offer för terrorismen, religiösa ledare, representanter för det civila samhället, poliser, fängelsepersonal etc. Tanken är att de ska dela med sig av sina respektive erfarenheter och hjälpa oss på kommissionen med att vara bollplank om vilka åtgärder som kan behövas. Från svensk sida är t.ex. Rober Örell från Exit med, ett projekt som leds av Fryshuset och som jobbar med att få högerextremister att lämna rörelsen. Även professor Magnus Ranstorp, välkänd terroristforskare, deltar.
Totalt finns det nu åtta arbetsgrupper och de har just varit i Bryssel i två dagar för att diskutera och utbyta idéer. Kommissionen bistår med pengar, sekretariat samt möjligheten att mötas. Det är varken lagstiftning eller klassiskt polissamarbete som diskuteras utan nya metoder att möta våldsamma ideologier på den lokala nivån som står på agendan. Jag deltog i en arbetslunch med företrädare för grupperna och hade möjlighet att ställa frågor och bli uppdaterad på arbetet. Alla deltagare var väldigt positiva och förhoppningen är att de ur grupperna ska komma metoder och rekommendationer som medlemsländerna kan använda nationellt och lokalt för att motarbeta våldsam extremism. En stor ministerkonferens i frågan planeras i januari. Det gläder mig att se att nätverket fungerar väldigt bra och deras slutsatser kommer att vara en viktig nyckel i förebyggande arbetet.
Med Isabel Allende, senator Chile tv och Patxi López, Baskiens president th
Idag deltar jag i invigningen av en fem dagars konferens i Bilbao på temat ”rememberance and coexistence”. Idag är ETA efter femtio år av terror, med mer än 800 döda och tusentals skadade, kraftigt försvagat och de har meddelat att de ska lägga ner sina vapen. Det är då särskilt viktigt att hedra alla offer men också att diskutera hur det baskiska samhället ska kunna gå vidare och hur man ska kunna leva tillsammans i värdighet och respekt.
Åren av terror har skapat djupa skiljelinjer i det baskiska samhället men nu är det flesta redo att se framåt och planera för en framtid utan våld och terror. Seminariet hålls symboliskt i TV-huset i Bilbao, en byggnad som delvis förstördes av ett ETA-attentat 2008. Du kan läsa mitt tal här, dock endast på spanska.
Idag har jag deltagit i det danska ordförandeskapets konferens om radikalisering och av-radikalisering av personer som lockas in i våldsam extremism. Det handlade väldigt mycket om konkreta metoder att identifiera unga människor på väg in i våldsamma miljöer och exitstrategier. Danskarna har en ganska lång erfarenhet av dessa frågor och vi fick bland annat lyssna till några unga människors berättelser in hur de själva varit i högerextrema eller islamistiska våldsamma rörelser men lyckats ta sug ur. Det var oerhört gripande.
Många från RAN nätverket var på plats. Vi har nu åtta arbetsgrupper som är i full gång och hoppas kunna presentera slutsatser i höst i samband med en ministerkonferens.
Du kan läsa mitt tal från dagens konferens här.
Nu bär det av vidare till Göteborg där jag imorgon ska fira Europadagen genom att medverka i olika arrangemang. Det blir frukost med tjänstemän från Göteborgs stad, besök på Angeredsgymnasiet och en offentlig utfrågning i Nordstan i samband med Europaveckan.
Presskonferensen efter mötet
Regnet öste ner när vi något försenade äntligen kom fram till Luxemburg i morse. Vägarbeten gjorde att trafiken i princip stod stilla. Det var första gången rådsmötet hölls i den nya byggnaden i Luxemburg och den är betydligt trevligare än den gamla lådan. Ljust och trevligt även om kaffet som serveras i mötesrummet är lika uselt som i den förra byggnaden.
Den danske ordföranden ledde mötet med fast hand och det blev ett bra möte med många riktiga politiska diskussioner. Vi avhandlade viktiga frågor som migrationsströmmar, asylpaketet och samarbete med Turkiet. Vi hade också en mycket bra diskussion om terrorism med utgångspunkt från aktuella hotbildsanalyser samt diskussion om förslaget om bättre registrering av sprängämnen, PNR och inte minst det förebyggande arbetet för att hjälpa personer som riskerar att radikaliseras och bli våldsamma. Just dessa ensamma personer med extrema ideologier, som t ex Anders Breivik, eller Mohamed Merah i Toulouse, upplever många medlemsländer vara det största hotet idag. Förra året lanserade jag därför ett nätverk för att knyta samman den expertis som finns inom EU på detta område. Du kan läsa mer om antiradikaliseringsnätverket här.
Naturligtvis blev det en hel del diskussion om det fransk-tyska brevet om Schengen som alla medlemsländer hade fått inför mötet. Detta ska ses i det sammanhang att det är valkampanj i Frankrike just nu men Schengen är allt för viktigt för att tas gisslan av en sådan debatt. Redan i september lade kommissionen ett förslag för att stärka Schengen, förbättra utvärderingen och kontrollen och se till att minska möjligheten för missbruk, dvs att medlemsstater ensidigt inför gränskontroller av inrikespolitiska skäl.
Om gränser ska införas temporärt måste detta vara en allra sista åtgärd och ett sådant beslut måste då tas på europeisk nivå, gemensamt. Schengen är en av de mest konkreta förmånerna för 400 miljoner invånare och vi måste vara mycket varsamma med att inte rasera den fria rörligheten.
Jag stannar i Luxemburg över natten då jag i morgon förmiddag ska diskutera frysning och konfiskering av kriminellas tillgångar med justitieministrarna.
Idag har Europaparlamentet röstat för det nya avtalet om PNR-uppgifter som ska gälla mellan EU och USA. PNR står för Passenger Name Record och det är de uppgifter som man uppger till flygbolaget eller resebyrån när man bokar en resa. Dessa uppgifter har sedan länge använts av brottsbekämpande myndigheter runtom i världen för att kunna identifiera grovt kriminella personer och terrorister. Det användes t ex för att få tag på terroristerna som låg bakom planeringen av en självmordsbombning i New Yorks tunnelbana 2009, terrorattentaten i Mumbai 2008 och det planerade attentatet vid Times Square 2010. Dessutom är det ett oerhört viktigt verktyg för att kunna identifiera narkotikasmugglare.
Sedan 2007 finns det ett avtal om hur dessa uppgifter ska utbytas och hanteras mellan EU-länder och USA. Detta avtal hade fler brister och vi har sedan några år tillbaka förhandlat med USA om ett nytt avtal som på ett bättre sätt ska garantera rättsäkerheten. Resultatet av dessa förhandlingar presenterade jag i november förra året och nu har rådet och även parlamentet äntligen godkänt avtalet. Det nya avtalet innebär stora förbättringar i jämförelse med det gamla. Det begränsar och tydliggör för vilka syften som uppgifterna får användas dvs allvarlig överskridande brottslighet och terrorism. Lagringstiden och användningstiden minskar från 15 till 10 år för gränsöverskridande allvarliga brott, för terrorbrott är det 15 år och all data ska anonymiseras efter 6 månader. I avtalet står även att privatpersoner ska kunna begära ut information från USA om sig själva och om den informationen är felaktig ska den ändras eller tas bort, något som inte varit säkerställt tidigare. Jag är glad att jag har fått med mig både rådet och parlamentet på det nya avtalet och att det gamla nu kommer att ersättas med ett bättre avtal.
Idag har jag precis som de två senaste åren talat inför minnesdagen av terrorismens offer. Själva minnesdagen är den 11 mars, alltså nu på söndag, men manifestationen hölls idag.
I mitt tal berörde jag det senaste årets oerhört tragiska händelser i Norge som ledde till döden för så många unga människor vilket gjorde det särskilt smärtsamt. Attentatet påminner oss om att terrorhotet är verkligt och att vi måste arbeta aktivt för att förhindra liknande eller ännu värre händelser. Vi måste dels arbeta mot terroristernas ansträngningar att rekryterar våra ungdomar och nya medlemmar. Vi måste också motverka deras budskap av förstörelse och hjälpa de som likt Breivik riskerar att välja hatets väg. Detta är en av mina huvudprioriteringar under mandatperioden och det är också anledningen till att jag förra året lanserade antiradikaliseringsnätverket förra året. Nätverket är nu i full gång med olika arbetsgrupper och jag hoppas se några rekommendationer och slutsatser redan till sommaren inför den stora ministerkonferens som jag ordnar i oktober.
De som deltog idag under högtidlighållandet av offren för terrorbrott var överlevande och anhöriga. De gav oerhört starka vittnesmål som berörda oss alla djupt. En ung flicka på väg till skolan som hade fått benen bortsprängda av en ETA-bomb berättade om sitt liv idag, bl a som skidåkare i Paralympics. Även en ung överlevande från bussbomberna i London, offer för Röda Brigaderna och en fransk journalist som suttit gisslan i Libanon berättade om sina erfarenheter. De överlevande kommer att fortsätta spela en viktig roll i kampen mot terrorism och sprida ett budskap om icke-våld och försoning för att hindra andra från lidande och det var därför mycket viktigt att få träffa dem idag.
Kampen mot den organiserade brottsligheten och terrorism skruvas upp ytterligare. Idag har nämligen FATF, som är en internationell aktionsgrupp mot penningtvätt och finansiering av terroraktiviteter, antagit nya globala standarder för att komma åt pennigtvätt och finansiering av terroraktiviteter. De nya standarderna innebär rekommendationer som alla som är med i FATF ska arbeta efter, som till exempel åtgärder för bättre samarbete mellan länderna och skärpt reglering av elektroniska överföringar. FATF föreslår också skärpta regler kring korruption och skattebrott.
Bättre samarbete, också på global nivå, är mycket viktigt och högst välkommet i kampen mot den organiserade brottsligheten och terrorism. Kommissionen håller nu på att ta fram förslag på hur de nya standarderna ska införlivas i EU:s befintliga lagstiftning, som t ex det tredje penningtvättsdirektivet och ett rambeslut från 2001 om straff för penningtvätt.
Idag har jag varit i Wiesbaden på något som kallas Innenministerkonferenz. Det är alla de 16 tyska delstaterna inrikesministrarna som möts två gånger om året för att diskutera gemensamma frågor. Detta är tradition sedan 1954 och även den federala inrikesministern Hans Pieter Friedrich deltar (men han har inte rösträtt) . Jag var inbjuden som gäst och vi diskuterade asylpaketet, datalagringsdirektivet, terrorism mm. De berättade också mer om den högerextrema nätverk som avslöjades för en tid sedan och som tros ligga bakom minst 10 mord. Eftersom de tyska delstaterna har så stor makt i Tyskland, också över EU-frågorna, var detta ett viktigt tillfälle att få tala med alla ministrarna samtidigt.
På förmiddagen hade jag också ett möte med Owe Hahn som är liberal justitieminister i Hessen.
Samtidigt i Bryssel så förebereder sig nu EU-ländernas stats- och regeringschefer för toppmötet som inleds ikväll med en middag och som kommer att fortsätta imorgon. På schemat står alltså att försöka hitta en väg ut ur krisen och fördragsändringar kommer att diskuteras. Jag har sagt det tidigare och säger det igen, det är viktigt att vi löser krisen tillsammans alla 27 EU-länder. Jag vill inte se ett Europa som delar upp sig i en yttre och en inre kärna. Det ser ut som om det blir fördragsändringar av något slag eller i alla fall beslut om att de ska göras. Det är ingen quick fix och det viktigt att vi inte nu fastnar i oändliga processer med ratificeringar och folkomröstningar. Vi behöver framför allt lägga krutet på att få igång tillväxten och göra de nödvändiga reformerna.
Med de tyska inrikesministrarna i Wiesbaden
Igår kom det goda nyheter från Spanien – terrororganisationen ETA meddelade att man en gång för alla lägger ner sina vapen. Det är ett historiskt och välkommet besked. ETA har under senare år kraftigt försvagats, liksom stödet för organisationen och deras metoder. 800 personer har dödats av ETA sedan 60-talet. Jag hoppas innerligt att beskedet leder till en varaktig fred och försoning – alltför många har alltför länge hållits som gisslan av våldet i regionen. Nu gäller det också att beslutet följs upp och drivs igenom i en trovärdig process.
Även kommissionens ordförande José Manuel Barroso uttalade sig om beslutet idag. Från kommissionens sida kommer vi fortsätta vårt arbete mot terrorism, bland annat genom att utveckla metoder för att spåra terrorpengar och genom vårt nätverk mot radikalisering i Europa.
I dag är jag i min hemstad Göteborg för att senare i eftermiddag bli utsedd till hedersdoktor vid Göteborgs universitet. Det är otroligt hedrande, också eftersom jag en gång doktorerade just här, vid samhällsvetenskapliga fakulteten för 13 år sedan. Trots olika politiska uppdrag har jag regelbundet återvänt till statsvetenskapliga institutionen för att gästföreläsa och det kommer jag att fortsätta med. Närmast håller jag föredrag på institutionen på måndag om krisen i Europa. Söndagens toppmöte lär ju bli ett viktigt inslag i diskussionerna med studenterna.
I helgen är det 10 år sedan attackerna i New York och detta uppmärksammas förstås över hela världen. Den 11 september 2001 är en sådan dag när jag tror de flesta minns vad de gjorde. Denna osannolika dag då planen flög in i World Trade Centre tornen och nästan 3000 människor dog. Terrorismen är fortfarande ett hot, det har vi tyvärr sett många exempel på. Men i allt större utsträckning är terroristen idag en ensam person. Vi har för dålig kunskap för att förstå de processer som gör att människor radikaliseras och begår våldsamheter, vare sig de gör de motiverat av religiös, höger- eller vänsterextremism.
Därför var det viktigt att idag kunna lansera ett nätverk, Radicalisation Awareness Network som ska samla människor som konkret på lokal nivå arbetar med att förhindra radikalisering. Runt om i Europa finns fältarbetare, forskare, lärare, lokala ledare, religiösa eller ungdomsledare som jobbar med att försöka identifiera och hjälpa individer som riskerar att radikaliseras och begå våldsamma handlingar. Idag knyter vi ihop detta i ett europeiskt nätverk. Idén till nätverket fanns med i den säkerhetsstrategi som jag lanserade redan i november förra året och som sedan antogs av medlemsstaterna. Idag invigdes det hela. Nätverket ska dela med sig av metoder och erfarenheter men också vara bollplank till kommissionen och medlemsländerna i det förebyggande arbetet mot terrorism. Vi finansierar ett litet sekretariat och ett antal projekt från kommissionens sida. Naturligtvis kan man aldrig hitta helt vattentäta metoder att förhindra terrorism men jag tror att detta nätverk kan vara ett oerhört viktigt verktyg i det förebyggande arbetet. Förutom representanter från medlemsländerna var också Norge inbjudet för att dela med sig av sommarens fasansfulla erfarenheter. Du kan läsa mitt inledningstal här.
Jag nåddes mycket tidigt i morse av nyheten att Usama Bin Laden dödats i en amerikansk militär operation. Det hade förstås varit att föredra om han hade ställts inför rätta och fått svara för sina handlingar inför domstol, men nu fick operationen en annan utgång. Bin Ladens död väcker naturligtvis mycket starka känslor världen över och vi påminns igen om attentaten 11 september för tio år sedan, då närmare 3000 människor dödades. Sedan dess har åtskilliga människor dödats i Al Qaidas namn. Bin Laden har varit en viktig symbol för terroristnätverket Al Qaida och har på många sätt varit terrorismens ansikte för många människor. Men vad hans död kommer att innebära för Al Qaida, som redan tidigare är försvagat, och vad det i förlängningen eventuellt kan få för konsekvenser för arbetet mot terrorism är svårt att sia om. En sak är dock klar och det är att terrorhotet kvarstår.
Från kommissionens sida arbetar vi kontinuerligt med att förebygga och bekämpa terrorism. Jag har sagt det förut, men det tål att upprepas: vi måste bibehålla vår kontinuitet och inte bli för händelsestyrda. Därför är det viktigt att öka samarbetsmöjligheterna mellan medlemsländerna i arbetet för att komma åt terrorister, och vi bistår också medlemsländerna med att förebygga radikalisering i alla dess former – vänster- eller högerextrem såväl som religiös fundamentalism. Förra året föreslog jag även bättre regler för tillgången till vissa kemikalier som kan missbrukas för att tillverka hemmagjorda sprängämnen och vi förbereder också ett förslag om hur vi kan spåra terroristers tillgångar i ett gemensamt europeiskt system, istället för att som idag skicka bankdata till USA.
Idag har jag varit i London för att tala på en konferens om arbetet för att bekämpa terrorism. När det gäller medborgares säkerhet är detta främst en fråga för medlemsländerna, men EU har en viktig samordnande roll. Särskilt när det gäller transportsäkerhet och samarbete kring att motverka radikalisering. Terrornätverk opererar oftast gränsöverskridande och så bör även det polisiära samarbetet för att komma åt dem fungera. Här kan du läsa hela talet.
Jag träffade även vice premiärminister Nick Clegg. Nick och jag känner varandra sedan många år tillbaka och var kollegor i den liberala gruppen i Europaparlamentet. Vi pratade bl.a. om den brittiska inrikespolitiken – det är ju både lokalval och folkomröstning på gång – men också om integration, men naturligtvis även om den rådande flyktingsituationen i Nordafrika.
Jag gjorde också ett besök i östra London för att träffa en grupp som jobbar med att möta ungdomar som ligger i farozonen för att rekryteras till radikala och extrema nätverk. Det var ett mycket intressant och givande möte. Vi behöver fler liknande initiativ.
Cecilia Malmström 
Senaste kommentarer