Photo: EbS

Photo: EbS

På dagens kommissionsmöte diskuterade vi vad som i Bryssel kommit att kallas vinterpaketet (och det är vinter här – kyligt och soligt). Paketet består av åtta lagförslag på energi- och klimatområdet.  EU har åtagit sig att uppnå Parisavtalet att hålla den globala temperaturökningen under 2 ° C och fortsätta ansträngningarna för att begränsa uppvärmningen till 1,5 ° C. Vinterpaketet levererar för att nå dit. Paketet innehåller till exempel förslag på bättre möjligheter för enskilda att sälja sin egenproducerade energi – till exempel via solpaneler – och enklare regler för att byta energileverantör.

Om vi satsar på att använda energi bättre beräknas detta i sig bidra med 40 % av minskade klimatutsläpp. EU:s mål för energieffektivisering är satt till 30 % för 2030, och detta bekräftar vi idag. När vi når dit har vi inte bara minskat klimatutsläppen utan också fått en renare luft. Siffror visar att 5000 svenskar dör i förtid på grund av luftföroreningar. EU blir också mindre beroende av energiimport om vi använder den vi har mer effektivt. Det är geopolitiskt viktigt att inte vara beroende av t.ex. rysk gas.

I Sverige florerar rykten som säger att EU försöker sätta ett tak för hur mycket skog som får avverkas i Sverige. Det stämmer inte alls. Vi vill heller inte detaljstyra skogspolitiken, utan anser att den måste anpassas nationellt eftersom skogarna och skogsbruket ser extremt olika ut i olika medlemsländer. Vad som är viktigt, och EU-kommissionen därför föreslagit, är att beräkningar av utsläpp och upptagning görs vetenskapligt och lika så det går att jämföra.

Alla ska bidra till att minska klimatutsläppen, även frihandeln. I helgen åker jag som EU:s representant till förhandlingar i Genève med 16 andra länder. Där kommer vi, om alla parter verkligen är med och kompromissar, sluta ett avtal om tullsänkningar på produkter som bidrar till minskade klimatutsläpp och renare miljö (Environmental goods agreement (EGA), t.ex. energieffektiva luftvärmepumpar och teknik för att ta upp oljeutsläpp på havet. Listan innehåller i nuläget närmare 300 produktkategorier. EU:s 28 länder och 16 andra länder i världen låter kanske inte så mycket och vi vill att fler länder går med senare, men redan idag täcker partnerna 90 % av dagens marknad för dessa produkter. Vår tanke är att listan ska kunna fyllas på kontinuerligt, eftersom ny teknik utvecklas ständigt. Vi behövde börja någonstans, och EGA är en ökning från den bas på 54 produkter som APEC-länderna redan har ett avtal om. Nästa steg, EGA II, bör inkludera även gröna tjänster och tekniska handelshinder för grön teknik.

Ukrainas flagga (CC wikimedia.org)

Ukrainas flagga (CC wikimedia.org)

Idag hålls det artonde i raden av toppmötet mellan EU och Ukraina. President Poroshenko med delar av regeringen är på plats i Bryssel, liksom presidenterna Juncker, Tusk och Schultz och flera kommissionärer. Mötet kommer precis två år efter händelserna på Majdan. Vi ska naturligtvis diskutera läget i Ukraina, de reformer som görs, visumlättnader och våra handelsrelationer. Ukraina har sedan det senaste toppmötet 2015 arbetat med en ambitiös reformagenda, med stöd av EU-medel. Flera viktiga förändringar har gjorts inom polisväsendet, gas och banksektorn, ökad transparens inom offentlig upphandling och inom rättsväsendet. Samtidigt återstår mycket att göra, inte minst gällande kampen mot korruptionen. Det är fortfarande är mycket stort problem i Ukraina och det påverkar inte bara ukrainarnas vardag och tillit utan också det allmänna investeringsklimatet. Regeringen  arbetar hårt och modigt i en tuff miljö och där den ryska illegala annekteringen av Krim samt oroligheterna i Daneskregionen fortsätter att prägla ekonomi och politik. stödet och fokus på reformerna handlar om antikorruption och bättre offentlig förvaltning. Minskavtalet och samarbete på energiområdet diskuteras också.

På mitt område, handel, blir det ett tillfälle att stämma av var vi är efter att frihandesavtalet trädde i kraft för snart ett år sedan. Vi ser positiva, men ännu blygsamma resultat, av ökad handel mellan oss. Fortfarande återstår viktiga reformer i Ukraina för att fullt ut kunna tillgoda göra sig möjligheterna i handelsavtalet. Som ett komplement till handelsavtalet har jag föreslagit  rådet och europaparlamentet att EU ensidigt avskaffar tullarna för en rad ukrainska produkter (autonoma handelsåtgärder, ATM) för att på så sätt stimulera handeln och ytterligare bidra till Ukrainas utveckling som försvårats de ryska sanktionerna mot landet. Förbättring av tillgången till EU-marknaden för vissa industri- och jordbruksprodukter läggs till vad som redan finns inom ramen för frihandelsavtalet och jag hoppas att rådet och europaparlamentet godkänner dessa åtgärder så fort som möjligt.

 

I eftermiddag deltar jag dessutom i ett rundabordssamtal med president Poroshenko och representanter för europeiskt näringsliv.

ecuadorIdag har vi handelsministerråd och diskuterar bland annat moderniseringen av ändringar av EU:s antidumpnings- och antisubventionslagstiftning (lång titel och på engelska används förkortningen TDI) som jag bloggade om igår.

Jag rapporterar också om de aktuella multilaterala förhandlingarna miljöteknikavtalet (EGA) och Tisa (tjänster) samt från de senaste förhandlingsrundorna med Japan och Mercosur. Vi pratade också om avtalet med Kanada som nu är underskrivet och snart  skall röstas i Europaparlamentet. Naturligtvis blev det också en diskussion om TTIP och den framtida amerikanska handelspolitiken. Det råder förstås stor oklarhet om vad den inkommande president Trump och hans administration kommer att göra och prioritera, men alla tecken pekar på att det blir en längre paus i TTIP-förhandlingarna. Vi får anledning att återkomma till detta.

Dagens större nyhet är att Ecuador och EU skriver under på att de ansluter till vårt handelsavtal som vi har med Colombia och Peru. Avtalet kommer öppna upp marknaderna för handel för alla parter och avtalet innehåller (som alla våra moderna avtal) kapitel om hållbar utveckling. Alla avtal syftar till att stimulera handeln, eftersom det är en nyckel till högre tillväxt och fler jobb. Det träder ikraft efter att Europaparlamentet har godkänt det, något de väntas göra innan jul.

Idag exporterar Ecuador framför allt fiskprodukter, blommor, kaffe, kakao, frukt och nötter till EU. Bananer är en alltid känslig produkt och behandlas enligt särskilda regler i avtalet. Hela avtalet går att läsa på vår hemsida.

Avtalet avskaffar tullarna på alla industri- och fiskprodukter, ökar marknadstillträdet för jordbruksprodukter, öppnar upp upphandlings och tjänstemarknaden och minskar ytterligare tekniska handelshinder. Beräkningar visar att bara den totala avskaffningen av tullarna kommer leda till att europeiska exportörer kommer att spara åtminstone runt 106 miljoner euro per år och motsvarande siffra för de ecuadoriska exportörerna är ungefär 248 miljoner euro. Viktigast blir det beräknade uppsvinget av Ecuadors BNP. Eftersom Ecuador är ett utvecklingsland, är avtalet utformat till förmån för Ecuador och tullarna avskaffas bara gradvis över ett spann på 17 år, medan EU avskaffar 95 procent av våra direkt när avtalet träder i kraft.

Steel Industry at Sotralentz in Drulingen © European Union 2013 EP

Steel Industry at Sotralentz in Drulingen © European Union 2013 EP

Först en kommentar av valet. Resultatet i det amerikanska valet innebär att nästa president i USA kommer att vara Donald Trump. Jag instämmer med det ordförande Juncker och Tusk i morse skrev i sitt brev till den tillträdande presidenten, att vi (EU) ska se till att de band som EU och USA har även framöver förblir starka.

Samtidigt forsätter vårt dagliga arbete. Idag lägger kommissionen fram ett förslag till en ny metod för beräkning av anti-dumpningstullar.

EU är en av världens mest öppna ekonomier och våra företag är bland de mest aktiva internationellt. Tack vare öppenheten har Europa kunnat bli en av de rikaste kontinenterna med en utvecklad offentlig sektor och med breda välfärdssystem. Det finns emellertid länder i andra delar av världen som inte alls är lika öppna som vi, vars handelspolitik stundtals inte alls respekterar gällande regler. Deras orättvisa handelspolitik sätter våra producenter och arbetstagare under hård press. Ett exempel på detta är den stora kinesiska överkapaciteten vi just nu ser inom stålindustrin, en sektor som är mycket viktig för Europas ekonomi. Globaliseringen, de globala värdekedjorna och modern teknik innebär i sig utmaningar på grund av internationell konkurrens och nödvändiga omställningar som industrin behöver anpassa sig till, men då måste alla länder följa de globala reglerna. I de fall något land inte respekterar det globala regelsystemet, behöver EU tydliga verktyg för att kunna skydda tillverkare från orättvis konkurrens. Dessa regler lägger vi fram förslag på idag.

Förslaget ska stärka våra regler om användningen av våra verktyg för att skydda handeln, samtidigt som de respekterar och upprätthåller de internationella handelsreglerna. Vi föreslår ett nytt sätt för beräkningen av dumpningsmarginaler som ska hantera marknadssnedvridningar som orsakats av statligt ingripande i andra länder. Det gäller de fall när stater har så pass mycket kontroll att priser och kostnader på de varor som exporteras till EU inte överensstämmer med den egentliga efterfrågan på marknaden. EU:s antidumpningstullar bör alltid motsvara den faktiska dumpning som äger rum, samtidigt som införandet av skyddstullar ligger i linje med internationella regler.  Vårt förslag höjer EUs handels skyddsinstrument till den nivå som delas av våra största handelspartners runt om i världen, inklusive USA.

För att öka insynen i dessa ärenden, kommer kommissionen framöver att offentligt publicera rapporter för att peka på potentiella marknadssnedvridningar. Rapporter som kan hjälpa industrin att underbygga sina anspråk. Dessutom kommer alla intresserade parter, inklusive tillverkare och exportörer utanför EU, få chansen att göra sin röst hörd i processen.

Vad gäller den juridiska kontexten, betraktas idag Kina och ett fåtal andra länder som ”icke-marknadsekonomier” när vi beräknar våra anti-dumpningstullar, men i förslaget stryker vi denna klassificering, vilket inte innebär att Kinas status som ”icke-marknadsekonomi” förändras. Genom att stryka klassificeringen blir vår nya lagstiftning istället mer neutral vilket potentiellt kan leda till att den kan tillämpas av alla Världshandelsorganisationens (WHO) länder. Därmed skapas en ny mer träffsäker metodologi för att bemöta allvarliga snedvridningar i utsatta länder och industrisektorer överlag.

Kommissionen har genomfört ett offentligt samråd i ämnet och fått över 5000 svar. Vi har också gjort en grundlig konsekvensbedömning av förslaget, som har kompletterats med diskussioner med EU-länder, europaparlamentariker, organisationer och andra berörda parter.  Alla synpunkter har varit viktiga för oss i framtagandet av de förändringar som återfinns i dagens förslag.

Jag har träffat många intressenter med väldigt olika åsikter vad gäller EUs handelsskyddsåtgärder sedan jag blev handelskommissionär. Jag har t.ex. fått höra från tillverkare att de är oroliga över att förlora arbetstillfällen om tullarna inte höjs, och parallellt har jag träffat återförsäljare som är bekymrade över ökade kostnader för konsumenter om våra tullavgifter höjs. EUs medlemsstater har dessutom klart skilda uppfattningar om balansen mellan öppenhet och skydd, men det är tydligt att båda perspektiv har starka argument.

Kommissionens nya förslag tar båda sidorna i beaktande: vi ska fortsätta att implementera dagens nivå av anti-dumpningstullar samtidigt som vi introducerar mera flexibilitet för att kunna hantera snedvridningar som tidigare inte har fångats upp. Vårt nya system kommer att införa skydd mot orättvis konkurrens och, på samma gång, hålla handelsflödet öppet inom andra områden, vilket gynnar tillverkare och konsumenter. Genom detta befäster vi vår tro på öppna marknader och upprätthållandet av internationella handelsregler, samtidigt som vi förser europeisk industri med ett tillbörligt skydd mot orättvis konkurrens.

Jag är övertygad om att vårt förslag lyckas balansera europeiska interessen med den öppenhet som krävs i dagens globaliserade värld. Jag tror dessutom att våra kollegor i ministerrådet och Europaparlamentet är lika motiverade att snabbt få den nya lagstiftningen godkänd.

Gbg hamn med Olle Ludvigsson (S) och Magnus Kårestedt, vd

Gbg hamn med Olle Ludvigsson (S) och Magnus Kårestedt, vd

I fredags hade jag nöjet att hälsa på i min hemstad Göteborg. Jag besökte Göteborgs hamn för att diskutera svensk och europeisk handel, utmaningarna för hamnen och regionen, samt hur EU:s handelspolitik kan utvecklas framöver. I sällskap med europaparlamentariker Olle Ludvigsson och ledningen för hamnen åkte vi båt ut till ytterhamnarna och tog en titt på hamnverksamheten i praktiken.

I dag är 870 000 jobb på den svenska arbetsmarknaden beroende av export utanför EU och hela 90 % av Sveriges utrikeshandel sker med sjöfart. Faktum är att 30 % av denna utrikeshandel går genom Göteborgs hamn, vilket gör den till Skandinaviens största containerhamn med direktlinjer till 140 hamnar världen över, i Nordamerika, Europa, Asien och Afrika. Alltså är det ingen tvekan om att de sammanlagt 20 handelsavtal som EU just nu förhandlar om kommer att ha en direkt positiv inverkan på Göteborg som handelsstad och Sverige i stort, om handelsavtalen kommer på plats.

De politiskt turbulenta tider vi just nu genomlever innebär att mitt ansvar som handelskommissionär växer: vi måste skapa nya ekonomiska möjligheter i Europa genom att få till stånd handelsavtal med andra länder. Samtidigt ser vi många exempel på hur ökande protektionism får stort genomslag i debatten, både på många ställen här i Europa och på andra sidan Atlanten. Det innebär en direkt fara för handelsstäder som Göteborg, som behöver de bästa möjliga förutsättningarna för en stark och hållbar ekonomisk utveckling. Svenska företag måste fortsätta kunna exportera och importera. Detta kan bara ske om vi gemensamt för en ansvarsfull och effektiv frihandelspolitik, något som blev tydligt i mina diskussioner med hamnledningen under mitt besök.

Ett konkret exempel på effekten som EU:s handelsavtal har på tillväxt och jobb är avtalet med Sydkorea, som har legat på plats i fem år. Under den tiden har EU-ländernas export dit ökat med 55 %. Försäljningen av europeiska bilar i Sydkorea har t ex tredubblats och från Göteborgs hamn går idag tät direkttrafik till Sydkoreas största hamn, Busan.

Samtidigt har Göteborg också blivit den nya importhamnen för den japanska biltillverkaren Mazda. Mazdas huvudtillverkning sker främst i Japan och bilarna exporteras sedan till Sverige via Göteborg. Japan importerar även många svenska skogsbruksprodukter, men också stål och andra industrikomponenter. En ny direktlinje mellan Göteborg och Japan har fått stor betydelse eftersom den innebär att svenska exportprodukter inte behöver lastas om på vägen, utan kan färdas direkt med samma fartyg till Japan. Vid ankomst lastas fartyget om med japanska produkter och tar sig sedan direkt tillbaka till Sverige. De pågående EU-förhandlingarna om ett handelsavtal med Japan skulle alltså få stor betydelse för Göteborgs hamn, eftersom handelsutbytet skulle öka ytterligare.

Dessutom hanterar Göteborgs hamn idag mycket export och import gentemot Kanada och USA. Pappersmassa, papper och trävirke är exempel på svenska exportvaror som transporteras mycket över Atlanten. Dock finns det fortfarande handelshinder – USA idag lägger på en 20-procentig tullavgift på nämnda pappersmassa och 28.5 procent på skrivpapper. Sådana avgifter kan helt tas bort om vi lyckas ro i hamn handelsavtalet TTIP tillsammans med USA.

sadcI juni reste jag till Kasane, Botswana för att skriva på ett nytt handelsavtal som träder i kraft idag. Undertecknandet ägde rum mitt i ett enastående naturreservat och i gott sällskap av handelsministrarna från sex länder i södra Afrika – Botswana, Lesotho, Moçambique, Namibiern, Sydafrika och Swaziland.

De ovannämnda länderna utgör sex utav femton länder i Södra Afrikas utvecklingsgemenskap (nedan kallad SADC) och tillsammans är vi ense om den positiva verkan som det nya EU-SADC ekonomiska partnerskapet, annars känt som EPA, kommer att ha.

Afrika är en växande kontinent med en dynamisk och innovativ privatsektor som det verkligen går bra för, i synnerhet i södra Afrika. EU och SADC måste skapa handelsförhållanden som kan förse södra Afrikas entreprenörer och affärsverksamhet med den bästa möjliga förrutsättningar för positiv utveckling. Detta är det grundläggande syftet med det tillträdande EPA som kommer att styra handelsrelationerna oss emellan.

Jag anser att vi är på god väg mot framgång, av flera skäl. För det första, ger EU nu de flesta länder som undertecknat SADC EPA helt fri tillgång till vår marknad, och för Sydafrika, nästan fritt tillträde. Fördelen med detta är att EU inte längre inför importtullar på exportgods från SADC länder.

För det andra, många utav de varor som afrikanska ekonomier kräver för att lyckas blir nu billigare att köpa. Dessa inkluderar så kallade insatsvaror – sådana som används för att producera slutprodukter, som t.ex. gödningsmedel.

För det tredje, kommer vårt EPA att skydda de industrier i södra Afrika som behöver mer tid för att utvecklas och bli självständiga vid sidan av den globala konkurrensen, som sydafrikanska nötköttsindustrin eller möbelindustrin i Mozambique.

Dessutom, har reglerna som avgör var produkterna kommer ifrån utarbetats på ett flexibelt sätt som kan maximera antalet varor som kommer att gagnas av tullfritt tillträde. Ett praktiskt exempel på detta är att en textilprodukt nu kan få tullfritt tillträde på den europeiska marknaden så länge ett steg i produktionsprocessen (t.ex. vävning eller stickning) har ägt rum i ett SADC land.

Slutligen, är avtalet av en helt ny art i och med att det är det första handelsavtalet som direkt stöder den ekonomiska integrationen av ett specifikt område. I Europa har vi upplevt sedan många år at regional integration av marknader är en utav de mest kraftfulla drivarna av välstånd, stabilitet och tillväxt som någonsin skapats. Därmed har vi tillsammans lyckats forma detta ekonomiska partnerskap på ett sätt som gynnar ännu närmre förbindelser mellan de sex undertecknade SADC länderna.

Genom att inkludera fördelaktiga villkor på det här viset har vi skapat ett EPA som är gediget fokuserat på utveckling.
Självklart kommer avtalet också att gynna europeiska företag, som gradvis får nya tillträdanden på södra Afrikas marknader. Sydafrika kommer också att skydda mer än 250 produkter med så kallad geografisk beteckning från EU – d.v.s. namn på traditionella varor och drycker som är anknutna till särskilda städer eller områden. Detta möjliggör det för konsumenter i Afrika att kunna ta informationsbaserade beslut vad gäller varor av hög kvalité. Vi kommer också att skydda deras geografiskt betecknade varor här i Europa, vilket är en riktigt innovativ egenskap i vårt avtal.

Framför allt, är jag nöjd med att det här avtalet överensstämmer med EUs Trade for All strategi som jag offentliggjorde för ett år sedan. Handel kan inte ses i en klass för sig, utan måste alltid ta hänsyn till demokratiska värden, rättspraxis och hållbar utveckling.

Nu måste vi se till att vi noggrant verkställer avtalet för att det ska kunna fungera effektivt i praktiken och jag kommer att samarbeta med näringslivsassociationer, fackföreningar, konsumentgrupper, miljöorganisationer, NGOs och andra samhällsorganisationer för att få det gjort. Endast på detta sätt kommer vi att kunna få ut mest av avtalet och få det att fungera som planerat.

Ett faktablad om vårt SADC avtal hittas här.

Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker Foto: EU-kommissionen

Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker Foto: EU-kommissionen

Det finns ingen enkel lösning på de multipla kriser som världen står inför, eller den existentiella kris som EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker talade om i sitt årliga linjetal om tillståndet i unionen. Men att mer samarbete på vår kontinent behövs akut, tycker jag är uppenbart. Vi blir starkare tillsammans och har större chans om vi gemensamt bemöter klimatförändringar, arbetslöshet och terrorism. Läget i EU är allvarligt, men just därför behöver vi ett fungerande EU. Vi behöver samarbetsvilja, inte nationalism och populism. Vi behöver kompromissvilja, inte egoism. Vi behöver mer samarbete för att gå framåt, inte mindre.

Det var ett långt tal, och det spände över många områden och är svårt att sammanfatta. Du kan se hela här (länk). Den europeiska medborgaren stod i centrum av talet och hur EU kan bidra positivt i våra liv. Jag är glad över att han valde att särskilt nämna sitt stöd för frihandelsavtalet med Kanada, som vi hoppas kan få träda i kraft provisoriskt redan från årsskiftet. Det är det bästa och mest progressiva avtal som vi någonsin förhandlat.

Jean-Claude Juncker påminde också om varför europeiska länder på 50-talet bestämde sig för att samarbete, och jag tror att det är viktigt att påminna oss själva om varför EU finns. Det är lätt att ta fred och fördelarna för givna. Han talade om vikten av att försvara den fria rörligheten och om de europeiska värderingarna. En av dem är fortfarande att solidariskt ta emot migranter, och det håller jag verkligen med om, men solidaritet med utsatta människor går inte att tvinga fram. För att behålla den inre rörligheten och säkerheten i unionen måste vi ha fungerande yttre gränskontroller. Det samarbetet fortsätter vi att förbättra. (länk) Jag vill i det sammanhanget passa på att lyfta det värdefulla arbete som vidareutvecklingen av Radicalisation Awarness Network som jag tog initiativ till under förra mandatperioden – RAN Center of Excellence gör (länk). RAN är en ytterst viktig plattform och kommer fortsätta ha en betydelsefull roll i det förebyggande arbetet mot radikalisering som behöver intensifieras lokalt i hela unionen de kommande åren.

Genom EU har vi en stark röst i den globala klimatdebatten, och lagstiftning som leder till innovationer och grön tillväxt. Idag har fyra miljoner européer jobb som är direkt kopplade till miljövänliga varu­ och tjänstesektorer och sektorn har fortsatt att växa snabbt även under den ekonomiska krisen. Här har EU en väldigt viktig roll. EU behöver fortsatt en ambitiös klimat- och miljöpolitik för att driva på omställningen mot ett grönare samhälle och fler gröna jobb. EU:s investeringsplan blir ett verktyg att stötta och skynda på omställningen.

I ett uppdaterat EU är den digitala ekonomin också central. Kommissionen presenterade idag förslag på en genomgående förändring av EU:s telekomlagstiftning, med nya initiativ för att möta allmänhetens ökade behov av uppkoppling och för att öka Europas konkurrenskraft (länk). Utan försklassiga kommunikationsnät får vi ingen digital inre marknad.

Jag ser fram emot att besöka den svenska riksdagen på onsdag nästa vecka för att diskutera tillståndet i unionen med riksdagsledamötena. EU-dimensionen i politiken behöver bli mer närvarande i den svenska debatten.

Photo: EsB European Commission

Photo: EsB European Commission

Den politiska situationen i Polen har inte blivit bättre under den dialog mellan regeringen och kommissionen som pågått sedan i början på året. Vi, och många andra, har utryckt stor oro över den medvetna försvagningen av författningsdomstolen

Det polska parlamentet antog en ny lag om författningsdomstolen förra veckan, men det är inte tillräckligt. Författningsdomstolen hindras fortfarande från att fullt ut säkerställa en effektiv översyn av författningen. Idag antog vi därför en rekommendation med åtgärder för att säkra rättsstatsprincipen.

Rättsstatsprincipen är en av de grundläggande principer som EU vilar på och som vi värnar. Vår uppgift är att se till att den respekteras av alla medlemsstater i vår union. Först 2014, efter många års förankrande och hårt arbete där jag var mycket aktiv,  fick kommissionen ett verktyg för att se till att demokratin respekteras av alla, den så kallade ”rättsstatsmekanismen”. EU kan inte med trovärdighet uppmana andra länder att följa internationella konventioner om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstat om vi inte själva städar framför egen dörr.

Kommissionen beslutade idag att rekommendera Polen att, inom tre månader, respektera domstolens domar från den 3 och 9 december 2015, vilka krävde att de tre domare som lagligen nominerades hösten 2015 av den förra regeringen ska återanställas. Dessutom måste man se till att författningsdomstolens domar automatiskt offentliggörs och att Venedigkommissionens yttrande respekteras och ser till att domstolen kan verka självständigt utan att bli underminerade av ytterligare lagändringar.

EU är intresserad av en konstruktiv dialog med Polen, men uteblir åtgärder för att återupprätta rättsstatsprincipen kan det så kallade ”artikel 7”-förfarandet inledas, vilket innebär att Polen kan förlora rösträtten i ministerrådet och slutligen uteslutas. Det är dock beslut som medlemsländerna fattar. EU ska och måste vara en garant för att de grundläggande värderingarna respekteras. Det är ett av skälen till att EU skapades.

Photo: EbS

Photo: EbS

Ett globalt klimatavtal antogs i december förra året i Paris, där alla länder kom överens om att vidta åtgärder mot klimatförändringarna. Avtalet blev ambitiöst tack vare att EU drev på. Parisavtalet är en historiskt viktig milstolpe som syftar till att fortsätta ansträngningarna för att begränsa den globala temperaturen stiger till 1,5 °C. Idag tog vi i kommissionen nästa steg med det så kallade ”Effort sharing decision” (”fördelning av insatser” på svenska) för att ta itu med de sektorer som inte omfattas av utsläppsrättighetssystemet. Beslutet fastställer årliga utsläppsmål för varje medlemsstat som ska nås genom effektiva klimatåtgärder inom transport, byggnader, jord- och skogsbruk, industri och avfall. Sveriges nationella mål är satt till det ambitiösaste 40% minskning. Andra länder har inte samma kapacitet som Sverige och har lägre mål men genomsnittet blir 30%. EU-kommissionen har en stark politisk vilja att omsätta Parisavtalet i dynamisk och meningsfull åtgärder hemma.

Särskilt viktigt för handelspolitiken är att transporter blir klimatvänligare. Fordonsindustrin måste fortsätta att modernisera och utveckla ännu bättre fordon som påverkar klimatet och luftkvaliten allt mindre, därför behövs det tydliga lagar som ger industrin (transportsektorn, men också bättre drivmedel) en anledning att investera i utveckling. Vi behöver också fortsätta investera i infrastruktur för elbilar. Vägtransporterna står för 70 % av utsläppen i transportsektorn, men även havstransporten är viktig att göra mer klimatvänlig. Här driver EU på för ett globalt avtal inom IMO (International Maritime Organisation). EU har redan antagit regler för de fartyg som använder EU-hamnar att övervaka och rapportera in sina utsläppsnivåer. Omkring 90 % av världshandeln sker med den internationella sjöfartsnäringen, så ett globalt avtal är avgörande för att göra handeln grön.

Vi är också snart redo att sluta ett handelsavtal med 16 andra länder om grön teknik. Avtalet skulle ta bort tullar helt från miljöteknik som t.ex. vindkraftverk, solpaneler och annan teknik för förnybarenergi och energieffektivisering så tekniken blir billigare att köpa.

 

 

 

Chrystia Freeland, Kanadas handelsminister och Cecilia Malmström. Photo:EbS

Chrystia Freeland, Kanadas handelsminister och Cecilia Malmström. Photo:EbS

Nu har vi skickat över CETA, frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, till ministerrådet för undertecknande. Jag är väldigt stolt över CETA eftersom det är ett väldigt bra avtal och mest progressiva och ambitiösa hittills, som gynnar både medborgare och företag – både små och stora – i hela Europa. Vi räknar med en underskrift tillsammans med Kanadas premiärminister Trudeau redan på Kanada-EU-toppmötet i oktober.

Svart på vitt kan vi visa att CETA upprätthåller Europas höga standarder inom bland annat livsmedelssäkerhet, miljöskydd och rättigheter i arbetslivet. Det här är precis vad hela vår handelspolitik handlar om. Kanada är en mycket viktig vän och allierad i detta. Det är ett land med höga standarder, väl fungerande demokrati och en intressant marknad för oss.

CETA kommer att skrota nästan alla tullar från första början, vilket besparar EU-företag hundratals miljoner euro per år i tullavgifter, och således också direkt gynnar europeiska konsumenter genom att sänka priserna och det ökar utbudet av kanadensiska importvaror.

Avtalet kommer att stimulera handeln med tjänster, skapa tillträde till nya marknader och göra det lättare för europeiska leverantörer att erbjuda sina tjänster inom de sektorer där EU-företagen är världsledande, från sjöfart, telekom och teknik till miljö och bokföring. Det blir också lättare för tjänsteleverantörer att resa mellan EU och Kanada för att skapa kontakter med sina kunder.

Yrkeskvalifikationer för vissa yrken (arkitekter, revisorer och ingenjörer) blir enklare erkända, vilket i sin tur öppnar för nya möjligheter för personer med utbildning inom dessa områden. EU-företag kommer också genom avtalet att kunna lämna anbud vid kanadensiska offentliga upphandlingar på alla myndighetsnivåer – federal nivå, provinsnivå och lokal nivå – och på flera olika områden, från it-system till vägar och tåg.

Som om inte det vore nog, så innebär CETA också ömsesidigt erkännande av ett stort antal produkter från elektriska produkter till leksaker. Om ett företag i EU till exempel vill exportera leksaker behöver det bara låta testa produkten en gång, i Europa, för att få ett intyg som gäller även i Kanada, vilket sparar tid och pengar. Det är extra viktigt för de mindre företagen som inte har råd med dubbeltestning och hittills därför missat en viktig expensionsmöjlighet.

EU visade nyligen på vilka positiva effekter EU-Sydkorea- avtalet har fått. För att CETA-avtalets positiva effekter ska komma alla till del så fort som möjligt, och det är viktigt för ekonomin och jobben, är det viktigt med så kallad provisorisk tillämpning.
Eftersom vi inte vill fastna i en utdragen teknisk procedurdiskussion så föreslog vi att även nationella parlament får möjlighet att ratificera, även om avtalet rent juridiskt enligt kommissionen formellt faller under EU:s egna befogenhet, och att nationella regeringar säger sitt i rådet och folkets valda representanter i Europaparlamentet. Efter att avtalet har fått grönt ljus från rådet och godkänts av Europaparlamentet bör det att kunna tillämpas provisoriskt.

Det mest omdebatterade handelsavtalsdelen ISDS har i CETA ersatts med ett nytt bättre system för investeringsdomstolar och bättre regler för investeringsskydd. Det garanterar EU-regeringarnas rätt att stifta lagar i medborgarnas intresse samtidigt som utländska investerare uppmuntras genom att deras investeringar skyddas. Det nya systemet gör också att tvister i investeringsfrågor kan lösas på ett rättvisare och öppnare sätt. Därför är det ett viktigt steg mot EU:s slutmål; en global investeringsdomstol. I detta arbete är Kanada en viktig allierad och vi jobbar tillsammans för detta globalt.

Läs mer om avtalet här.

Photo: allcomm, CC Flickr

Photo: allcomm, CC Flickr

Har du någonsin försökt beställa en bok eller annan vara på Amazon, och upptäckt att försäljaren som är baserad i England inte levererar till Sverige? Eller sett fram emot att följa favoritserien på utlandssemestern men inte kunnat för att Netflix inte hängde med? Som regelverket för digital handel ser ut idag så förhindras konsumenter och företag – särskilt små och medelstora företag – från att dra maximal nytta av den digitala marknaden. Och detta är inte enbart en europeisk fråga. Man tänker sig för innan man beställer de där jeansen från USA också. Vem står för kostnaden om de inte passar och behöver skickas tillbaka? Det ligger helt klart i vårt intresse att avveckla internationella handelshinder (och ta bort tullavgifterna på jeansen genom TTIP) det har vi förstått för länge sen. Det gäller den digitala marknaden också.

Idag fattade kommissionen viktiga beslut om förslag som rör den digitala inre marknadsstrategin. Förslagen i fråga har som syfte att ta bort digitala handelshinder i Europa genom att åtgärda olika former av diskriminering, till exempel geografiska hinder, och genom att förbättra leverans och expresstjänster. Vi förbättrar även den nuvarande regleringen för konsumentsskyddssamarbetet i Europa. Detta innebär tex högre krav på öppenhet för sökmotorer och andra aktörer med digital verksamhet.
Av de konsumenter som använder sig av audiovisuella tjänster idag är cirka 20% barn. Vi har därför också tagit fram förslag i syfte att skydda barn från skadligt innehåll som pornografi och reklam för alkoholhaltiga drycker. Internet och digital teknologi har förändrat våra kommersiella vanor. Den digitala e-handeln i EU växte med 13.7% från 2013 till 2014, och idag omsätter den cirka 370 miljarder euro per år. Ändå skrapar vi bara på ytan av en ofantlig källa till tillväxt, jobb, och innovation, inte bara på EU nivå utan även globalt.

Verkligheten är att idag är tillgången till internet i EU länderna väldigt ojämlik med runt 60 miljoner invånare som står utan digital uppkoppling. Därför har den digitala inre marknaden med rätta lyfts fram som en av Kommissionens topp tio prioriteringar för den politiska agendan för år 2015-2020.
17% av Europeiska företag må sälja varor via internet idag, men antalet försäljare som också levererar till andra EU länder ligger på knappa 8%. Det är få lågt för våra standarder. Om våra konsumenter och företag ska kunna dra maximal nytta av de möjligheter som den digitala marknaden medför så måste vi modernisera och anpassa regelverket efter digitala affärsmetoder och konsumtionsvanor, både i Europa och globalt.

andercismo flickr ccÖppenhet och transparens leder till minskad risk för fusk och ökat förtroende. Öppenhet är också en viktig beståndsdel i vår moderna demokrati. Därför har jag jobbat med öppenhetsfrågor i hela mitt politiska liv, och lyfte dem särskilt i EU:s handelsstrategi för 2015-2020 för att göra handelspolitiken generellt mer transparant tvärsöver. Det innebär att vi kommer att publicera så många handlingar det någonsin är möjligt kring samtliga av våra pågående och kommande handelsförhandlingar, inte bara TTIP som idag.
Idag infriar vi ytterligare ett av öppenhetslöftena och förbättrar insynen och förenklar processen för handelspolitiska skyddsåtgärderna. Detta är kanske inget gemene man kommer att läsa men de inblandade partnerna bör kunna ha full transparens och insyn i processerna.

Ta t.ex. den pågående stålkrisen. Där behöver vi större engagemang och kommunikation mellan alla berörda, särskilt små företag som ibland kämpar med orättvis dumpning. Med dagens nyhet förbättras tvåvägskommunikation, och vi hoppas få fler bidrag till hjälp för oss att hantera branschens legitima oro. I dessa processer kommer ett sammanfattande dokument publiceras för att ge bakgrundsinformation om varje begäran till kommissionen att undersöka eller granska befintliga anti-dumpningsåtgärder. Målet är att sprida information om påbörjade utredningar till allmänheten, och garantera att alla berörda parter kan ge sitt bidrag. Dessutom kommer vi ha en ny internet-plattform som kan underlätta kommunikationen mellan aktörer. Det är viktigt i synnerhet för mindre företag som saknar resurser för komplicerade processer.

Anti-korruption i internationell handel är en av principerna som vi lyft i EU:s nya handelstrategi, Handel för alla, som jag presenterade i höstas. I strategin lovar vi att EU:s framtida handelsavtal ska innehålla åtaganden om att bekämpa korruption. Vårt tänkta handelsavtal med USA, TTIP, blir först ut och vårt arbete har inletts för att hitta den exakta formen. Att detta lyfts in i TTIP betyder att det skulle bli lättare att övertyga andra länder om att skriva under på ett gemensamt arbete mot korruption och för öppenhet. Det pratade jag om på OECD:s antikorruptionskonferens i Paris idag. Du kan läsa mitt tal här.

Korruption urholkar tilliten i samhället och undergräver de demokratiska institutionerna. Tillväxten begränsas också av korruption, som kan ses som en skatt som går rakt in i den illegala ekonomin istället för att användas till ökad handel, jobb och investeringar. Storleken är svår att bedöma, men det finns studier som värderar den globala korruptionen till 5% av världens BNP. Företag listar korruption som ett av de största gränshindren för handel, särskilt i utvecklingsländer.

Alla förlorar på mutor och korruption och därför måste vi sprida goda exempel på länder och företag som vinner på sitt antikorruptionsarbete. OECDs konferens är en bra arena där politiker, företag, civila samhället möts för att utbyta idéer.

Photo:  jcoterhals, creative commons Flickr

Photo: jcoterhals, creative commons Flickr

I veckan antog vi i kommissionen ett förslag för att klargöra de regler som ska tillämpas på skilsmässor och dödsfall för internationella äktenskap eller registrerade partnerskap. Det rör sig om cirka 13 % av alla nya äktenskap och 19 % av registerade partnerskap (statistik från 2007 så troligen ännu fler idag). I förslaget görs ingen skillnad på om det är hetero- eller homosexuella par.

Detta blir en viktig och praktisk del av den fria rörligheten. Det ska inte vara juridisk mer komplicerat att gifta sig med en person från ett annat land än med en från samma land. Kommissionen vill med detta förslag få slut på de parallella och motstridiga förfaranden och regler som finns i olika medlemsstater kring till exempel om uppdelning av fast egendom eller bankkonton när ett par från olika länder skiljs åt. När regelverket är antaget kommer det att skapa större rättslig klarhet för internationella par och familjer. 16 miljoner internationella par berörs av tydliggörandet och kommer veta vad som händer med huset, vilken domstol man ska vända sig till när det är dags att dela upp tillgångar oberoende var de finns. Reglerna underlättar också erkännande och verkställighet av en dom om förmögenhetsrättsliga frågor som angivits i en annan medlemsstat.

Naturligtvis är det beklagligt att inte alla 28 länder kunde enas så att alla europeiska medborgare omfattas av lagstiftningen. Tyvärr fick de 17 länder som ville gå vidare med ett fördjupat samarbete, och vi får hoppas att alltfler länder hakar på. Det blir viktigt att regelbundet påminna de återstående 11 länderna om vad diskrimineringen kan ha för konsekvenser för EU-medborgare.

Länderna som är med: Sverige, Belgien, Grekland, Kroatien, Slovenien, Spanien, Frankrike, Portugal, Italien, Malta, Luxemburg, Tyskland, Tjeckien, Nederländerna, Österrike, Bulgarien och Finland. De utgör 67 % av EU:s befolkning och en majoritet av de internationella par som bor i Europeiska unionen.
Länderna som står utanför: Danmark, Storbritannien, Irland, Polen, Ungen, Rumänien, Slovakien, Estland, Lettland, Litauen och Cypern.

Antagandet av beslutet om att tillåta fördjupat samarbete kräver kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i rådet och Europaparlamentets godkännande. Antagandet av de två förordningarna om genomförande av det fördjupade samarbetet kräver enhällighet av de 17 medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet och samråd med Europaparlamentet. Övriga 11 medlemsstater är fria att när som helst ansluta sig till det fördjupade samarbetet.

Med kanadensiska handelsminitern Freeland. Bild: Le commerce international du Canada - Affaires mondiales Canada

Med kanadensiska handelsminitern Freeland. Bild: Le commerce international du Canada – Affaires mondiales Canada

Nu är den rättsliga granskningen och justeringen av handelsavtalet med Kanada (CETA) färdigt. Som en del av justeringen har vi ändrat på investeringskapitlet till det bättre, helt i linje med det nya systemet för investeringsskydd som jag presenterade i höstas. Vi stärker nu bestämmelserna om regeringarnas rätt att lagstifta för att skydda sina medborgarea och går från ISDS mot en permanent och transparant domstolstvistelösning istället. Utnämningen av de oberoende domarna blir transparant och etiska krav kommer ställas. Det inför också en möjlighet till överklagan av beslut. Vi får därmed ett rättvisare och öppnare system för investeringsskydd, precis som många medborgare och politiker efterfrågat.

 

Tyvärr har ISDS-debatten skymt fördelarna med CETA, men med de förändringarna vi nu gjort hoppas jag att debatten kan fokusera på de positiva konsekvenser för tillväxt och jobb som CETA kan bidra med genom att öppna marknader. Även konsumenter kan vinna på CETA genom lägre priser och större utbud. Låt mig vara tydlig med att CETA inte kommer att ändra EU:s lagstiftning. Standarder och föreskrifter som rör livsmedelssäkerhet, produktsäkerhet, konsumentskydd, hälsa, miljö, och arbetsrätt ändras inte. All import från Kanada måste uppfylla alla EU-produktregler – utan undantag.

CETA tar bort eller sänker tullar, vilket ger stora möjligheter för europeiska företag, särskilt små och medelstora. Beräkningar visar att exportföretag kommer spara runt 470 miljoner euro per år för industrivaror och 42 miljoner euro per år för jordbruksprodukter genom de sänkta tullnivåerna. CETA är också det i särklass mest långtgående avtal som någonsin ingåtts av EU när det gäller tjänster. Europeiska företag kommer att ha fler möjligheter att erbjuda specialiserade sjöfartstjänster. I andra tjänstesektorer, såsom miljötjänster, telekom och finans, är marknadstillträdet garanterat både på federal och regional nivå, vilket är en nyhet. Offentliga tjänster berörs inte, och om kanadensiska företag vill sälja tjänster i EU så måste man givetvis respektera gällande EU-regler. Avtalet kommer också göra det lättare för företag att flytta personal tillfälligt mellan EU och Kanada.
Vi har också enats om att acceptera varandras certifikat för bedömning av överensstämmelse inom områden som elektriska produkter, elektronisk och radioutrustning, leksaker, maskiner eller mätutrustning. Detta innebär att EU kan testa EU-produkter för export till Kanada enligt kanadensiska regler och vice versa. Detta innebär att man kan undvika dubbeltestning och den byråkrati det medför vilket minskar kostnaderna för företag och konsumenter. Det är särskilt viktigt för små företag som inte har marginalerna att genomföra dubbeltestning.

 

Du kan läsa hela CETA här: http://ec.europa.eu/trade/policy/in-focus/ceta/

 

Det blir nu dags för nästa steg – översättning till franska och övriga 21 EU-språk. Därefter skickas avtalet till medlemsländerna för ratificering och sedan till Europaparlamentet. Om allt går bra hoppas vi kunna skriva under avtalet under 2016 så det kan börja gälla 2017.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Malmström på Twitter

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics
%d bloggare gillar detta: