You are currently browsing the monthly archive for mars 2010.

Påsklugnet börjar sänka sig över Bryssel och de flesta är på väg för att vara lediga några dagar. På kommissionsmötet i morse antog vi vårt mycket ambitiösa arbetsprogram för resten av året. Då det har rått stiltje så länge innan den nya kommissionen kom på plats, är det många förslag som är hett efterlängtade så det blir ett arbetsamt år. Jag har ju redan lagt föslag om Frontex, människohandel och övergrepp mot barn. Det som står närmast på agendan är dels handlingsplanen för att förverkliga Stockholmsprogrammet under denna mandatperiod, dels en intern säkerhetsstrategi med klart definierade mål och åtgärder. Innan sommaren blir det även förslag om ensamkommande flyktingbarn, några förslag som handlar om legal migration samt en hel del på terroristområdet efter att vi ordentligt utvärderat de vertyg som finns.

Privat använder jag påskhelgen för att flytta med familjen. Det ska bli skönt att ha alla samlade och att slippa pendla. Glad Påsk till alla.

Den fruktansvärda terrorattacken i Moskva i går gör att vi återigen påminns om hur oskyldiga drabbas när terrorister slår till. Minst 40 döda och över hundra skadade, vanliga moskvabor på väg till jobbet i morgonrusningen. Jag talade bl.a om detta idag när jag träffade EU:s sk. anti-terrorsamordnare Gilles de Kerchove. Jag håller på att arbeta med EU:s interna säkerhetsstrategi och i den är kampen mot terrorismen förstås en viktig del. I arbetet med att utarbeta strategin har jag beställt en rad utvärderingar av EU.s nuvarande verktyg mot terrorism samt en översyn av alla de informations och datautbytessystem som finns. jag försöker också uppdatera mig på det senaste inom säkerhetsforskningen och i det syftet träffade jag bl.a Magnus Ranstorp och andra forskare på försvarshögskolan i Stockholm i fredags. Magnus arbetar mycket med strategier mot radikalisering och prevention och det var mycket intressant att ta del av hans och andras forskning. Efter påsk ska jag också träffa Amnesty International för att få deras syn på dessa svåra och viktiga frågor.

I övrigt har jag idag träffat det inkommande belgiska ordförandeskapet och talat asyl och migrationsfrågor. Belgarna har en mycket ambitiös agenda för hösten och delar helt min ambition att arbeta för att EU ska ha en gemensam anständig asylpolitik där det finns gemensamma minimikrav för bl.a mottagande. Det ligger en rad förslag på rådets bord nu och det är viktigt att de antas så att vi kan få standardiserade humana regler. Men motståndet i vissa länder är stort. Belgarna är i alla fall redo att göra en stor insats och har en gemensam asylpolitik som en av sina prioriteringar i höst.

Hörde nyss att Sofi Oksanen fått Nordiska Rådets litteraturpris för sin bok Utrensning. Det var goda nyheter. Utrensing är en fantastiskt välskriven roman som varmt rekommenderas som läsning över påsken.

En god nyhet idag är att konflikten mellan Schweiz och Libyen, som drabbat hela EU, verkar vara löst. Från Schweiz bekräftas att spärrlistan för libyska medborgare har hävts och från Tripoli meddelas att man nu åter ger visum till EU-medborgare. Jag hoppas nu att den schweiziske medborgaren Max Göldi som är fängslad i Libyen också kan släppas.

Detta har varit en seg och komplicerad konflikt med många parter involverade för att försöka hitta en lösning.

Idag har jag presenterat två direktiv som jag fått igenom i kommissionen. Det handlar om ett förslag mot trafficking och människohandel och ett om övergrepp mot barn, inte minst barnpornografi på nätet. Båda förslagen är hett efterfrågade av medlemsländer, frivilligorganisationer, Europaparlamentet samt enskilda och själv känner jag ett stort engagemang i detta. Övergrepp mot barn är bland de grövsta brott som kan begås och vi behöver bättre verktyg i EU för att tillsammans bekämpa detta.

Förslagen tar ett helhetsgrepp och utgår från behovet att förebygga, beskydda, lagföra och arbeta i partnerskap (På engelska blir det bättre: prevent, protect, pursuit och partnership).

Det handlar bland annat om att definiera brotten på samma sätt i hela EU, att delvis harmonisera straffskalorna, att se till att traffickingoffer (som förvisso inte bara är barn) får ett antal grundläggande rättigheter beträffande rätt till vård, rättshjälp och stöd vid vittnessituationen. Jag ska vidare anställa en anti-trafficking coordinator som kan hålla kontakt med alla medlemsländer och samordna erfarenhtsutbytet.

Vad gäller övergrepp mot barn så föreslår vi också här gemensamma definitioner, straffharmonisering och att s.k ”sexturister” utomlands skall kunna lagföras i EU. Jag föreslår också att medlemsländerna, förutom att försöka stänga ner barnpornografiska websiter också ska hitta sätt att blockera tillgången till dem. Detta görs redan i dag i flera länder, bland annat i Sverige och det fungerar bra.

Detta förslag har i vissa kretsar rönt viss uppmärksamhet då de hävdar att kommissionen censurerar nätet. Det argumentet kan jag dock inte förstå – barnpornografiska bilder kan aldrig ses som en yttranderättsfråga, det är en grovt kriminell handling som kränker samhällets allra mest sårbara. Blockeringer skall givetvis ske efter noggrann prövning, med tydlig information till användaren och det finns juridiska möjligheter att överklaga.

Jag hoppas nu att medlemsländerna och europaparlamentet snarast tar sig an förslagen så att nya skärpta regler och verktyg så snart som möjligt kan komma på plats.

Inför förberedelsen av presentationen idag hade jag mycket god hjälp av ett besök hos Stockholmspolisen i torsdags natt. Kommissionen mot människohandel arbetar systematiskt med trafficking och prostitution i Stockholm och de berättade om ett tillslag de precis gjort mot en liga som organiserat sexköp med flickor i Sverige som sålt sina tjänster via internet. De berättade om spaning, avslöjande, hur tillslaget planerades och jag fick också besöka de helt vanliga lägenheter där flickorna tog emot kunder. Skrämmande, men intressant. Jag var också med några timmar på Malmskillnadsgatan på spaning efer sexköpare och var med om några tillslag. En vanlig torsdagkväll i Stockholm…

Det är vår i Bryssel idag! Solen skiner, träden börjar slå ut, det
är 18 grader och folk går utan ytterkläder. I övrigt är EU-
kvarteren avspärrade och fulla med poliser och Tv-bilar inför det
toppmöte som strax inleds i huset mittemot.

På dagordningen till europeiska rådets möte står bland annat EU:s tillväxtstrategi och en diskussion om hur EU ska gå vidare i klimatfrågan efter Köpenhamn. Den stora frågan som alla talar om är dock Grekland. Hur
ska EU stötta landet på bästa sätt i den svåra ekonomiska krisen ? Genom lån eller ska man be landet vända sig till IMF? Sannolikt blir det en kombination av detta men frågan om EU-stöd är känslig i många länder, inte
minst i EU:s största ekonomi Tyskland.

Idag är jag mycket glad över att Europaparlmentet I förmiddags stödde mitt förslag om regler för Frontex operationer och klargörande av det som kallas Law of the Sea. Förslaget är oerhört viktigt och angeläget, inte minst eftersom antalet båtar med flyktingar över Medelhavet riskerar att öka nu inför sommaren.

Förslaget är resultatet av svåra förhandlingar under det svenska ordförandeskapet och klargör en uppsättning regler som alla måste respektera när man opererar kring kusterna, nämligen respekten för
principen om non-refoulement och kravet att behandla barn och utsatta personer med särskild hänsyn. Vidare klargör reglerna vilket stöd som skall lämnas till personer som räddas till havs och var de ska
ilandsättas. Avsaknaden av dessa regler har gjort att människor tidigare faktiskt har
drunknat då medlemsländerna inte kunnat enas om hur ansvaret för båtflyktingarna skall fördelas.

Regelverket är framtaget efter konsultationer med FNs flyktingkommissionär och IOM (International organsation for migration).Det är en stor lättnad att detta nu finns på plats!

Igår träffade jag Moldaviens premiärminister Vlad Filat. Efter kaoset med valet och valfusket under våren 2009, bröts det kommunistiska maktmonopolet och nu leder Filat en liberal europaorienterad koalitionsregering i Moldavien. Det är ett fattigt land med stora problem men regeringen har genomfört flera ambitiösa reformer och är fast beslutna att ta itu med landets usla ekonomi, korruption och kriminalitetet mm. Sedan årsskiftet för vi diskussioner med landet om ett kommande associationsavtal och igenom det östra partnerskapet diskusterar vi också olika samarbetsmöjligheter mellan Moldavien och EU. Vår diskusison handlade om visumfrågor och invandringspolitik i huvudsak men även om samarbete i frågor som trafficking och annan gränsöverskridande brottslighet.

Intensiva förhandlingar med Libyen och Schweiz i visumfrågan.

Som läsare av denna blogg vet var TFTP-avtalet med USA (bättre känt som SWIFT) en fråga jag kastades in i redan första dagen på jobbet. Europaparlamentet röstade nej till att ge sitt medgivande till det tillfälliga avtal som reglerade överföring av vissa bankdata med syftet att spåra terroristfinansiering. Det gjorde parlamentarikerna av flera skäl – de var oroade över bland annat dataskydd, integritetsskydd och möjligheterna till att få upprättelse – men också upprörda över att avtalet förhandlades fram innan Lissabonfördraget trädde i kraft och Europaparlamentet fick medbeslutande i frågan.

Samtidigt finns det både i medlemsstaterna och i Europaparlamentet en oro över den säkerhetslucka som nu uppstått, när vi nu inte har ett avtal. Vi vet att TFTP (Terrorist Finance Tracking Programmme) tidigare har hjälpt Europas medlemsstater att förhindra terrorplaner och ställa misstänkta terrorister inför rätta. Jag har därför arbetat intensivt för att ta fram ett nytt förslag till förhandlingsmandat, som i så stor utsträckning som möjligt tar hänsyn till Europaparlamentets synpunkter. Som jag sade redan i mitt tal den 9 fabruari var jag själv inte nöjd med skyddet för integriteten i det tillfälliga avtalet.

Det är viktigt för Europas säkerhet att vi får ett nytt TFTP-avtal på plats. Men det är också viktigt att detta avtal minimerar risken för missbruk, att det finns möjlighet till upprättelse för de medborgare som felaktigt drabbats och att vi har starkast möjliga skydd för den personliga integriteten.

Därför innehåller det förslag jag nu lägger fram att Europas medborgare har rätt till upprättelse vid missbruk utan att diskrimineras i förhållande till amerikanska medborgare. Vi har infört att dataöverföringarna måste godkännas av en särskilt juridisk instans, och att överföringarna inte får ske för några andra ändamål än terroristbekämpning. Vi har stärkt reglerna för övervakning och översyn av överföringarna, och sett till att EU har rätt att upphäva avtalet om det överenskomna dataskyddet inte upprätthålls.

Däremot finns det ingen möjlighet att begränsa överföringarna till att bara gälla exempelvis misstänkta personer under utredning. Vi har tittat noga på möjligheterna, men själva poängen med TFT förloras då. Däremot är det viktigt att mängden data som förs över är begränsad, och jag vill betona att alla uppgifter som förs över är helt anonyma. Bara om det finns anledning att misstänka att en person är delaktig i planeringen av terrordåd kan anonymiseringen hävas och uppgifter om personen göras tillgängliga. Det är alltså inta tal om att på måfå leta i datamängden.

Kommissionen står enhälligt bakom mandatet och jag har idag redovisat det för Europaparlamentets ansvariga parlamentariker. De var positiva och tyckte att det var en klar förbättring. Om vi får ett godkännande av mandatet träder vi in i en förhandling, och en del detaljer måste då lösas ut. Jag är dock efter samtal med amerikanerna förhoppningsfull att vi kan få en överenskommelse som både stärker säkerheten i EU och USA men som vilar på solid rättsäker grund och skydd för de grundläggande rättigheterna.

Dagen har redan varit oerhört intensiv, trots att det bara är halvtid. Bland annat har jag träffat den norske justitieministern Knut Storberget. Även om Norge inte är med i EU deltar de ju i EES och därför har vi oerhört mycket samarbete. Vi talade bland annat om asyl och migrationsfrågor och hur vi kan samarbeta på dessa områden.

En gymnasieklass från Nyköping var på besök och jag hann träffa dem en kort stund. Det är bland det roligaste som finns att träffa studenter tycker jag. De hade ett oerhört ambitiöst program runt bland EU-institutionerna, men vi hann med att tala lite om Greklands ekonomi och framväxten av främlingsfientlighet i Europa. Högerextrema krafter går ju fram i bl.a Ungern, Frankrike och Nederländerna och det är en oerhört oroväckande utveckling.

Innan lunch träffade jag även kort Carl Bildt och vi hann med att skvallra en stund. Det har varit utrikesråd i Bryssel och utrikesministrarna har bl.a diskuterat den europeiska utrikestjänsten, EEAS. Catherine Aston skall snart lägga fram förslag hur den skall se ut och detta diskuteras livligt i såväl rådet som kommissionen och parlamentet. Den stora oenighet som media skriver om är dock en smula överdriven. På det stora hela är det bara detaljer som det återstår att komma överens om. Jag tror att det kan bli väldigt bra när EEAS väl är på plats och vi får bättre verktyg för att föra en mer samlad europeisk utrikespolitik.

Har precis återvänt från radiostudion i kommissionens källare där jag på länk medverkade i P4 Extra med Erik Blix. Det blev lite seriöst och lite lättsamt om mitt nya jobb. Nu återstår bland annat veckoberedning med tjänstemännen på DGt (motsvarar departementet i Regeringskansliet), träff med den belgiska justitieministern som säkert vill tala om det kommande belgiska ordförandeskapet som inleds den 1 juli samt ett antal telefonsamtal. Ikväll är jag inbjuden som årsmötestalare på Svenska Klubben i Bryssel. Det ryktas att det skall serveras semlor…..

Jag har varit borta ett tag från Bryssel för att dels åka skidor några dagar, dels flytta. Det betyder inte att jag varit helt ledig. Förhandlingarna för att försöka hitta en lösning på visumkonflikten mellan Schweiz och Libyen (och därmed hela EU) har varit intensiva och vi hoppas på ett snart genombrott. Dessutom har jag lagt stor möda vid att färdigställa två förslag som jag ska lägga fram till kommissionen på onsdag – ett om hur vi kan bli bättre på att bekämpa trafficking och ett om kampen mot spridning av pornografiska bilder av barn på nätet. Dessutom ska vi på onsdag anta det nya förhandlingsmandatet för ett nytt SWIFT-avtal och jag har försökt förankra det efter bästa förmåga i Europaparlamentet.

Ida har jag också träffat representanter från Taiwan. Jag förbereder ett förslag om att avskaffa visumtvånget för Taiwan. Som alltid är det lite tekniskt meck med det, men det är idag ganska okontroversiellt politiskt sett. Annat var det för några år sedan, jag minns hur jag som ledamot i den liberala gruppen i Europaparlamentet försökte utverka visum för den taiwanesiska presidenten för ett seminarium i Strasbourg. Det visade sig omöjligt.

Det är idag sex år sedan nästan 200 människor miste livet när terrorister i rusningstrafiken en vanlig torsdagsmorgon sprängde bomber på tre pendeltågsstationer i Madrid. Jag var själv i Strasbourg den dagen. Jag minns min omedelbara reaktion – ”Inte igen!” – och den efterföljande rädslan för att någon av mina vänner fanns bland offren. Tyvärr var det så. Min vän Juan dog den morgonen.

Idag hedrar vi offren för terrorism. Jag kom just tillbaka från ett seminarium ordnat av ett nätverk av frivilligorganisationer som arbetar för att stötta terrorismens offer, men också preventivt mot terrorism. Flera anhöriga till offren i Madrid fanns med i publiken, liksom representanter för det spanska ordförandeskapet och EU:s antiterrorist-koordinator Gilles de Kerchove. Som ansvarig kommissionär för kampen mot terrorismen höll jag ett anförande där jag betonade att kampen mot terrorism kräver att vi arbetar på flera plan. Vi måste jobba både i Europa och med omvärlden för att förhindra marginalisering och se till att människor känner sig delaktiga i samhället, liksom med att motverka radikalisering samtidigt som vi tittar på vilka verktyg vi har för att stärka vår säkerhet.

En av mina viktigaste uppgifter kommer att vara att utveckla en intern säkerhetsstrategi som svarar mot dessa behov.

Lång dag med många möten först i Strasbourg och sedan i Bryssel. Dagens höjdpunkt var mötet med premiärminister Nikola Spiric från Bosnien Herzegovina (eller Chairman of the BiH Council som hans formella titel är). Han var i Bryssel för att tala visumfrågan med mig och utvidning med min kollega utrikekommissionär Stefan Füle.

Visumliberalisering för Balkan är en oerhört viktig fråga för mig, det är ett sätt att knyta männsikopr närmare varandra och möjliggöra för vanliga medborgare att resa i Europa, träffa vänner och familj mm. Inte minst för de unga på Balkan betyder detta oerhört mycket. Under det svenska ordförandeskapet beslutades om visumfrihet för Serbien, Makedonien och Montenegro. Bosnien och Albanien står näst på kö men de klarar ännu inte de villkor som krävs. För att visasystemet skall fungera måste de länder som får visumfrihet uppfylla ett antal kriterier som handlar om polissamarbete, biometriska pass, aktiv kamp mot korruption och organiserad brottslighet, gränskontroll mm. Bosnien gör stora framsteg och kommissionen och EU:s medlemsländer har precis haft en grupp experter i landet för att utvärdera hur dte går. En rappport kommer att publiceras efter påsk och utifrån den kan jag – eventuellt – lägga ett förslag på visaliberalisering senare i vår.

Inte minst med tanke på det bosniska folkets stora lidanden och uppoffringar vore det viktigt att kunna erbjuda dem detta och knyta dem närmare de europeiska samarbetet. Men naturligtvis måste kriterierna respekteras. Jag hade en mycket intressant diskussion med premiärministern.

Imorgon har vi ett extra kommissionsmöte för att diskutera den europeiska utrikstjänsten, EEAS, som snart aka vara på plats. Det är en av de stora nyheterna i Lissabonfäördragt och ger EU och medlemslänerna bättre möjlighet att föra en mer gemensam utrikespolitik. Men det är svårt att få allt på plats och många olika synpunkter som ska jämkas ihop. Jag tycker att Catherine Ashton hittills har gjort ett bra jobb. Hon sliter med att vara både vice ordförande i kommissionen och s.k hög representant, samtidigt. Det är en konstruktion som ser bra ut på pappret men som är svår att få att fungera i verkligheten. Det är medlemsländerna som har utsett henne och det är oerhört dålig stil att kritisera henne utan att låta henne få en chans att börja arbetet ordentligt. Hon kan naturligtvis inte vara på alla möten samtidigt.

Imorgon är det är också den internationella dagen för hedrandet av terrorismens offer. Jag ska tala på ett seminarium med anledning av detta.

Idag är det den 9 mars och det är exakt en månad sedan Europaparlamentet röstade för den nya kommissionen. Det har varit en oerhört spännande och intensiv månad. Vi är nu tillbaka i Strasbourg. hela kommissionen träffas här under sessionerna för veckomöte på tisdagen. Jag kommer visst aldrig ifrån pendlandet till denna stad…..

Kommissionen diskuterade – som vanligt – Grekland och antog också en rapport från min danska kollega Connie Hedegaard (klimatkommissionär) om vägen efter Köpenhamn. Det handlar om en översikt över vart vi står och hur vi kan komma framåt i förhandlingarna i Cancun senare i år och sedan nästa år i Sydafrika på nästa internationella klimatmöte. Målet är att till Sydafrika kunna fatta en internationell bindande överenskommelse. Rapporten skall diskuteras på miljörådet nästa vecka.

I morse deltog i en debatt i kammaren om uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare som vistas lagligt i EU (företrädelsevis studenter och forskare). Kommissionen har lagt ett förslag om hur vi kan underlätta den interna rörligheten för dem.

Resten av dagen har bestått av möten om bl.a visumliberalisering i Balkan och frågan om hur flyktingbarn behandlas med Europarådets MR-kommisionär Tomas Hammarberg. Ikväll äter jag middag med ledningen för LIBE-utskottet, ”mitt” utskott för att diskutera aktuella frågor.

Igår firade vi internationella kvinnodagen. Den behövs för att påminna om att det fortfarande finns mycket kvar att göra innan män och kvinnor respekteras på lika villkor. Vi vet att kvinnors politiska deltagande och möjlighet att fortsätta vara med och fatta gemensamma beslut fortsätter att vara begränsade. Vi vet att kvinnor fortsätter att diskrimineras i lagar och regler i många delar av världen. Vi vet att kvinnor tjänar mindre, äger mindre och har lägre utbildning än män.

Jag var i Stockholm hela dagen med ett intensivt program som inleddes med en träff med chefen för Rikskriminalpolisen Therese Mattsson. Hon berättade om hur polisen jobbar med gränsöverskridande brottslighet och om samarbetet med Europol och Frontex.

Dagen fortsatte med ett offentligt möte på ett café på temat EU och kampen mot trafficking. Det var kommissionens Sverigekontor som bjöd in och det var verkligen smockfullt, och jag fick en rad intressanta frågor och synpunkter. Många i publiken hade egna erfarenheter av att jobba med trafficking själva och hade värdefulla kommentarer. Inom kort kommer jag att lägga fram ett förslag om hur EU kan skärpa kampen mot människohandel. Det är ett fasansfullt brott som å det grövsta kränker mänsklig värdighet. En förkrossande stor andel av traffickingoffren är kvinnor och barn som säljs för sexuella ändamål.

Jag hann även med en tv inspelning hos Lars Adaktusson i hans nya serie Angeläget med Adaktusson och avslutade kvällen med att tala på ett arrangemang ordnat av 1,6 miljonersklubben med Alexandra Charles som värd. Vi var nästan 900 personer på Oscarsteatern som lyssnade på oerhört intressanta föredrag om kvinnors hälsa.

Jag har ägnat några dagar åt att fördjupa mina kunskaper om den gränsöverskridande brottsligheten. I torsdag var jag hela dagen i Haag på Europol och talade med de som jobbar där. Där jobbar analytiker och poliser från hela EU, varje land har sina sambandsmän på plats och de försöker kartlägga brottslighet och bistå de nationella polismyndigheterna. Väldigt mycket av den så kallade vardagsbrottsligheten i våra städer är ju den yttersta länken i en kedja av mer gränsöverskridande organiserad verksamhet.

Det var oerhört spännande – men skrämmande – att höra hur de jobbar med att spåra och spränga ligor som sysslar med människohandel, pengaförfalskning, narkotikasmuggling, vapenhandel mm mm.

I fredags var jag runt i Göteborg och träffade länspolismästaren i Västra Götaland Ingemar Johansson, besökte internationella åklagarkammaren och tullen. Att höra deras berättelser från fältet och hur de samarbetar med andra europeiska länder var mycket lärorikt. På måndag träffar jag chefen för rikspolisstyrelsen, Therese Mattsson. Det är min avsikt att besöka ”mina verksamheter” i alla medlemsländer, och det känns naturligt att börja med Sverige.

På måndag firar jag internatioenlla kvinnodagen med lite olika aktiviteter i Stockholm – bland annat ett öppet möte om EU:s arbete mot trafficking och sedan på ett seminarium som 1,6 miljoners klubben arrangerar.

I Tyskland fortsätter diskussionerna om gårdagens dom från författningsdomstolen angående datalagringsdirektivet. Även i Sverige och i andra länder diskuteras frågan förstås. Jag återupprepar att det är inte direktivet i sig som förklarades strida mot grundlagen, inte heller det faktum att man lagrar teledata, utan det sätt som Tyskland har valt att implementera direktivet. Nu måste tyskarna snarast ändra på lagen.

Man kan ha olika uppfattningar om datalagringsdirektivet, som innebär att telebolag lagrar uppgifter om telefoni och email i sex månader. Lagförande myndigheter kan begära ut dessa data för att undersöka, spåra och lagföra allvarliga brott, dvs brott med minst fem års fängelsestraff. Det är inte själva innehållet i kommunikationen som lagras utan avsändare och mottagare samt tiden för samtalet/emailen.

Jag är övertygad om att man med dessa verktyg kan identifiera brottslingar, kartlägga planerade brott och också bevisa brott. Det handlar ju också om grova brott, såsom våldtäkt, mord, viss organiserad brottslighet mm. Det jag kritiserat har varit omfattningen av direktivet.

Direktivet har antagits av samtliga medlemsländers regeringar och därmed åtar varje land sig att implementera lagen. De flesta har gjort så men inte alla, däribland Sverige. Domen i Tyskland ändrar inte på detta faktum att alla är skyldiga att införa den lag de själva beslutat om.

Jag har för avsikt att göra en översyn av lagen – dess effektivitet, proportionalitet, dataskydd, kostnad mm. Detta planerar jag att genomföra i slutet på året. Om kommissionen skulle föreslå att lagen upphävs eller ändras så måste ett sådant förslag antas av medlemsländena och Europaparlamentet. Och då ska man komma ihåg att de flesta av medlemsländerna är postiva till den och menar att den är ett användbart verktyg i kampen mot organiserad brottslighet. Att omedlbart upphäva eller ändra direktivet från kommissionens sida, som flera föreslagit mig, är inte görligt. Den makten har inte kommissionen.

Skriv in din epostadress för att prenumerera på den här bloggen och därmed få information om nya inlägg via epost.

Senaste kommentarer

Netikett

Kommentarskribenter måste hålla sig till anständig samtalston. Diskussionen ska ske med respekt för alla människors lika värde. Detta gäller även för länkar.
wordpress statistics