You are currently browsing the monthly archive for september 2010.
Idag presenterade jag tillsammans med min holländska kollega Neelie Kroes ett förslag för att bättre skydda oss mot cyberattacker. Den nuvarande lagstiftningen är ganska gammalmodig och behöver uppdateras. Vi ser en tydlig ökning av cyberbrottsligheten, alltifrån attacker mot länder som mot Estland 2007, till mer ”daglig” brottslighet där kontokortsstölder, pengaöverföring, identitetsstölder, industrispionage mm utförs av en ny sorts kriminella. Genom så kallade botnets kan kriminella kontrollera datorer över i princip hela världen. Historierna liknar science fiction men är tyvärr verklighet i en allt mer lukrativ verksamhet.
Det vi föreslår idag är att stärka vår EU-myndighet för IT-säkerhet, ENISA, och ge den en större samordnande roll för att stötta medlemsländer att utveckla system för övervakning av cybersäkerhet, samla in uppgifter och samarbeta med medlemsländer och andra brottsbekämpande myndigheter. Vi kriminaliserar också användandet av botnets inom EU, skärper straffen för cyberbrott, förbättrar polissamarbetet genom att ha dygnetrunt-öppna kontaktpunkter och ålägger medlemsländer att samla in statistik om cyberbrott. Direktivförslaget är ett första steg att vässa våra verktyg för att gemensamt ta itu med detta växande hot, mer kommer snart. I den strategi om inre säkerhet som jag nu arbetar som bäst på, kommer cyberkriminalitet att vara en viktig del.
På senare tid har det talats mycket om romernas situation i Europa, inte minst med fokus på Frankrikes agerande. Jag har också skrivit om detta vid flera tillfällen.
Romerna är sedan länge en utsatt och diskriminerad grupp runt om i Europa och det är viktigt att frågan hamnar högt på den gemensamma EU-agendan. EU kan göra mycket mer för romerna, som att stötta skolgång, boende och tillgång till arbetsmarknaden. Vi tillsatte nyligen en arbetsgrupp för att särskilt fokusera på romernas situation i Europa, och det finns planer på ett extrainsatt europeiskt högnivåmöte i frågan. Det är viktigt att medlemsstaterna engagerar sig i romernas situation, de bär trots allt det yttersta ansvaret för sina medborgare.
Samtidigt inledde min kollega Viviane Reding, som ansvarar för dessa frågor i kommissionen, en juridisk undersökning för att se om Frankrike har brutit mot EU-regler i sin behandling av romerna. Idag beslutade vi enhälligt i kommissionen att inleda ett så kallat överträdelseförfarande mot Frankrike eftersom den juridiska undersökningen visar att de brutit mot EU:s rörlighetsdirektiv. Vad gäller eventuellt brott mot unionens regler om diskriminering kommer vi att skicka ett brev med specifika krav på klargöranden från Frankrikes sida.
Jag välkomnar dagens beslut. En viktig del av vårt jobb i kommissionen är att se till att medlemsländerna följer de lagar och regler som vi gemensamt har kommit överens om, och det här är en viktig markering om att alla EU:s medborgare har samma rättigheter att flytta och bosätta sig i hela unionen.
Jag har varit två dagar i Aten för att diskutera asylsystemet i Grekland – eller snarare avsaknad av ett sådant eftersom det totalt har kollapsat. Mottagningen av asylsökande fungerar inte, människor förvaras under fasansfulla villkor och det finns nästan 50 000 människor som har väntat i flera år på att få sina ansökningar behandlade. Kommissionen har flera överträdelseärenden på gång mot Grekland eftersom de bryter mot europeisk lag. Även Europadomstolen i Strasbourg har varit mycket kritisk mot hur människor behandlas i Grekland.
Papandreous regering och inte minst premiärministern själv, som för övrigt varit flykting i Sverige, verkar besluten att ta itu med problemet. Regeringen har antagit en handlingsplan som är mycket Ambitiös – men nu måste den genomföras.
Mitt besök syftade till att uttala kommussionens stöd för regeringens plan, att uppmana dem att snarast börja implementera, att sätta upp klara tidsplaner och att utse ansvariga för varje område. Hela systemet behöver byggas upp på nytt med mottagningscenter, möjlighetet att bedöma ansökningar, särskild behandling för barn och andra utsatta grupper. Det måste byggas upp kompetens, utbilda personal och se till att det finns juridisk expertis tillgänglig. Det kommer naturligtvis att ta tid.
Grekland kan inte klara detta ensamt och jag hade med mig ett paket där kommissionen kan erbjuda ett ganska stort ekonomiskt stöd och flera medlemsländer har erbjudit att skicka administratörer, tolkar, jurister, översättare, handläggare mm för att hjälpa Grekland med uppbyggnadsfasen.
Jag träffade ministern för säkerhet, arbetsmarknadsministern, integrationsministern, EU-ministern och premiärministern. Dessutom var jag i parlamentet och träffade ledamöter från EU-utskottet och inrikesutskottet. Hann också med ett längre samtal med ett dussintal NGOs som i praktiken har tagit över stödet till asylsökande. De gör ett fantastiskt arbete.
Försiktigt optimistisk men arbetet är gigantiskt och kommer att ta tid. Den ekonomiska krisen i Grekland och i andra länder gör att dessa frågor inte står särskilt högt i kurs hos den allmänna opinionen.
Igår var jag på Bo & Biblioteksmässan i Göteborg. Det var precis som alltid myllrande, svettigt och fullt av spännande diskussioner. Själv började jag med att prata om organiserad brottslighet med författaren Lasse Wierup. Han har skrivit mycket om ämnet och hade intressanta synpunkter för mig som jobbar med frågorna. Vi hann prata droger, polissamarbete, trafficking, cyberbrott illegala vapen mm. Inte minst intressant var att han lyfte fram att vi måste bli bättre på att komma åt pengarna. Grunden för brottslighet är naturligtvis att det finns pengar att tjäna, men inte minst i Sverige har vi mycket att göra på detta område. Jag kommer att lyfta fram arbetet med att komma åt kriminellas tillgångar i den säkerhetsstrategi jag ska presentera senare i höst.
Jag deltog också i ett seminarium om asylpolitik och kvinnors med Sveriges kvinnolobby. Asylpolitiken behöver på flera områden bli mer genusmedveten och jag förhandlar just nu flera förslag som bland annat innebär att vi tar större hänsyn till kvinnors situation. Men att förhandla asylfrågor just nu i Europa är inte det lättaste, med de stämningar som råder…
Men jag hann även så klart springa runt i en rad spännande montrar och kom därifrån med en hel trave böcker.
På måndag bär det av till Grekland för asyldiskussioner.
Har precis kommit tillbaka från Oostende där jag medverkade på en stor konferens om säkerhetsforskning. Det var folk från forskarvärlden, industrin, politiken och andra intresserade. Temat var just säkerhetsforskning, en enorm industri som innfattar allt från robotar som kan identifiera sprängämnen till IT-lösningar för att avslöja virus, bodyscanners, studier för att förstå radikalisering av individer mm mm. EU avsätter inom det nuvarande forskningsprogrammet (2007-2013) 1,4 miljarder euro bara för säkerhetsforskning och de deltagande var intresserade över att höra om kommisionens framtida prioriteringar. Jag redogjorde för mitt arbete med den säkerhetsstrategi jag kommer att lägga fram under hösten och det forskningsbehov vi ser kan emanera ur den. Du kan läsa mitt tal här.
Imorgon bär det av till Göteborg och Bokmässan där jag, förutom att lyssna på en del intressanta författarpresentationer och diskussioner, också ska medverka I två seminarium. Ett om organiserad brottslighet och ett om kvinnor och asyl.
Har hela natten följt röstsammanräkningen i Sverige och konstererar bl.a att Folkpartiet i Göteborg missat ett mandat med bara en handfull röster. Det känns nesligt att inte min vän Jasenko Selimovic kommer in, han är en mycket duktig politiker. Nu börjar väl förhandlingarna om regeringen på riktigt i Stockholm. Följer också diskussionerna om antalet utskottsplatser i svenska riksdagen och att vissa vill begränsa utskottsåplatserna till 15 och därigenom stänga ute sverigedemokarterna. Hur illa jag än tycker om SD:s politik tror jag att det vore ett misstag. De får då lätt en martyrstatus helt i onödan. Då kan de fortsätta att kritisera ”eliten” och rida på att de inte accepterar svenska folkets val. Bättre då att låta de sitta i utskotten, och tvingas visa vad de står för och ta debatten med dem i sakfrågorna.
Nästa vecka bär det av till Aten för att med den grekiska regeringen diskutera deras handlingsplan för att bygga upp ett fungerande asylmottagningssystem. Problemen i Grekland är gigantiska och vi ska diskutera hur vi kan samarbeta för att få till ett fungerande system där människor behandlas på ett värdigt sätt och kan få sina asylansökningar behandlade inom rimlig tid.
Idag har kommissionen beslutat om mina förslag till PNR-politik. PNR (Passenger Name Record) är flygpassagerardata som används för att bekämpa allvarlig brottslighet och terrorism. Vi fattade idag beslut om ett paket som slår fast vilka principer och normer som skall styra PNR-avtal med länder utanför EU, samt förhandlingsmandat för avtal med USA, Kanada och Australien. Vi har sedan länge avtal med dessa tre länder men de behöver ses över och moderniseras. Dessutom behöver vi ytterligare stärka dataskyddet.
Förhandlingsmandaten skall godkännas av rådet innan vi kan börja förhandla.
Principerna vi föreslår följer i stort de krav som Europaparlamentet har satt upp och jag bedömer att de ger ett gott dataskydd och skapar klarhet för flygbolagen. För att flygbolagen ska få landa i till exempel USA måste de lämna ut denna typ av data, men flygbolagen vill förstås ha gemensamma regler som kan övervakas. Vi slår fast att syftet med användningen av passagerardata måste begränsas till allvarlig gränsöverskridande brottslighet och terrorism, att kategorierna skall begränsas, att passagerar ska ha information och ha möjlighet till överklagan och upprättelse vid missbruk och att övervakning och utvärdering ska ske regelbundet. Du kan läsa dokumentet här.
Många länder vill också ha ett EU-PNR för trafik till och från EU. Jag håller just nu på och undersöker förutsättningarna för ett sådant och kommer att komma med ett förslag i början på nästa år. Flera länder sätter redan upp egna PNR-system och naturligtvis är det bättre att få gemensamma standarder. Men det är oerhört viktigt att det är ett begränsat syfte med korta lagringstider och starkt dataskydd.
Jag har idag lagt fram ett förslag om att begränsa tillgången till kemikalier som kan användas för att tillverka sprängämnen. Vi har vid upprepade tillfällen sett hur terrorister använts sig av hemmagjorda bomber i sina attacker mot det öppna samhället. Exempelvis utfördes bombningarna i Londons kollektivtrafik 2005 med hjälp av väteperoxidbaserade sprängämnen, och så sent som för en dryg vecka sedan exploderade en brevbomb i Köpenhamn som polisen misstänker var ämnad för Jyllands-Posten.
I EU:s medlemsländer finns naturligtvis redan idag olika regelverk för kemikalier. Det är dock viktigt att terrorister inte kan dra nytta av att regelverken skiljer sig åt mellan EU-länder. Mitt förslag ska därför se till att vi har samma kontroll över vissa kemikalier i hela EU. Det innebär att produkter som innehåller en viss koncentration av vissa specificerade kemikalier kommer att förbjudas. I de allra flesta fall finns det redan etablerade alternativ, och det kommer också att i vissa fall finnas en möjlighet att få licens för att fortsätta köpa den aktuella produkten. Vi kommer även att förbättra kontrollen över vissa produkter som även fortsättningsvis kommer att säljas utan restriktioner.
Allt som allt tror jag att detta är ett viktigt steg att begränsa möjligheterna att tillverka hemmagjorda bomber.
Exempel på vilka ämnen som förbjuds och när de använts finns här.
Det blev en konstig valnatt. Å ena sidan är jag glad över att alliansregeringen sitter kvar, å andra sidan känner jag mig väldigt bekymrad över det parlamentariska läget och att sverigedemokarterna kom in i riksdagen. Att som Ohly igår skylla detta på regeringen och säga att det där får Reinfeldt reda upp, är ingen hållbar linje. Sverige måste regeras och jag förutsätter att alla partier tar ansvar för det. Det ska bli intressant att se hur samtalen utvecklas de närmaste dagarna. Under tiden följer jag sammanräkningen av personkryssen på valmyndighetens hemsida. Strax iväg till Strasbourg.
I ett London till stora delar helt fokuserat på påvebesöket har jag trots allt haft två intressanta dagar. Har haft samtal med alla ministrarna på home office om säkerhet, organiserad brottslighet, asylfrågor och kampen mot terrorismen. Storbritannien har ju s.k opt out inom dessa områden men jag tycker mig skönja en mer konstruktiv attityd och i flera beslut avser de att ”opta in”. Annars predikar de mest praktiskt samarbete, t ex i asylfrågor. Det är förstås viktigt men vi behöver också ett regelverk för att garantera viss standard och likabehandling av flyktingar. Åt lunch i vackra Westminister med EU-ministern David Liddington och samtalet handlade mest om den kommande långtidsbudgeten.
På kvällen talade jag på en middag ordnad av Centre for European Reform. Jag talade om migrationsfrågor och om den säkerhetsstrategi jag kommer att lägga fram under hösten och det blev en intressant diskussion efteråt.
Idag har jag varit på Heathrow och tittat på hur gränskontrollen jobbar med e-borders, hur de genom passagerardata stoppar kriminella och potentiella terrorister. Det kallas för PNR (Passenger Name Records) och är något som polis och tull på flygplatser använt i många år, men nu finns det datoriserade system.
Europeiska rådet har givit kommissionen i uppdrag att ta fram förslag på ett EU-PNR så vi tittar på det nu. I det sammanhanget är det förstås intressant att se hur britterna jobbar.
Idag har jag träffat Moldaviens premiärminister Vlad Filat. Vi sågs i mars också och nu var han här för att berätta om reformerna de gjort inom det rättsliga området och för att diskutera hur vi kan gå vidare för att stötta arbetet med att stärka rättsväsendet, bekämpa korruptionen och arbeta mot organiserad brottslighet, inte minst trafficking. Den europavänliga liberala alliansen som styr Moldavien gör ett imponerande arbete i ett svårstyrt land. Den folkomröstning som nyligen hölls för att ändra författningen hade ett så lågt deltagande att den ogiltigförklarades. Förslaget var att folket skulle få välja landets president eftersom parlamentet misslyckats under två år. Nu blir det nyval i november istället.
Nu på väg till Europaparlamentet för att delta i en hearing om korruption. Kommissionen ska nästa år lägga fram ett förslag om hur vi bättre ska bekämpa korruptionen internt i EU och därför är det intressant att höra vad olika experter och politiker anser om detta. Det gäller ju att finna mekanismer som är användbara och som kan mätas och utvärderas.
Imorgon åker jag två dagar till London för att bland annat träffa inrikesministern, justitieministern, EU-ministern och migrationsministern. Jag ska också tala på en middag som anordnas av Centre for European reform.
Jag har just kommit tillbaka från en konferens om arbetet med att få på plats ett gemensamt asylsystem i EU. Det var viktiga diskussioner. Medlemsländerna har olika åsikter i frågan, och förhandlingarna om det så kallade asylpaketet har stått stilla i flera månader. Jag hoppas att det här kan vara den injektion som behövs för att vi ska få fart på förhandlingarna igen och därmed kunna enas om gemensamma regler till år 2012. Det har medlemsländerna tidigare skrivit under på, i Stockholmsprogrammet, men att harmonisera procedurer och regelverk i praktiken är inte helt lätt.
Den senaste tiden har jag oroats över tongångarna i Europa. Ibland talas det dessvärre mer om hur man kan förhindra människor från att komma hit än om hur vi kan arbeta tillsammans för att förbättra och harmonisera asylprocedurerna i unionen. Vi måste fokusera mer på hur vi kan ge de asylsökande ett värdigt och anständigt mottagande, och hur vi kan skapa ett effektivt och rättssäkert asylsystem. Vi kan inte ha en ordning där möjligheterna att få asyl skiljer sig radikalt mellan EU-länder. Därför var dagens konferens väldigt viktig. Tillsammans har vi – unionens medlemsländer och institutioner, FN och civila samhället – lyckats ta några steg framåt, men mycket återstår tills vi är i mål. Hårt arbete väntar.
Igår kunde vi i EU-kommissionen – via pressen – ta del av ett dokument som läckt ut från franska inrikesministeriet. I detta beordrar man att 300 illegala läger ska stängas ner inom tre månader, och ”särskilt romernas”.
Detta är naturligtvis uppseendeväckande. När jag och min kollega Viviane Reding träffade de franska ministrarna Eric Besson och Pierre Lellouche fick vi tydliga försäkringar om att man inte tog sikte på särskilda etniska grupper. Det cirkulär som läckt ut tyder på motsatsen.
Jag uttryckte min avsky för denna typ av åtgärder igår i Europaparlamentet och vi har senaste dygnet fört intensiva samtal inom kommissionen.
Min kollega Viviane Reding höll presskonferens idag och var mycket tydlig med att etnisk diskriminering inte hör hemma i dagens Europa. Jag kan inte annat än hålla med. Detta är en politik som för länge sedan borde ha förpassats till historiens soptipp.
Kommissionen har som uppdrag att uppträda som fördragens väktare och vi har sedan tidigare fått in flera anmälningar mot att det franska agerandet bryter mot EU.s lagar. Vi inledde därför en juridisk analys av det franska agerandet och vi räknar med att ha den klar inom några dagar. Personligen ser jag inte att vi kan komma fram till annat än att Frankrike brutit mot EU:s regler. Vi kommer då snarast inleda ett s.k. överträdelseförfarande mot Frankrike, som ytterst sett leder till att vi kan dra landet inför domstol.
Det blev ett klart ja till författningsreformerna i Turkiet, hela 58% röstade ja enligt uppgifter från Ankara. Det var skönt. Det är en klar seger för reformkrafterna i landet, för premiärminister Erdogan personligen och det förbättrar rättssäkerheten på många sätt. Det kommer att krävas ytterligare förändringar för att uppfylla alla Köpenhamnskriterier, men jag hoppas ändå att medlemsländerna nu kan sända en tydlig signal till Turkiet och speeda upp medlemsförhandlingarna lite.
I eftermiddag ska jag till Europaparlamentets LIBE-utskott på utfrågning. De vill höra om planerna inför hösten. Vi har ju många aktuella texter på bordet nu där parlamentet är medbeslutande och i de flesta frågor ligger kommissionen och parlamentet ganska nära varandra. Motsättningarna är större med rådet, inte minst i frågan om det omfattande asylpaketet. Det belgiska ordförandeskapet har en ministerkonferens imorgon för att diskutera just asylfrågan.
Idag träffar jag Sang Hyun Song som är chef för ICC – International Criminal Court. Han är i Bryssel för att träffa ett antal kommissionärer och Herman von Rompuy och söka stöd för sitt arbete. EU har alltid stött ICC, och själv var jag med i en stödgrupp i Europaparlamentet som arbetade för att så många länder som möjligt skulle ansluta sig. Genom Stockholmsprogrammet förbinder sig medlemsländerna att samarbeta aktivt för att ställa personer skyldiga till brott mot mänskligheten och folkmord inför rätta.
I helgen följer jag noga folkomröstningen i Turkiet om de nya författningsändringarna. Utfallet är oerhört viktigt för Turkiet naturligtvis, men sätter också tonen i de fortsatta EU-medlemsförhandlingarna. Turkiet behöver verkligen skriva om sin författning. Den nuvarande skrevs strax efter militärkuppen 1980 och är således mycket präglad av militärens inflytande. De förändringar som föreslås är i rätt riktning, men långt ifrån tillräckliga. Framför allt begränsar de militärens inflytande över politiken samt moderniserar och stärker domstolsväsendets oberoende. Frågan har förstås politiserats oerhört och omröstningen kommer av allt att döma att bli jämn. Ett nej kommer ytterligare att komplicera förhållandet till EU, men ett ja stärker regeringen och kan förhoppningsvis ge ny energi i förhandlingarna.
Idag var jag på ambassaden här i Bryssel och röstade. Jag behåller så klart min valhemlighet, men den som är riktigt klurig kan kanske gissa vilket parti det blev.
Cecilia Malmström 
Senaste kommentarer