You are currently browsing the tag archive for the ‘Danmark’ tag.
Jag är på så kallat informellt rådsmöte i Köpenhamn. Med informellt menar jag knappast avslappnade diskussioner runt brasan utan formell dagordning. Tvärtom är vi fler än någonsin – alla EU:s medlemsländer, kandidatländer och Schengenländer samt alla våra myndigheter – EASO, Frontex, Europol och Cepol samt ordföranden i Europaparlamentets LIBE-utskott. En ganska stor samling således, i den enorma sammanträdeslokalen i Bella Center.
Skillnaden är att vi inte fattar formella beslut.
På dagordningen står bland annat frågan om solidaritet, grönboken om familjeåterförening och förslaget om att skapa ett europeiskt system för passageraruppgifter, PNR.
Den första diskussionen om solidaritet i flyktingfrågor inleddes av chefen för FN:s flyktingorgan UNHCR, Antonio Guterres. Han var som vanligt kristallklar och påminde om att 80 procent av världens flyktingar finns i utvecklingsländer. Alltid nyttigt att påminnas om det globala perspektivet.
Diskussionen var en smula fluffig – alla är i princip för solidaritet mellan EU:s medlemmar när det gäller flyktingmotagande, men få är villiga att skapa något slags koordinerat system för att avlasta medlemsstater under stor press. Dock bidrar alla medlemsländer för att avhjälpa situationen i Grekland, och nästan alla ställer upp med resurser till myndigheterna Frontex och EASO. Vi är också nästan överens om det gemensamma kvotflyktingsystemet. Det är positivt. Från EU-kommissionens sida försöker också få in ett slags övervakningssystem och ”early-warning”-mekanism i den s.k. Dublinförordningen för att identifiera problem i medlemsländernas asylsystem. Så det fanns en ovilja att binda sig till åtaganden, men det blev en ganska bra diskussion i alla fall.
Under lunchen talade vi om integration och om familjeåterförening. Just familjeåterförening är ju ett oerhört viktigt element i integrationen av flyktingar och en grundläggande rättighet. Villkoren regleras i ett EU-direktiv och enligt Stockholmsprogrammet, som sätter ramarna för mycket av vårt arbete, skall direktivet utvärderas. Vi har från kommissionens sida valt att publicera en grönbok med frågor kring detta. Den är nu ute på remiss. Visst finns det problem med integrationen, och fall av missbruk – t ex med arrangerade äktenskap – men frågan är om sådana problem löses genom ett nytt direktiv. En majoritet av länderna verkade tycka att det kanske inte är den lösningen som är bäst. Konsultationen pågår som sagt, och alla kan lämna synpunkter.
Strax blir det diskussion om ett europeiskt PNR-system och sedan har det danska ordförandeskapet utlovat en trevlig middag. I morgon bär det iväg till Malmö och Lund.
Under morgonen har vi haft veckans kommissionsmöte där vi bland annat har pratat om förberedelserna inför toppmötet här i Bryssel på måndag, då EU-länderna förväntas komma överens om den så kallade europakten (också kallad fiscal compact) eller inte. Det senaste utkastet borde inte innebära några problem för Sverige att ställa sig bakom. Danmark, som liksom Sverige har röstat nej till euron, har parlamentets stöd att gå med.
Från alla håll överöses vi om dystra ekonomiska prognoser inför framtiden. Därför är det oerhört viktigt att toppmötet på måndag inte bara diskuterar pakten utan att statsministrarna framför allt talar om tillväxt, tillväxt och tillväxt.
Idag har vi även antagit ett förslag till lagstiftning om dataskydd i EU för att stärka privatpersoners integritet, t ex på nätet, vilket jag ser som en oerhört viktig fråga. Vårt informationssamhälle, där kommunikation till stor del sker just via nätet, ställer höga krav på tydliga regler för vem som får använda persuppgifter, i vilka fall de får användas och för vilka syften. Det behövs även tydliga sanktioner mot dem som missbrukar uppgifterna. Samtidigt får denna reglering inte ske in absurdum och försvåra användandet av internet som ett modernt uttrycksmedel.
Under arbetet med förslaget har det varit viktigt för mig och mina medarbetare att säkerställa att enskilda bloggare, och privatpersoner på sociala medier som Facebook och Twitter, inte skulle omfattas av den här lagstiftningen – att man t ex inte skulle behöva fråga om lov innan man nämner någon i sin blogg. Det har också varit viktigt att se till att byråkratin för t ex småföretag och kommuner blir så liten som möjligt. Här finns mer information om förslaget.
Om några timmar beger jag mig mot Köpenhamn för ett informellt ministermöte som inleds i morgon bitti. Det är det första rådsmötet med inrikes- och justitieministrarna under det danska ordförandeskapet. Under mötet kommer vi bl a att diskutera arbetet mot terrorism, solidaritet i flyktingpolitiken samt grönboken om familjeåterförening.
Jag har tillbringat dagen i Köpenhamn som ett led i förberedelserna inför det kommande danska ordförandeskapet i EU. Dagen började med en offentlig föreläsning på Köpenhamns universitet. Temat var den arabiska våren och EU:s migrationspolitik. Det blev en riktigt bra diskussion och studenterna var oerhört pålästa.
Därefter blev det ett långt samtal med Morten Bödskov, den nye justitieministern. Han har ansvar för de flesta av mina frågor. Vi gick igenom alla frågor som står på dagordningen fram till sommaren och diskuterade olika svårigheter och möjligheter. Det kommer att bli ett tufft ordförandeskap med tanke på den ekonomiska krisen och förhandlingarna om långtidsbudgeten. Men även på mitt område är det många knepiga frågor som asylpaketet, Schengenförslaget, ett antal visumfrågor, cyberbrott, gränskontroll mm som kommer att behandlas under våren. Danskarna har ju undantag från i princip allihop men jag tror nog att de ska klara att lösa flera svåra frågor trots det. Ambitionerna är mycket höga.
Träffade även arbets- och integrationsministern Mette Fredriksen för att bl a tala arbetskraftsinvandring.
Besöket idag var också ett bra tillfälle att meddela att kommissionens översyn av de tidigare danska planerna om att förstärka kontrollen vid gränserna nu också formellt är avslutad.
Föreläsning på Köpenhamns universitet
Danmarks nya regering har meddelat att den slopar planerna på förstärkta gränshinder mot resten av Europa. Det är välkommet – bra för den fria rörligheten och bra för vårt europeiska samarbete. Som läsaren av denna blogg vet var vi i kommissionen tidigare i år bekymrade över de danska planerna, men efter det danska valet och beskedet igår är situationen en annan.
Den danska regeringen meddelade också att den vill anordna en folkomröstning om landets undantag från EU:s rättsliga samarbete. Detta är för danskarna att bestämma. Men jag skulle vara glad att välkomna ett danskt deltagande inom EU också på detta område. En folkomröstning skulle innebära en möjlighet för Danmark att i framtiden ha större inflytande över viktiga beslut på EU-nivå, till exempel när det gäller samarbetet mot organiserad brottslighet, mot narkotikasmuggling, trafficking och terrorism.
Tidigt imorse lämnade vi Ohrid för att åka tillbaka till Skopje. Där träffade jag premiärminister Gruevski för ett kort samtal om visumfrågor, korruption och mediafrihet. Makedonien hoppas på att kunna börja förhandla om medlemskap snart men den olösta namnfrågan har hittills omöjliggjort det.
Möte med premiärminister Nikola Gruevski i Skopje.
Jag är kvar i Strasbourg och eftersom jag har kommissionens ”torsdagsjour” får jag ta alla andras debatter också. Idag har det bland annat handlat om svältkatastrofen på Afrikas horn, FN-konferensen om kroniska sjukdomar och EU:s position inför den internationella världskonferensen för radio-kommunikation. Sensommarsolen strålar utanför fönstret i Strasbourg, men det finns tyvärr ingen tid att njuta av den. Under veckan har jag också haft en mängd olika möten med enskilda ledamöter och igår kväll hade vi en stor debatt om korruption i kammaren. Korruption är ju ett stort problem som inte skonar något EU-land och jag presenterade innan sommaren tankar på hur vi ska samverka för att bli bättre på att identifiera och bekämpa problemen. Vartannat år kommer kommissionen att publicera en rapport där situationen i de olika medlemsländerna gås igenom. Vi har en mängd lagstiftning på detta område i Europa men implementeringen av lagarna är dålig och den politiska viljan att verkligen ha en noll-toleranspolitik gentemot korruption saknas allt för ofta tyvärr. Parlamentet är väldigt stöttande i detta arbete men har kanske lite väl höga förväntningar. Kommissionen är ju ingen polis som kan ingripa i enskilda korruptionshärvor, men genom att belysa problemen men också visa på positiva erfarenheter och andra vägar att jobba kanske vi kanske nå en bit på vägen i alla fall.
I eftermiddag har vi debatt om bl.a. MR-situationen i Vitryssland och om Dawit Isaak. Europaparlamentet kommer att anta en resolution om situationen i Eritrea och kräva Dawit Isaaks omedelbara frigivande. Det är oerhört viktigt, så här tio år efter hans fängslande att vi visar att vi inte glömmer bort honom och visar den eritreanska regimen att vi inte tänker ge upp.
Jag hoppas att jag hinner hem ikväll för att följa sammanräkningen efter valet i Danmark som hålls idag. Det blir spännande. Hur det än går är vi många runt om i Europa som hoppas att Dansk Folkepartis inflytande över den kommande regeringen upphör. Jag åker till Köpenhamn senare i höst för överläggningar med de nya ministrarna. Danmark tar ju över EU-ordförandeskapet i januari.
I förra veckan besökte en grupp experter från EU-kommissionen Danmark för att titta närmare på hur de aviserade stärkta gränskontrollerna fungerar i praktiken. Experterna pratade med danska myndigheter i Köpenhamn och besökte gränsen mot såväl Sverige som Tyskland. Dessvärre gav inte detta de klargöranden vi hoppades på. Istället uppstod ytterligare frågor och jag är fortsatt bekymrad över situationen. Bland annat verkar det inte finnas en tillräckligt tydlig riskbedömning av läget för att rättfärdiga ökade kontroller. Det verkar också saknas tydliga instruktioner till dem som arbetar med detta vid gränserna om hur kontrollerna ska gå till. Dessutom verkar det som om det inte finns någon tydlig struktur för att rapportera såväl antalet kontroller som resultatet av de ökade gränskontrollerna.
Detta är oroande. Vi har skickat ännu ett brev till de danska myndigheterna där vi nu ber om ytterligare klargöranden. Vi kommer också att öka kontakterna med Danmark så att vi kan övervaka situationen grundat på regelbunden information från landet. Om situationen kräver det kan det också bli aktuellt med ytterligare besök vid gränsen. Jag hoppas att vi kan ha en fortsatt god dialog med Danmark och tillsammans med dem säkerställa att alla EU-regler följs. Det är kommissionens uppgift att se till att så är fallet, och vi kommer att använda alla tillgängliga medel för att garantera att EU:s lagar respekteras fullt ut – inte minst den fria rörligheten av varor, tjänster och personer, som ju är en av EU-samarbetets främsta framgångar.
Vad gäller följetongen om de danska gränskontrollerna, har vi som jag tidigare skrivit om nära kontakt med danskarna och de har försäkrat oss om att de ska införa de nya bestämmelserna i enlighet med Schengen och reglerna för fri rörlighet. Det är oerhört viktigt att principen om fri rörlighet inte äventyras med detta beslut. Det är ju olika faser i det danska beslutet och fas ett inleddes den 5 juli med en förstärkning med 50 tullare. Vi analyserar nu de legala konsekvenserna av vad Danmark har beslutat men det viktiga är ju också hur regelverket tillämpas i praktiken, att det inte sker några systematiska kontroller av personer som rör sig över gränsen. För att kontrollera hur tullarna arbetar har jag idag bestämt att skicka en grupp kommissionsexperter till Danmark imorgon för att utvärdera implementeringen av de nya åtgärderna på plats.
Sista sessionen i Strasbourg innan sommaren. Jag har haft debatter om PNR och den nya IT-myndigheten som skall ligga under mig och ansvara för de stora datasystemen vi har för Schengen och för visum, de s.k. SIS respektive VIS.
Eftersom jag var på plats fick jag också tala för kommissionen i de debatter som alltid ligger på måndag kväll, som är viktiga men inte särskilt kontroversiella. Det innebar sex ytterligare debatter till midnatt i en mycket tom kammare. De flesta andra njöt väl av den ljumma sommarkvällen.
Förutom en mängd olika möten med enstaka ledamöter har jag också träffat Helle Thorning Schmidt, oppositionsledare i Danmark. Vi är gamla vänner och känner varandra sedan den tid vi båda satt i Europaparlamentet. Vi talade naturligtvis om de danska beslutet om utplacering av nya tulltjänstemän idag. Vi har daglig kontakt med danskarna i den här frågan och de har försäkrat att denna förstärkning av personal endast ska utföra punktkontroller baserade på riskbedömningar. Detta kommer vi naturligtvis att följa noga för att se att det också sker på detta sätt, i enlighet med Schengen och reglerna för fri rörlighet. Systematiska kontroller av personer som korsar en gräns inom Schengen får inte ske, endast enstaka kontroller som bygger på underrättelser och som syftar till att upprätthålla lag och ordning, eller av hälsoskäl (epidemier etc), är tillåtna.
Omröstningen i danska parlamentet om förslaget om att stärka gränskontrollen har nu skjutits upp en vecka och det har föranlett frågor inför toppmötet där även Schengen kommer att diskuteras.
Kommissionen är bekymrad över situationen och de intentioner som Danmark har presenterat, vilket jag utryckt tidigare här på bloggen. Däremot har Danmark klargjort att de inte vill stöta sig med EU-kommissionen och att det inte avser att presentera något som är i strid med EU-lag, vilket vi ser som en positiv signal. Nu följer vi noga utvecklingen för att se om så är fallet. Men om Danmark istället gör som de först aviserade så kommer vi också att vidta åtgärder för att värna Schengen och skydda principen om fri rörlighet.
Vi har nu undersökt den danska överenskommelsen om att öka närvaron vid gränserna närmare. Förslaget handlar om att inrätta en permanent kontroll vid den danska tullen av varor för att komma åt kriminalitet. Som sådant har det inte direkt påverkan på Schengen, som endast reglerar personer. Men på det sätt som förslaget är utformat dvs att det ska vara en permanent förstärkning vid gränsen av tullpersonal och polis samt videoövervakning så är det högst tveksamt om detta inte syftar till gränskontroll vilket i sådana fall innebär att det varken är i linje med Schengenöverenskommelsen eller själva Schengenandan. Det är även tveksamt utifrån vår överenskommelse i EU-fördraget om fri rörlighet av varor. Enligt fördraget får man inte ha systematiska kontroller av varor eller personer.
Barroso talade tidigare idag med danska statsministern och kommissionen har nu även skickat brev till danska regeringen för ytterligare klargörande. Det är nu väldigt viktigt att den danska regeringen i samråd med kommissionen ser över förslaget på nytt i ljuset av våra invändningar. Vi står redo att hjälpa till men vi kommer också att ta de åtgärder som behövs för att garantera respekten för våra europeiska överenskommelser.
Anders Olshov vid Öresundsinsitutet skriver idag på DN Debatt att Sverige bör gå över till en stabil europeisk penningpolitik. Han avslutar med:
Vidare bör Sverige tillsammans med Danmark folkomrösta om båda länderna tillsammans skall införa euron någon gång i framtiden. Skälet för att en gemensam folkomröstning bör hållas är enligt min mening att vinsterna av ett medlemskap ökar om grannländerna ansluter sig. Förslagsvis skulle en folkomröstning kunna hållas 2011 om en anslutning 2020 så att samhällsaktörerna ges god tid på sig att förbereda valutabytet.
I den första delen av slutsatsen kan jag inte annat än hålla med. Jag har tidigare fört fram att Sverige och Danmark kan göra gemensam sak och folkomrösta om euron så snart som möjligt. Euron har under finanskrisen visat på en imponerande stabilitet jämfört med kronan. Man kan bara spekulera i hur krisen hade utvecklat sig om sexton EU-länder istället försökt skydda sin egen valuta och till varje pris fört en egen ekonomisk politik.
Men euron är inte bara till nytta i kristider. En undersökning av professor Harry Flam och Kommerskollegiums chefsekonom Håkan Nordström har visat att Sverige kan ha förlorat kring 100 miljarder årligen i utebliven export jämfört med om vi hade infört euron.
Däremot verkar 2020 väl försiktigt. Inte ska vi behöva nio år på oss för att byta valuta? Andra länder har klarat det på betydligt kortare tid. Varje år vi väntar innebär ett år till i väntrummet när EU:s finansministrar fattar viktiga beslut som påverkar vår ekonomi och välfärd. Då ska vi hellre vara med och påverka Sveriges och EU:s utveckling.
Från Danmark rapporteras nu att de som vill införa euron är fler än de som vill behålla den danska kronan. Danske Bank har gjort undersökningen, som visar att sammanlagt 48,9 % av danskarna lutar åt ja, mot motsvarande 47,6 % för nej-sidan. Inte minst den finansiella oron ska ha övertygat danskarna om fördelarna med euron.
Själv har jag tidigare konstaterat att euroländernas gemensamma ansträngningar varit av stor betydelse i den rådande ekonomiska krisen, och att euron visat på en imponerande stabilitet jämfört med kronan. Det är roligt att danskarna är positiva till euron, och en dansk folkomröstning kan snart bli aktuell igen.
Men vi i Sverige måste också börja diskutera frågan. I ett scenario där en övergång till euron blir aktuell i såväl Danmark som på Island måste vi återigen ställa oss frågan om Sverige ska stå utanför. För mig är det självklart att vi ska vara med och ha inflytande när viktiga beslut som påverkar vår ekonomi, välfärd och arbetsmarknad fattas. Sverige och den svenska kronan riskerar att bli en jolle förtöjd vid en atlantångare: hängandes och slängandes bakom utan möjlighet att vara med och styra.
Även i Sverige är skillnaden mellan ja- och nej-sidan för liten för att vara statistiskt säkerställd. Många svenskar inser fördelarna med att ingå i euro-samarbetet. Många har känt av den svenska svaga kronan när de semestrat i Europa i sommar. Nu är det dags för oss politiker att våga lyfta frågan. Euron kommer säkert att bli en viktig valfråga 2010.
Jag noterar att OECD rekommenderar Island att införa euron så snart som möjligt. Som DN skriver:
En självständig penningpolitik är enligt OECD:s ekonomer inte ett användbart verktyg för att stabilisera ekonomin i en liten öppen ekonomi som Islands. Euron skulle både stabilisera och ge trovärdighet åt landets ekonomiska politik.
Många av de förutsättningar Island har som liten och och öppen ekonomi gäller även Sverige. Många av de fördelar Island skulle ha av euron skulle även Sverige ha. Jag har tidigare fört fram idén att Sverige och Danmark borde ordna folkomröstning samtidigt. Men då är det hög tid att vi börjar diskutera euron igen – annars riskerar vi båda att bli akterseglade av islänningarna.
Cecilia Malmström 
Senaste kommentarer