På väg söderut

I morgon åker jag till Rom och sedan vidare till Malta. Det finns mycket att tala om med mina kollegor i dessa länder, men samtalen kommer främst att handla om asyl och migrationsfrågor. Särskilt Malta är ju ett utsatt land som tar emot många asylsökande, framför allt båtflyktingar som egentligen vill vidare till övriga Europa. I år har det hittills inte kommit några båtar men förra året tog Malta emot 2400, vilket är mycket på en trångbodd befolkning på 400 000.

Malta tycker att EU inte visar någon solidaritet med landet, men faktum är att EU gjort ganska mycket. Flera EU-länder har tagit flyktingar från Malta (och USA tog förra året 500 personer!) i ett pilotprojekt som vi nu utvärderar. Mycket pengar betalas ut till Malta för att förbättra villkoren för de flyktingar som bor i som förvaras i väntan på prövning eller att skickas tillbaka. I höst öppnar EU en ny myndighet i Valetta, det europeiska stödkontoret för asyl, EASO. EASO ska hjälpa medlemsländerna att utveckla procedurer och standarder för flyktingmottagning och höja standarden. Asylkontoret ska bidra med utbildning, expertkunskap och kapacitetbyggande.

Svensk och annan media har rapporterat om de usla förhållanden som råder i de center som flyktingarna bor i och jag ska på plats besöka några sådana och diskutera med inrikesministern, statsministern, ett antal frivilligorganisationer mm hur vi kan förbättra villkoren.

I Rom blir det säkert också intressanta diskussioner, den italienska regeringen – eller i alla fall delar av den – är inte särskilt pigg på de förslag om harmoniserade asylprocedurer och villkor som kommissionen har föreslagit.

Möte med Antonio Guterres

Idag har jag haft ett långt möte med Antonio Guterres, FNs höge representant för flyktingar. Vi talade om vikten av att arbeta för ett europeiskt asylsystem och att få de förslag om kommissionen föreslagit (det så kallade asylpaketet med sex lagstiftningsförslag som har legat på bordet i några år) på plats snarast möjligt. Ett gemensamt solidariskt asylsystem i Europa ligger i allas intresse men det är svårt att få igenom. Guterres var precis som jag oroad över de högerextrema vindar som blåser i Europa idag. Kommissionen och UNHCR har samarbetat i många år och det kommer vi att fortsätta med.

Belgisk inrikespolitik fortsätter att förvåna. Den person som kungen hade utsett till medlare har nu givit upp och regeringskrisen är akut. Allt pekar på att det blir nyval i vår. Med tanke på hur lång tid det brukar ta att bilda regering i det här landet undrar många hur det ska bli med ordförandeskapet som inleds den 1 juli. Fortsättning följer…

En undran

I vissa kretsar på nätet fortsätter diskussionen om det förslag för att skydda barn mot utnyttjande och övergrepp som jag la fram för en tid sedan. Jag har mött stort stöd för förslaget, men det finns också en grupp bloggare som motsätter sig idén att webbsidor med barnpornografiskt innehåll ska kunna blockeras. Jag har förklarat här och här varför jag tror att det är ett viktigt redskap, och har egentligen inte mycket mer att tillägga. Att man är oense är del av politiken, även om jag tycker att man som folkvald bör kunna föra en sansad politisk debatt utan att ge sina meningsmotståndare öknamn.

Däremot har debatten rest en annan intressant fråga. I Sverige har en stor del av motståndarna till förslaget varit piratpartister, och Piratpartiets partiledare Rick Falkvinge har hävdat att jag agiterar för att ”upphäva 1810 års tryckfrihetsgrundlag och införa kinesisk nätcensur”.

Nu finns det system för blockering av webbsidor med barnporr som jag föreslår redan i Sverige, och har så gjort i fem år. Därför vore det i sammanhanget intressant att få höra: Är det Piratpartiets åsikt att Sverige har kinesisk nätcensur? Och kommer man i så fall att gå till val på att stoppa den blockering av barnporrsidor som internetleverantörerna gör i samarbete med Rikskriminalpolisen?

Enhällighet kring SWIFT-mandatet

Vulkanen har ställt till det en hel del i Europa men Europaparlamentet höll sin session i Strasbourg i alla fall. Eftersom många ledamöter blev strandade i Bryssel redan förra veckan,  var det förvånansvärt många som tog tåget till Strasbourg och lyckades vara på plats. Talmannen beslöt i alla fall att bara hålla debatterna och inte göra några voteringar.

Själv deltog jag i en bra och konstruktiv debatt om SWIFT inför att mandatet nu är klart att antas av rådet. Vi debatterade också PNR – Passenger Names Record. Här bad parlamentet kommissionen att ta fram ett antal kriterier som måste finnas med för att vi ska kunna sluta samarbetsavtal med USA, Kanada och Australien. Jag håller just nu på att definiera sådana kriterier och ser fram emot att diskutera dem med ledamöterna senare i vår eller i början på hösten.

Rådsmötet med inrikes- och justitieministrarna var ursprungligen planerat till två dagar i Luxemburg. Det blev några timmar idag i Bryssel istället och ett bra och effektivt möte.  Fortfarande var det många som inte kunde komma och faktum är att vi inte hade ett quorum, dvs minst 14 ministrar på plats. Alla länder var förstås representerade, men det måste vara 14  ministrar eller statssekretare för att kunna fatta beslut.  Således beslöt det spanska ordförandeskapet att politiskt anta SWIFT-mandatet, eftersom alla länder nu är överens, men rent formellt ta det på allmänna rådet den 10 maj. Det innebär att jag kan börja informella samtal md washington redan i månadsskiftet och de reella förhandlingarna i mitten på maj. Det är en tuff tidsplan om vi ska hinna klart innan sommaren. Glädjande dock att vi har en så stor enighet om de viktigaste förhandlingsfrågorna. Det blir hårda förhandlingar, men jag är ganska optimistisk.

Den belgiska regeringskrisen kommer olägligt, bara två månader innan Belgien ska ta över ordförandeskapet i EU. De har ju viss vana av regeringskriser i Belgien så vi får hoppas att de reder upp det hela innan sommaren.

Slutligen gläds jag åt att min vän och före detta kollega i Europaparlamentet, Nick Clegg, gör en så fantastisk valrörelse i Storbritannien. Det blir spännande på valdagen, även om liberalerna missgynnas av det valsystem som britterna har.

Konkreta förslag för tryggt och öppet Europa

Som kommissionär för inrikesfrågor har jag två huvudområden jag vill arbeta med. Jag vill att EU ska få en gemensam asyl- och migrationspolitik som bygger på anständighet, värdighet och respekt för mänskliga rättigheter, samtidigt som vi öppnar upp fler legala vägar in i Europa. Och jag vill skapa ett tryggare Europa som tar kampen mot den organiserade brottsligheten.

Idag presenterade jag tillsammans med min kollega Viviane Reding en plan med konkreta förslag för hur vi ska nå dit. Denna handlingsplan bygger på Stockholmsprogrammet, som förhandlades fram under det svenska ordförandeskapet, och innehåller en rad förslag som vi ska arbeta fram de kommande åren.

Bland annat kommer jag att lägga fram förslag om

•  En intern säkerhetsstrategi. Denna ska bland annat stärka EU:s arbete mot organiserad brottslighet och EU:s beredskap att hantera kriser. Den interna säkerhetsstrategin kommer att presenteras i höst.
• Legal migration. EU står inför en stor demografisk utmaning och vi behöver öppna fler lagliga vägar in i Europa om vi ska kunna trygga vår välfärd. Redan i vår kommer jag att lägga fram ett direktiv för säsongsarbete, där det finns ett stort behov av arbetskraft från länder utanför EU. Jag vill att detta ska kunna ske reglerat, lagligt och med rättigheter för dessa människor.
• En anständig asyl- och migrationspolitik. Det är viktigt att människor som kommer till EU i behov av internationellt skydd ska få det. Väl medveten om att alla inte kan få stanna i Europa vill jag också arbeta för att säkerställa att alla människor tas emot med värdighet, anständighet och full respekt för den grundläggande rättigheterna. Ett förslag som kommer inom några veckor på detta område handlar om hur vi ska emot ensamkommande flyktingbarn och säkerställa att deras bästa ställs i centrum. 
•  Åtgärder mot organiserad brottslighet. Jag kommer bland annat att föreslå att stjäla någon annans identitet – ett av de snabbast växande brotten globalt – ska kriminaliseras. Jag kommer också att undersöka viktiga frågor som datalagringsdirektivet och PNR (passagerardata för flyg) noga. Dessa är användbara verktyg i kampen mot den organiserade brottsligheten, men också känsliga ur integritetssynpunkt. Jag kommer därför att göra en stor översyn över vilka system vi har för datalagring och informationsutbyte för att se om varje system fyller sin funktion, om de är proportionella och om de kan förses med ytterligare garantier för integriteten och mot missbruk.

Läs gärna mer här om vad jag vill göra de kommande åren och vad denna handlingsplan innehåller .
Hela förslaget finns här.

Mina brev nu på nätet

Från och med denna vecka kommer min korrespondens att finnas tillgänglig och sökbar på internet i ett öppet register. Tanken är att medborgare såväl som journalister ska kunna se vem som skrivit till mig och vad jag svarat.

I Sverige är vi vana vid att offentlighetsprincipen gäller. Detta är inte alltid ryggmärgsreflexen inom EU, även om öppenheten blir betydligt bättre med Lissabonfördraget. För mig är det därför viktigt att föregå med gott exempel och visa att öppenhet inte är farligt utan att det tvärtom fungerar och är effektivt.

Idén att göra min korrespondens tillgänglig på nätet är därför en del i att jag vill att mitt arbete ska vara så öppet och tillgängligt för medborgarna som möjligt. Margot Wallström hade under sin tid som kommissionär samma öppna register för brev, och jag för gärna denna tradition vidare.

Till stor del går detta register faktiskt längre än vad svenska myndigheter vanligtvis tillämpar. Brev jag får från officiella personer kommer jag att göra tillgängliga i sin helhet, och det går att läsa dem direkt på nätet, tillsammans med mitt eventuella svar. Min korrespondens med privatpersoner kommer också att finnas med i registret, men inte med namn eller andra personliga uppgifter. Kommissionens regelverk säger att vi måste ha privatpersoners medgivande för att ge ut deras brev, varför endast brevets ärende kommer att gå att utläsa.

Registret hittar du här.

Med buss genom Europa

Konferensen i Zaragoza var intressant, men jag känner mig ganska bekymrad efter en del diskussioner. På temat integration visade många medemländer ett stort engagemang och kom med lärorika exempel på hur de jobbar. Men arbetskraftsinvandring var många emot att överhuvudtaget diskutera. Flera ministrar hänvisade till arbetslösheten och menar att ytterligare människor till deras länder är det inte tal om och ”dessutom kan vi inte ta emot så många asylsökande som förr”. Det är en ganska bister stämning och bäddar inte för att det blir enkla förhandlingar om de olika förslag om legal migration som jag planerar att lägga fram senare i vår (och som alla medlemsländer har bett om enligt Stockholmsprogrammet!).

Naturligtvis bestämmer varje land om sitt eget arbetskraftsbehov, det viktiga är att människor om och när de kommer behandlas enligt vissa grundläggande regelverk och att detta är enhetligt. Dessutom visar forskning entydigt att vi behöver folk i Europa i takt med att födelsetalen sjunker.

Vi blev inte fast i Zaragoza, tåget till Madrid gick punktligt men sedan var det stopp. Ett dygn i Madrid med telefonsamtal, nervöst bevakande av flygbolagens hemsidor och till slut en buss till Bryssel på lördag eftermiddag. Tågalternativet var uteslutet då franska SJ påpassligt passade på att strejka. Det var många från kommissionen som var på möten i Madrid så vi lyckades fylla en hel buss. 20 timmar tog det till Bryssel och det gick trots begränsat benutrymme ganska smärtfritt. Är mycket tacksam över att detta gick att lösa. Många kollegor och medarbetare är fast på olika ställen i världen. Europaparlamentets session börjar i eftermiddag och på torsdag är det ministerrådsmöte i Luxemburg.

Bryssel är ju tack och lov ganska väl placerat så det blir nog bil till de olika ställena. SWIFT-mandatet står på agendan såväl i Strasbourg som i Luxemburg, det är viktigt att detta kan antas nu så att vi kan påbörja förhandlingarna med Washington.

Fast i Zaragoza?

Är i Zaragoza på en ministerkonferens om integration som det spanska
ordförandeskapet ordnar. Integration av de som kommer till oss och de
som redan lever i EU är förstås en oerhört viktig fråga.
Trots ekonomisk kris och arbetslöshet kommer i princip alla EU-länder
att behöva arbetskraftsinvandring inom kort. Från och med 2013 minskar
EUs befolkning. För att kunna försörja en åldrande befolkning och
ha konkurrenskraftiga ekonomier behöver vi bli fler och ett sätt är
att öka arbetskraftsinvandringen. Behoven kommer att variera och
varje land bestämmer förstås självt, men det bör finnas en
uppsättning gemensamma regler för hur arbetskraftsinvandringen sker
och vilka rättigheter de som kommer har. Jag kommer att lägga förslag
här inom kort för att undvika diskriminering och utnyttjande av de
människor som kommer.

Men vi måste också bli mycket bättre på att ta hand om de
invandrare som redan finns i Europa. Integrationen sker förstås bäst
på lokal nivå i samspel mellan de olika institutioner, föreningar och
förutsättningar som finns. Vi fick höra om många intressanta
exempel. De flesta länder tycks vara överens om behovet av
introduktionskurser med fokus på att lära sig det nya landets språk
och behovet av att snabbt komma in på arbetsmarknaden . Men annars
finns det mycket olika åsikter mellan länderna och vi hade en
animerad men intressant diskussion kring detta.

Kommissionen har tagit fram en slags handbok för integration med
exempel på olika metoder och strategier i medlemsländerna. Det är
just det som är kommissionens roll här , inte att harmonisera men vi
kan hjälpa till att ordna mötesplatser, sammanställa goda exempel
och finansiera olika projekt.

På kvällen var det middag och underhållning på Aragoniens regionala
parlament som är beläget i det fantastiska palatset La Aljaferia.
Det är ett palats som ursprungligen byggdes av morerna för över
tusen år sedan, men som också har använts av de olika spanska
kungarna som satt sin prägel på arkitekturen.

Trots den utsökta maten och dansuppvisningen var vi många som
fingrade på våra iphones för att se hur det står till med flygen.
Den isländska askan ställer onekligen till det för många när
ministrar mm från 27 länder ska ta sig hem …

Stabilitetspakt och visumfrihet

På kollegiemötet med kommissionen imorse hade vi en lång diskusssion om vilka lärdomar vi kan dra av den grekiska krisen rörande ”economic governance”. Det handlar om åtgärder på kort och medellång sikt, inom ramen för nuvarande lagstiftning och fördrag men också hur vi långsiktigt ska se på det ekonomiska samarbetet. Kommissionen har av rådet uppmanats att komma med förslag i juni rörande hur tillväxt och stabiltetspakten kan stärkas, hur övervakningen ska se ut (ska vi ha sanktioner, straff, ”flygande kontroller” etc) samt hur vi långsiktigt ska kunna bygga upp krishanteringsmekanismer och tidig-varning system etc. Det var en livlig och konstruktiv debatt som naturligtvis är jättesvår. Det finns inga självklara svar. Regelverket är ju i grunden bra men de efterföljs inte och vi måste bli tuffare mot länder som låter budgetunderskott och offentliga finanser skena iväg. Diskussionen är inte avslutad…

I eftermiddag träffar jag Albaniens inrikesminister, Lulzim Basha. Han vill naturligtvis diskutera visumfrågor. Albanien önskar få visumfrihet med EU, precis som Serbien, Makedonien och Montenegro fick i december 2009. EU lovade då att återkomma till Albanien och Bosnien. Ett expertteam har just återkommit från båda dessa länder och jag håller precis på att gå igenom deras rapporter. Det finns ett antal kriterier som måste uppfyllas vad gäller gränskontroll, pass, kampen mot korruptionen etc. Såväl Albanien som Bosnien Herzegovina har gjort stora framsteg, men en del återstår. Jag hoppas att vi kan etablera full visumfrihet mellan dessa länder och EU snart, förhoppningsvis redan i höst.

Möte med FNs MR-representant

Mest interna möten idag för att förbereda morgondagens kommissionsmöte, torsdagens integrationskonferens i Zaragoza och nästa veckas session i Europaparlamentet. Lite senare i eftermiddag träffar jag FNs biträdande höge representant för mänskliga rättigheter, Kyung-wha Kang för att bl.a diskutera vårt samarbete på asyl och migrationsområdet. OHCHR har ganska nyss öppnat kontor i Bryssel och vi har många gemensamma intressen när det gäller att få de olika asylförslagen på plats som handlar om likvärdiga mottagandevillkor etc.

Precis nu ska jag besöka Europaparlamentets Libe-utskott för att återrapportera från mötet i Madrid förra veckan.

Olyckan i Polen dominerar allt korridorssnack här och man inser vidden av att så stora delar av landets ledning omkommit. Våra polska kollegor är förstås djupt bedrövade och imorgon ordas en minnesceremoni i Europaparlamentet. Som ansvarig för säkerhetsfrågor frågar jag mig förstås hur det är möjligt att alla åkte samma flygplan.

Nödlån till Grekland

Euroländernas finansministrar kom igår överens om att Grekland ska kunna erbjudas 30 miljarder i nödlån. Internationella valutafonden har också signalerat att de är redo att bidra ytterligare.

Det är viktigt att euroländerna visat att man står redo att hjälpa Grekland ur krisen. Samtidigt är grekerna själva tydliga med att de vill minska sitt budgetunderskott på egen hand och att detta räddningspaket är en reservutgång.

Överenskommelsen sänder ändå en viktig signal om att det ligger i allas intresse att Grekland får ordning på sin ekonomi, och kan förhoppningsvis bidra med att ge lugn och stabilitet.

Helgens stora nyhet är annars naturligtvis den fruktansvärda flygolyckan i Ryssland. Bland de 97 omkomna fanns president Lech Kazcynski och stora delar av landets politiska och militära ledning. Som Maciej Zaremba skrev: Detta är en sorg så stor att den måste delas. Mina tankar går därför till Polen och till de dödas anhöriga idag.

Intressanta dagar i Madrid

Solen strålade och det var sommarvarmt när vi landade i Madrid på torsdag eftermiddag. Tyvärr hann vi inte njuta så mycket av vädret under de två mycket intensiva dagarna vi tillbringade med mina amerikanska kollegor. EU och USA träffas två gånger om året för att diskutera inrikes och rättsfrågor och denna gång skedde det under ledning av det spanska ordförandeskapet. Från EUs sida var det de två spanska ministrarna, de belgiska eftersom de tar över vid halvårsskiftet samt jag och Viviane Reding från kommissionen. USA representerades av Janet Napolitano, Secretary for homeland security, samt justitieministern Eric Holder.

Vi hade konkreta och bra diskussioner om samarbete i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet, juridiskt samarbete, Guantanamo, migrationsfrågor mm . Jag redogjorde för vilka krav EU ställer för att vi ska kunna få ett nytt SWIFT-avtal och vi enades om att inleda dessa förhandlingar så snart rådet formellt antagit förhandlingsmandatet. Det blev en konstruktiv diskussion och det finns en vilja från båda sidor att hitta lösningar samtidigt som jag tror att amerikanarna inser att dataskyddet måste förbättras. Det kommer trots det att bli tuffa förhandlingar under våren men det är bra att ha träffats och suttit ner tillsammans och identifierat svårigheterna innan de riktiga förhandlingarna drar igång.

Vi talade också om cybercrime och jag tog upp frågan om barnpornografibrott och de websiter som finns på amerikanska servrar. Vi kom överens om att fördjupa samarbetet här för att få bort barnpornografi från nätet, eventuellt blir detta tema för vårt nästa möte i Washington i oktober.

Hann även med att tala på ett frukostmöte som arrangerades av Nueva Economia Forum. Där var ca 200 företagsledare, journalister, politiker och andra opinionsbildare. Det blev en intressant
diskussion. Du kan läsa talet här

Sverige blockerar sedan 2005

Debatten om mitt förslag om hur vi bekämpar övergrepp mot barn fortsätter. Förslaget är ett brett angreppssätt med gemensamma juridiska definitioner, mer harmonisering och skärpning av straffen, kriminalisering av s.k grooming, ökad stöd till barn som är offer för övergrepp mm. Och så är det då detta med att blockera websidor med barnpornografiskt innehåll. Här har jag mött starkt stöd från många medlemsländer och i princip samtliga organisationer som arbetar med barns rättigheter (t.ex Rädda Barnen och Ecpat). Men det har också varit en del kritik, inte minst är tysk media och bloggare aktiva. Många inlägg är konstruktiva och jag välkomnar förstås en seriös debatt kring dessa frågor. Andra anklagelser mot mig är helt hialösa. Att jämföra det förslag kommissionen har lagt fram med kinesisk censur eller andra diktaturfasoner är minst sagt löjligt. I hela mitt politiska liv har jag slagits för att försvara yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Men att titta på barnpornografi är ingen mänsklig rättighet och det har ingenting med yttrandefrihet att göra. Tvärtom är det en oerhörd kränkning mot samhällets mest sårbara och vid varje titt återupprepas kränkningen.

Det som står i förslaget är något som vi i Sverige, och flera andra länder, tillämpar sedan länge. Sedan 2005 spärrar svenska internetleverantörer åtkomst till flera tusen barnpornografiska sidor. Det innebär att internetleverantörerna omdirigerar trafiken till en särskild stopplista. De spärrade sidorna kontrolleras av Rikskriminalpolisen medans internetleverantörena uppdaterar sina spärrlistor. Varje dygn görs mellan 30 000 och 50 000 försök att nå spärrade internetsidor. Det är alltså inget litet problem vi talar om.

Det är detta system, som finns i Sverige, Norge, Danmark, Storbritannien, Nederländerna mfl (är dessa länder diktaturer?) som vi föreslår att alla länder ska tillämpa. Eller så finns det andra modeller som i Italien och Finland (på gång i Frankrike och Belgien) som reglerar blockeringen inte genom frivilliga avtal utan genom lag. Förslaget gör det upp till medlemsländerna att bestämma vilken modell man vill använda, men det ska finnas rigorösa garantier för att det skall ske korrekt, med information till användaren och med möjlighet till att överklaga om systemet missbrukas.

En del av alla ni som hört av sig hävdar att man istället ska släcka ner sidorna. Det ska vi OCKSÅ göra, det finns ingen motsättning här och det står tydligt i mitt förslag. Men det är inte alltid så effektivt eftersom många servrar finns i länder som EU inte har avtal med, och dessutom flyttar sidorna runt mellan olika webhotell.

Att det finns tekniska möjligheter att komma runt spärren är sant, men vi kan ju inte ge upp för det. För det första är inte alla så datakunniga, och en blockering skulle stoppa många. För det andra är det en viktig signal att sända att barnpornografi inte är tillåtet.

Vi låser våra bilar för att de inte ska bli stulna. Det finns många som snabbt kan öppna ett billås, men det innebär inte att vi ska sluta låsa. Det är samma princip här.

Jag diskuterade även förslaget i studio ett med Christian Engström nu under eftermiddagen.

Samtal med Amnesty

Efter några dagars påskledighet, som för min del inneburit flytt hit med familjen, är det åter full rulle i kommissionen. Jag har idag haft ett längre möte med Amnesty International för att diskutera asylfrågor, barnens rättigheter och MR-aspekten på kampen mot terrorismen. Som Amnesty- medlem sedan 25 år tillbaka är jag ganska väl införstådd med vad de tycker, men det var ändå intressant och värdefullt att få höra deras syn på ett antal förslag som vi just nu diskuterar. De hade en del bra och konkreta förslag till den strategi för inre säkerhet som jag arbetar med.

Annars har dagen mest gått åt till att förbereda inför två Spanienbesök. I slutet på denna vecka åker jag till Madrid för en konferens mellan EU och USA. Vi ska då med bl.a Janet Napolitano diskutera diverse juridiskt samarbete och ett antal förslag på terrorbekämpningsområdet. Även Guantanamo kommer nog att komma upp, här har ju president Obama inte hållt sitt löfte att stänga det under sitt första år.

Nästa vecka ska jag åter till Spanien, denna gång till Zaragoza för en stor ministerkonferens om integration som det spanska ordförandeskapet organiserar. Förutom jag ska bl.a Nyamko Sabuni tala.