Samtidigt…i Vitryssland

Vid den så kallade folkomröstningen till presidentvalet i mitten av december misshandlades oppositionsledare av vitryska poliser, flera hundratals fredliga demonstranter slogs blodiga och greps, och den statliga tv-stationen utropade Lukasjenko till vinnare med en förkrossande majoritet.

EU har hårt fördömt det som händer i vårt östliga grannland. Vi har krävt att de politiska fångarna omedelbart ska släppas. I det samarbete som EU redan har med Vitryssland på flera områden betonas mänskliga rättigheter särskilt. Förhoppningen var att Lukasjenko skulle ta några steg mot rättsstat och demokrati och börja respektera mänskliga rättigheter.

Den senaste händelseutvecklingen visar dessvärre på det motsatta. Det är skrämmande att se hur denne despotiska diktator klamrar sig fast vid makten och hur han kämpar för att undanröja allt motstånd med brutala metoder. Det är tydligt att det inte räcker med att fördöma eller tala om mänskliga rättigheter för att få förändring i Vitryssland.

EU:s utrikesministrar beslutade igår äntligen om att införa visumförbud och att frysa tillgångarna för Lukasjenko och hans vänner. Eftersom jag är ansvarig för visumfrågor har jag deltagit aktivt i förhandlingarna inom kommissionen. Motreaktionen från Vitryssland lät inte vänta på sig, och de hotar nu i sin tur med visa-restriktioner för EU-politiker. Detta snabba motdrag kan kanske tolkas som att det faktiskt var åtgärder som kändes. Frågan är dock om det räcker. Men att EU gör en sådan tydlig markering är mycket viktigt, och förhoppningsvis ökar nu trycket på Lukasjenko ytterligare.

Dagen i övrigt har ägnats åt en mängd interna möten samt besök av två svenska ministrar – Anna Karin Hatt och Carl Bildt. Båda var i stan för olika möten och konferenser. Med Anna Karin talade vi om bl.a cybersäkerhet och datalagring. Över lunchen med Carl och min kollega Stefan Füle, blev det mycket prat om det östra partnerskapet och utvecklingen i Egypten. Ikväll blir det arbetsmiddag med Catherine Ashton. Det är inte lätt att fånga Cathie mellan alla resor hon gör, men ikväll har vi äntligen lyckats få till stånd en tid.

En lång dag som avslutas med semlor?

Dagen har redan varit oerhört intensiv, trots att det bara är halvtid. Bland annat har jag träffat den norske justitieministern Knut Storberget. Även om Norge inte är med i EU deltar de ju i EES och därför har vi oerhört mycket samarbete. Vi talade bland annat om asyl och migrationsfrågor och hur vi kan samarbeta på dessa områden.

En gymnasieklass från Nyköping var på besök och jag hann träffa dem en kort stund. Det är bland det roligaste som finns att träffa studenter tycker jag. De hade ett oerhört ambitiöst program runt bland EU-institutionerna, men vi hann med att tala lite om Greklands ekonomi och framväxten av främlingsfientlighet i Europa. Högerextrema krafter går ju fram i bl.a Ungern, Frankrike och Nederländerna och det är en oerhört oroväckande utveckling.

Innan lunch träffade jag även kort Carl Bildt och vi hann med att skvallra en stund. Det har varit utrikesråd i Bryssel och utrikesministrarna har bl.a diskuterat den europeiska utrikestjänsten, EEAS. Catherine Aston skall snart lägga fram förslag hur den skall se ut och detta diskuteras livligt i såväl rådet som kommissionen och parlamentet. Den stora oenighet som media skriver om är dock en smula överdriven. På det stora hela är det bara detaljer som det återstår att komma överens om. Jag tror att det kan bli väldigt bra när EEAS väl är på plats och vi får bättre verktyg för att föra en mer samlad europeisk utrikespolitik.

Har precis återvänt från radiostudion i kommissionens källare där jag på länk medverkade i P4 Extra med Erik Blix. Det blev lite seriöst och lite lättsamt om mitt nya jobb. Nu återstår bland annat veckoberedning med tjänstemännen på DGt (motsvarar departementet i Regeringskansliet), träff med den belgiska justitieministern som säkert vill tala om det kommande belgiska ordförandeskapet som inleds den 1 juli samt ett antal telefonsamtal. Ikväll är jag inbjuden som årsmötestalare på Svenska Klubben i Bryssel. Det ryktas att det skall serveras semlor…..

Förberedelser för toppmötet

Nästa vecka blir hektisk. Jag inleder på måndag och tisdag med möten i allmänna och utrikespolitiska rådet i Luxemburg med syfte att förbereda för det europeiska toppmötet i slutet av veckan. På måndag leder jag diskussionen med EU-ministrarna om slutsatstexterna och det kommer att handla mycket om klimatfinansiering, institutionella frågor och säkert en del debatt om migration och ekonomi. På tisdagen leder Carl Bildt den utrikespolitiska delen som berör Sri Lanka, Mellanöstern och Afghanistan/Pakistan. På tisdag ska jag också leda ett fyrpartsmöte med Europarådet. Dessa möten är en halvårstradition sedan 1996 och på tisdag möts Europarådets generalsekreterare Torbjörn Jagland, ordföranden i Europarådets ministerkommitté (Sloveniens utrikesminister Samuel Zbogar), EU-kommissionen och EU:s ordförandeland möts för att diskutera gemensamma frågor. På dagordningen denna gång står situationen i Georgien, Moldavien och Vitryssland.

Bloggare inför rätta i Azerbajdzjan

Jag följer med oro situationen för de två fängslade azeriska bloggarna Emin Milli och Adnan Hajizada. För snart två månader sedan häktades de på oklara grunder i Azerbajdzjan, och ställdes idag inför rätta. Detta har uppmärksammats av Amnesty och Reportrar utan gränser, liksom i media i både Sverige och världen.

Ambassadörer för EU:s medlemstater liksom utrikesminister Carl Bildt har informerat Azerbajdzjans president Ilham Alijev om vår oro för de två bloggarna. Azerbajdzjan är ett av de länder som ingår i EU:s så kallade östliga partnerskap, som syftar till att bidra till utveckling och stabilitet i EU:s nära grannskap. Partnerskapet grundar sig ursprungligen i ett svenskt-polskt initiativ och är en viktig fråga för det svenska ordförandeskapet. Vikten av att respektera mänskliga rättigheter kan dock inte nog understrykas: EU har spelat och kommer fortsätta spela en viktig roll för att främja fred, demokrati och mänskliga rättigheter i både närområdet och andra delar av världen.

Ett av bloggarnas Youtube-klipp:

Frågeskur i soligt Bryssel

Idag har jag varit i Bryssel med Carl Bildt för att inför Brysselkorrespondenterna presentera det svenska ordförandeskapet och våra prioriteringar. Det var en fullsatt pressal med säkert 200 journalister. Vi svarade på en skur av rågor och minglade efteråt med kanelbullar (hembakta från svenska kyrkan i Bryssel!) och fika. Frågorna handlade mycket om utrikespolitik – situationen i Iran, utvidgningen, Mellanöstern, de transatlantiska relationerna etc, men även en hel del om klimatförhandlingarna och den fortsatta processen kring Barroso. Alla tycks vara medvetna om den svåra period vi befinner oss i, men hos vissa finns en övertro på vad Sverige kan åstadkomma under bara sex månader.

Vad gäller Barroso så fick ju Sverige och det tjeckiska ordförandeskapet i uppdrag att sondera stödet i Europaparlamentet för att kunna fatta beslut i mitten av juli. Det ska vi göra genom samtal och möten. Just nu kokar hela Bryssel av rykten och olika enskilda parlamentsledamöter gör spektakulära uttalanden. Det hör till spelet. I slutet på veckan kommer det nog att klarna vem som leder grupperna och vem som därmed talar för dem. En ny konservativ euro-skeptisk grupp bildas i dagarna, med brittiska Tories som huvudparti. Det reducerar EPP-gruppen med ganska mycket och påverkar naturligtvis den gamla gruppindelningen. Men som sagt, om en vecka klarnar det nog.

Bland annat DN, Svd, AB och GP skriver om ordförandeskapets prioriteringar, liksom Carl Bildt, och DN:s Europablogg kommenterar den nya partigruppen.

Vardag igen efter valet

Eftervalsanalysen av Europaparlamentsvalet fortsätter förstås i alla partier. Att socialdemokraterna i Sverige har anledning att vara bekymrade är uppenbart. De är nu endast fjärde största parti i Stockholm (fp är näst störst efter m) och de backar också i Göteborg. Jag tror inte Mona Sahlin känner sig nöjd med sin första valrörelse som partiledare.

Piratpartiet är naturligtvis bara att gratulera, de har uppenbarligen lockat väljare och formulerat en politik inom ett område där de traditionella partierna inte uppfattas hänga med. Det måste vi ta till oss i våra eftervalsanalyser. Samtidigt är det intressant att det tycks vara den liberala gruppen de vill sitta med i Europaparlamentet. ALDE-gruppen har på många sätt varit ledande i integritetsdebatten i Europa och jag kan tänka mig att det blir intressanta samtal när och om piraternas ledamot besöker gruppen för att diskutera ett eventuellt inträde.

Efter valet är det nu åter fullt fokus på ordförandeskapsförberedelserna. I morgon beslutar kommissionen om östersjöstrategin och lägger ett förslag som vi hoppas kunna anta under vårt ordförandeskap. Jag inleder morgondagen med att delta på ett seminarium i riksdagen om just detta förslag. Senare på dagen blir det träff med Polens utrikesminister Sikorski. Polen är ju en viktig samarbetspartner i t.ex Östersjöpolitiken och det östra partnerskapet som ju är en svensk-polsk idé och som vi nu ska omsätta i konkret politik. Det kan säkert bli en del diskussioner om klimat och finansieringsfrågor också, där har vi inte riktigt samma syn.

Mycket kvar för Turkiet att göra

Har precis ätit lunch med Turkiets EU-minister och chefsförhandlare Egemen Bagis. Vi känner varandra sedan tidigare, men han är ganska ny på den här posten och han har att göra, för att uttrycka sig försiktigt.

Sverige är en av de varmaste tillskyndarna för ett turkiskt EU-medlemskap. Det vore till stor gagn för Turkiet, dess folk och alla minoriteter och för EU om ett reformerat Turkiet kunde vara med i det europeiska samarbetet.

Vi är inte där än, det återstår väldigt mycket för Turkiet att göra, men förhandlingarna står och stampar lite. Dels beror det på att Turkiet under allt för lång tid har varit fokuserat på interna problem och reformtakten har bromsats upp, dels därför att olika EU-länder av olika skäl blockerar flera förhandlingskapitel. Flera medlemsstater är alltmer skeptiska till ett turkiskt EU-medlemskap.

Tjeckerna hoppades kunna klara av två förhandlingskaptel under våren, det ser tyvärr inte ut att lyckas. Också vi hoppas kunna öppna ett par kapitel men vi kan naturliggtvis inte ensamma uträtta underverk under våra månader. En nyckelfråga är Cypern, dessa förhandlingar är inne i ett kritiskt skede. Carl Bildt är på väg dit nu för samtal.

Strax till riksdagen för frågestund.

Stöd för Dawit Isaak

Det har snöat hela natten, snö som sedan regnade bort. VAR ÄR VÅREN??

Noterar uppropet för Dawit Isaak i dagens morgontidningar. Det är nu sju och ett halvt år sedan Dawit fängslades och det är en oerhörd tragedi. Jag har sedan många år varit medlem i stödföreningen och har kontakt med den regelbundet. Jag delar helt den frustration som många, inte minst hans anhöriga känner. Det är en fasansfull väntan och ovisshet. Vi kan aldrig acceptera att journalister fängslas för att de gör sitt jobb.

Jag tog upp Dawits fall med Carl Bildt omedelbart efter jag blivit minister och jag vet att han och en grupp tjänstemän på UD noga följer frågan och gör vad de kan. Eritrea är ju inte precis en demokrati, så det är oerhört svårt att nå fram till landet och föra normala diplomatiska samtal med regimen. Jag vet dock att ett intensivt arbete pågår i det tysta och jag hoppas naturligtvis att det ska ge resultat. Hela fallet kompliceras av att Dawit har dubbla medborgarskap. Helt oavsett detta talar starka humanitära skäl för att han skall släppas och det minskar inte våra ambitioner att göra allt för att få den ende svenske samvetsfången släppt.