You are currently browsing the tag archive for the ‘Kroatien’ tag.
Igår röstade kroaterna ja till EU-medlemskap. Detta ja betyder oerhört mycket för landet, det är också mycket välkommet och glädjande för en union som nu håller på att ta sig ur en svår kris att fler länder vill vara en del av det framtida EU. Som Europarlamentariker satt jag som vice ordförande i Kroatien-delegationen och jag har länge följt landets utveckling det känns därför extra roligt idag att ett medlemskap snart kommer att vara verklighet för Kroatiens del. Datumet för Kroatiens medlemskap är satt till den 1 juli 2013 och fram till dess kommer det att vara fortsatt hårt arbete för regeringens del. Det återstår nämligen flera områden – inklusive på mitt område – där reformer måste genomföras och från kommissionens sida kommer vi att göra allt vi kan för att bistå i det arbetet.
Har tillbringat hela dagen i vackra Ljubljana i Slovenien. Slovenien är ett land som är mycket aktivt i de frågor som jag ansvarar för så det är viktigt att ha en intensiv dialog med ministrarna här. Förutom möten med inrikesministern och justitieministern hann jag också med studiebesök på Sloveniens asylcenter samt deras National Centre of Investigation som jobbar med organiserad brottslighet och ekobrott. Jag träffade chefen för landets antikorruptionskommission och vi talade om det korruptionsförslag som jag presenterar om tio dagar. Han gav en del väldigt värdefulla tips.
Borut Pahor är Sloveniens premiärminister och vi har varit kollegor i Europaparlamentet så honom känner jag väl. Vi satt bl a i Kroatienutskottet tillsammans så vår diskussion handlade naturligtvis mycket om Kroatien och sluttampen på deras medlemskapsförhandlingar. Vi talade också generellt om situationen på västra Balkan och de regionala konsekvenserna av arresteringen av Mladic igår. Överlag handlade dagens diskussioner mycket om Kroatien men också om visum, Schengen, asylpaketet och situationen i Nordafrika.
Slovenien har en folkomröstning nästa vecka om ett paket syftande till tuffa men nödvändiga pensionsreformer. Det ser tufft ut enligt opinionsundersökningar.
Kommissionen antog idag ett direktiv om brottsofferskydd. I dagsläget finns det stora skillnader inom EU i fråga om hur brottsoffer behandlas och vilket skydd de får. Direktivet innebär att samma skydd ska gälla oavsett var i EU man befinner sig. Samtliga 27 medlemsländerna ska därmed se till att brottsoffren behandlas med respekt, får information om sina rättigheter och hjälp att delta i rättegången samt skydd när polisen utreder brottet och i samband med rättegång. I alla medlemsländer ska även särskilt utsatta brottsoffer identifieras och erbjudas lämpligt skydd. Läs mer om förslaget här.
Vi diskuterade vidare planerna på att stärka Schengen och hur vi ska se till att utvärderingen och tillämpningen förbättras. Det finns en stark oro för att enskilda medlemsländer nu allt mer använder de oklarheter som finns för att av olika skäl hänvisa till att gränskontroller behövs.
Vi pratade också om Kroatien som nu har stängt 30 av 35 förhandlingskapitel och börjar närma sig ett avslut i anslutningsförhandlingarna. För min del är jag engagerad i förhandlingarna kring kapitel 23 och det arbete som återstår där handlar främst om korruption. Kroatien har gjort stora framsteg och allmänna rådet kommer att diskutera läget nästa vecka och kanske enas om ett preliminärt anslutningsdatum undre förutsättningarna att förhandlingarna kan avslutas i sommar. Spännande.
Imorgon bär det av till Sankt Petersburg för möte med Rysslands justitieminister. Det är det mötet vi har två gånger om året och på dagordningen står som vanligt visumfrågor men också migration, kampen mot korruption, narkotika och gränsöverskridande brottslighet. Mötet följs av en stor konferens om rättsäkerhet och juridiskt samarbete som öppnas av president Medvedev. En mycket stor mängd inrikes- och justitieministrar från världens alla hörn kommer att medverka.
Onsdagar börjar alltid med vårt kommissionsmöte och idag var det ett
späckat sådant. Vi talade bl.a. om Kroatien som nu börjar närma sig
slutet på sina förhandlingar. Ett av de svåraste kapitlen är nr 23 som
handlar om kampen mot korruptionen och ett fungerande rättsväsende.
Detta brukar vara det svåraste för ganska unga demokratier. Den
rapport som min kollega Stefan Füle presenterade idag visar att
Kroatien gjort stora framsteg, men att det återstår en del. Vi vill
absolut undvika att igen ha den typ av kontrollmekanismer som
fortfarande Bulgarien och Rumänien har (CVM) och som nu försenar
dessa länders Schengeninträde. Kroatien vill avsluta förhandlingarna
till sommaren. Vi får se, det är viktigt att alla kriterier verkligen
är uppfyllda först.
Vi talade också om toppmötet den 11 mars. Euroländerna skall då
träffas för att diskutera ekonomisk samordning och nu kallas alla
medlemsländer för att diskutera situationen i Libyen och övriga Nordafrika.
Vi diskuterade element i en ny grannskapspolitik som stöttar
reformkrafterna men också långsiktigt bidrar till demokrati och
utveckling i regionen.
Situationen I Libyen är dramatisk, Khadaffis styrkor tar nu tillbaka
områden som rebellerna kontrollerat. Det finns risk att det blir ett
långvarigt inbördeskrig. Jag läste att Libyen igår uteslöts ur
FN:s råd för mänskliga rättigheter. Det var inte en dag för
tidigt!
Gränsen mellan Tunisien och Libyen är under enormt tryck, 140 000
personer är nu där och FN har utlyst katastroftillstånd. Det är i
huvudsak tunisiska och afrikanska medborgare, många utan pass eller id-
handlingar. Kommissionen skickar assistans dit och min kollega
Kristalina Georgieva är på väg. Det behövs filtar, tält, medicinsk
utrustning, mat och transporter för att evakuera och transportera
folk. Det är viktigt att alla ställer upp, detta är Europas
grannområde och en historisk utveckling som alla medlemsländer måste
stödja.
Naturligtvis talade vi också om eurogruppens möte och den
konkurrenspakt som förhoppningsvis ska antas då.
Det har varit en hektisk vecka med många spännande möten. Tog precis farväl av den kroatiske inrikesministern Karamarko. Kroatien är inne i sluttampen på sina förhandlingar och som alltid är det ”mina frågor” som är de svåraste – polissamarbete, kampen mot korruptionen, oberoende polis och domstol, gränskontroll, fungerande asylmottagning mm. De har gjort enorma framsteg men det återstår en del. Själva hoppas de kunna avsluta alla förhandlingar under detta år. Jag tror att det är möjligt.
Jag har också träffat det spanska nätverket för terrorismens offer som ville berätta om hur de jobbar (kommissionen finansierar delvis nätverket och också ett på europeisk nivå). Vidare har OSCE:s särskilda representant för trafficking, fru Grazia Giammarinero, varit här och vi talade om hur vi bäst kan samarbeta för att bekämpa detta vidriga brott. En pigg klass med ungdomar från Sundsgymnasiet i Skåne var på besök och bombarderade mig med frågor. Jag har också talat på liberala Brysselklubben samt haft ett långt möte med Rumäniens president Traian Bacescu om Schengen. Rumänien och Bulgarien står ju för närvarande utanför Schengensamarbetet men önskar nu gå med. Tekniskt sett uppfyller Rumänien alla krav, men för att de ska kunna släppas in krävs att alla 27 länder är eniga och det är de inte idag. Tongångarna i vissa europeiska huvudstäder är mycket höga och presidenten gav förstås uttryck för sitt lands besvikelse. Men Schengensamarbetet bygger inte bara på tekniska kriterier utan också på tillit, och om den nu inte finns är det svårt att tvinga fram ett beslut i dagsläget. Kommissionen har ingen rösträtt i denna fråga, men vi försöker naturligtvis hjälpa det ungerska ordförandeskapet att försöka finna en lösning.
I huset mitt emot är det Europeiskt råd på temat energi och innovation. En mycket liten demonstration som kräver grönare energi står bland polisspärrarna, men annars är det lugnt. Kommissionen har presenterat ett förslag på hur vi skulle kunna ha en mer gemensam energimarknad i EU och minska vårt beroende av bland annat rysk gas. Mycket av diskussionerna kommer nog dock att handla om Egypten och om skuldkrisen och stärkta kontroll- och övervakningsmekanismer. Det går vilda rykten om att Merkel ska ha något tufft förslag med sig i väskan. Är Sarkozy i så fall för eller emot? To be continued…..
I går röstade Slovenien ja till internationell medling i
gränskonfliktfrågan med Kroatien. Det var en stor lättnad, ett nej i
folkomröstningen hade fått allvarliga konsekvenser för
grannrelationerna länderna emellan men också indirekt för Kroatiens
EU-medlemskapsförhandlingar.
Idag är jag i ett regnigt Malmö för att bland annat besöka gränspolisen
och tala om organiserad brottslighet och senare i eftermiddag
Migrationsverket för att bland annat tala vidarebosättning och deras
utbildningsprojekt European Asylum Curriculum.
Mitt på dagen blir det öppet möte med allmänheten på
Stadsbiblioteket.
Idag är det den internationella dagen mot homofobi. Den är verkligen värd att uppmärksamma, fördomar mot HBT-personer är fortfarande allt för vanliga, också inom EU. Det visar turbulensen kring Pridefestivalen i Litauen förra veckan. Det är fortfarande oerhört svårt att komma fram i frågan om familjebegreppet på EU-nivå. Vi behöver naturligtvis en ordning där HBT-familjer och samkönade par har samma rättigheter vad gäller t.ex fri rörlighet inom EU, men några medlemsstater blockerar tyvärr alla framsteg på detta område . Här behövs mycket opinionsarbete.
Idag har jag annars ägnat delar av dagen åt förhandlingar med Kroatien och Turkiet. Kroatien har nu gjort stora framsteg i sina medlemskapsförhandlingar men det återstår en del att göra inom kapitel 23 och 24 som handlar om rättsligt samarbete. Det är traditionellt några av de svåraste kapitlen i alla medlemskapsförhandlingar eftersom det rör rättsamhället, kampen mot korruptionen, asylfrågor mm. Men vi hade ett bra samtal med Mr Drobnjak som är Kroatiens chefsförhandlare.
Med Turkiet förhandlar vi om ett återtagandeavtal, en förhandling som pågått i många år och som nu närmar sig en lösning.
Imorgon bitti bär det av till Strasbourg igen för session och debatt.
Efter lunch idag kommer Serbiens president Boris Tadic till Stockholm för att lämna in en ansökan om medlemskap i Europeiska Unionen. Det här är en viktig dag, och faktiskt en milstolpe i såväl EU:s som Serbiens historia.
För bara femton år sedan rasade ett fruktansvärt krig på Balkan, där Serbien i högsta grad var inblandat. Efter att Slobodan Milosevic greps 2000 har Serbien förflyttat sig närmare och närmare Europa, vilket är oerhört välkommet. Kommissionen pekade i oktober på hur Serbiens reformarbete utvecklats i positiv riktning det senaste året, och samma sak gäller landets samarbete med krigsförbrytartribunalen i Haag.
Målet är klart: alla länder som tidigare ingick i Jugoslavien är välkomna som EU-medlemmar den dag de uppfyller kraven. Om det råder det fullständig enighet bland EU-länderna.
Vi har nedan nått långt: Slovenien är medlem sedan fem år, för Kroatien kan förhandlingarna vara klara under 2010 och Makedonien kan snart få börja förhandla. Montenegro har sökt medlemskap, och kvar är Bosnien och Kosovo som båda arbetar hårt för att närma sig unionen.
Redan i lördags slopades visumtvånget för medborgare i Serbien, Montegegro och Makedonien. Det har en enorm betydelse för länder där de allra flesta unga människor aldrig någonsin varit utomlands.
Med slopat visumtvång och dagens serbiska ansökan har vi tagit ett stort och viktigt steg för att integrera hela Balkan i EU. Och därmed ytterligare ett steg mot ett Europa där vi löser gemensamma problem vid sammanträdesbordet istället för med vapen. Och det är precis det som är själva idén med Europasamarbetet.
Även: Carl Bildt, ordförandewebben, DN, Claes Arvidsson
Europaparlamentet och ministerrådet nådde natten till idag en överenskommelse om det omdiskuterade telekompaketet. Överenskommelsen innebär att internetanvändare inte kommer att kunna stängas av från sin uppkoppling utan en rättssäker prövning. Bra jobbat av Åsa Torstensson om förhandlade för ordförandeskapets räkning!
Det är glädjande att vi kommit överens. Telekompaketet som helhet stärker konkurrensen och konsumentskyddet i Europa. Detta leder bland annat till bättre priser och fler och bättre tjänster på området.
Det har varit en framgångsrik vecka av det svenska ordförandeskapet. I tisdag godkändes Lissabonfördraget till slut av tjeckiske presidenten Vaclav Klaus. Det innebär att fördraget kan träda i kraft den 1 december. Igår undertecknade Kroatiens och Sloveniens premiärministrar här i Stockholm ett avtal om den gränstvist som länge bromsat upp Kroatiens medlemskapsförhandlingar. Länderna är nu eniga om att lämna frågan till internationell tvistelösning. Kroatien har därmed kommit ett steg närmare EU-medlemskap och kan, om Zagreb håller ångan uppe, slutförhandsla under 2010. Ordförandeskapet har hållt toppmöte med USA.s president Obama och nu är statsministern i Indien i samma ärende. Och i natt nådde vi alltså en överenskommelse om telekompaketet.
En person som arbetade mycket med telekompaketet, klimatfrågan och mycket annat är Ulrika Barklund Larsson som var Sveriges sk. Coreper-1 ambassadör i Bryssel. Hon har varit ett ovärderligt stöd för ordförandeskapet men också inför förberedelserna. I natt avled hon efter en kort tids sjukdom. Ulrika är mycket saknad men ihågkomen för sin enorma arbetsförmåga och ständiga optimism.
Idag har kommissionen antagit sin årliga rapport om utvidgningen i EU. Samtidigt passade man på att presentera de individuella rapporterna om de framsteg som gjorts i de olika kandidat- och potentiella kandidatländerna: Kroatien, den f.d jugoslaviska republiken Makedonien, Turkiet, samt Albanien, Bosnien-Hercegovina, Montenegro, Serbien och Kosovo.
Rapporterna visar att det finns en positiv utveckling, speciellt i länder som Kroatien, Montenegro och Serbien. Det är förstås välkommet. Men rapporterna visar också att det finns en hel del kvar att göra på Västra Balkan och i Turkiet när det gäller rättsstaten och kampen mot korruption.
Jag välkomnar förstås att Makedonien nu fått ett startdatum för att påbörja förhandlingar om medlemskap. Det är positivt att landet kan fortsätta sin resa mot ett medlemskap i EU.
Utvidgningen är ett historiskt utmärkt exempel på hur Europasamarbetet kan användas för att främja frihet, fred, stabilitet och välfärd. Processen mot medlemskap tjänar också som ett sätt att få till stånd ekonomiska och politiska reformer. Därför är den fortsatta utvidgningen så viktig. Det är också vikigt att EU står fast vid sina åtaganden som man gjort till enskilda länder. Regeringen vill bidra till en union som håller dörren öppen för alla de europeiska demokratier som önskar bli medlemmar och som uppfyller de krav på medlemskap som ställs.
Cecilia Malmström 
Senaste kommentarer