You are currently browsing the monthly archive for oktober 2011.
Igår hade jag ett mycket långt möte med inrikesministrarna i Luxemburg. Även om inga beslutspunkter stod på agendan var det mycket att diskutera. Den svåraste frågan handlade om Grekland. Nu, nästan ett år efter att Grekland antog sin handlingsplan på asylområdet, är det hög tid att utvärdera vad som gjorts. Kommissionen deltar aktivt i arbetet, tillsammans med medlemsländernas experter, asylstödsmyndigheten på Malta, Frontex, UNHCR mfl. Sammanlagt är det mycket resurser – ekonomiska, tekniska och humanitära som ställs till Greklands förfogande. Jag skickade ett utvärderingsteam till Grekland förra veckan och rapporten var föremål för diskussion på rådsmötet. Grekland spelar ju tyvärr huvudrollen i alla nyhetsmedier den senaste tiden. Sant är att Grekland har stora ekonomiska problem. Sant är också att landet består av tusentals öar och att det därför är ett land som är svårt att kontrollera och som drar till sig många migranter och asylsökande.
Men asylproblemen i Grekland sträcker sig långt tillbaka. Under mer än ett decennium har de underlåtit att bygga upp fungerande mottagarstrukturer, vilket har resulterat i att tiotusentals människor sedan tio år tillbaka försökt att söka asyl i Grekland. Situationen har förvärrats på senare år och dagligen kommer det cirka 400 människor till Grekland som situationen ser ut nu.
I utvärderingsrapporten konstaterar vi att det har skett framsteg i vissa avseenden när det gäller asylprocessen, fler personer har möjlighet att få sin sak prövad och beviljandegraden har ökat. Den humanitära situationen på förläggningarna i Evros, vid gränsen till Turkiet, är däremot fortfarande bedrövlig. Jag har själv varit där och det är inte värdigt den europeiska unionen att behandla människor på detta sätt. Inför den annalkande vintern riskerar situationen att bli värre. Människor måste få tillgång till kläder och medicin samt inte packas som boskap.
Möjligheten att använda pengarna i Grekland är ett annat stort problem, det tycks som om administrationen inte klarar av att använda de resurser som finns till förfogande. Dessutom är situationen vid gränsen fortfarande problematisk, gränskontroller fungerar inte alls.
Vi diskuterade hur vi kan fortsätta att stötta Grekland. Alla känner stor solidaritetet med landet och vill hjälpa till, men naturligtvis är det grekerna själva som har det yttersta ansvaret och som måste se till att det blir resultat.
Andra frågor på agendan under rådsmötet var bl.a visumfrågor, den europeiska planen mot narkotika, asylsystemet, östra partnerskapet, gränskontroll mm. Kanske inte det mest konstruktiva mötet jag varit på.
Sent i natt, eller snarare mycket tidigt i morse, kunde stats- och regeringscheferna enas om ett paket med åtgärder för att stävja skuldkrisen. Bankerna ska skriva ner sina lån till Grekland med 50 %, EU:s räddningsfond (EFSF) ska utökas och krav ställas på de europeiska bankerna att de måste öka sitt egna kapital till 9 %. Det var väldigt viktigt att toppmötet kunde nå en uppgörelse och även om det kanske inte kommer att fungera som en universallösning är besluten från i natt ett bra steg på vägen.
Något som har stått klart sedan krisens början är att vi behöver bättre ekonomisk samordning inom EU och debatten har pågått mellan dem som förespråkar att vi ska bygga upp nya strukturer för att förbättra den ekonomiska samordningen och de som menar att vi bör använda de institutioner som redan finns och fungerar. Nu verkar det äntligen som att flertalet har insett att kommissionen redan har förutsättningarna och kompetensen för att samordna och bevaka att länderna sköter sina ekonomier och att vi inte behöver nya institutioner. Det är därför glädjande att det efter nattens möte även tycks finnas en enighet om att stärka kommissionens roll på det här området.
Idag är det 500 dagar sedan det var val i Belgien och ännu finns ingen regering. För ett par veckor sedan löste de förhandlande partierna upp några svåra frågor men nu har samtalen gått i stå igen.
I stå är dock inte debattklimatet i Europa. Medan europeiska rådet gör sig redo för nya förhandlingar i Bryssel, pågår intensiva debatter i Europaparlamentet i Strasbourg. Jag sitter hela eftermiddagen och kvällen i plenum och debatterar bl.a. det europeiska kvotflyktingprogrammet, även kallat vidarebosättningsprogram för EU (där alla är överens om själva innehållet men rådet och parlamentet bråkar om procedurer), direktivet mot sexuella övergrepp på barn, skyddsgrundsdirektivet och PNR-avtalet med Australien.
Att Europaparlamentet nu röstar om skyddsgrundsdirektivet är oerhört viktigt. Det är ett grundläggande element i asylpaketet och visar att vi trots allt rör oss framåt i förhandlingarna om att få till stånd en gemensam asyl- och migrationspolitik. Direktivet som handlar om sexuella övergrepp mot barn ger oss ett viktigt verktyg för att på EU-nivå kunna jobba mot dessa vidriga brott, vare sig det handlar om sexturism, barnpornografi på nätet, eller grooming. Läs mer om direktivet här. Det går också att följa debatten i Europaparlamentet live.
Sent ikväll fortsätter jag till Luxemburg där det är rådsmöte i morgon.
Idag har jag lagt fram ett förslag om att utreda systemen vi har kring gränspassage mellan EU och länder utanför EU. Den moderna tekniken har ännu inte nått hanteringen vid gränspassager och där används fortfarande ett så gammaldags system som stämplar i passen för att markera in- och utresa ur unionen. Så många som 700 miljoner människor reser varje år över gränsen mellan EU och andra länder och dessa resor ökar konstant, man räknar med en 80 -procentig ökning av antalet resenärer vid europeiska flygplatser 2030. För att underlätta och effektivisera gränskontrollerna för de miljoner människor som reser behöver vi därför modernisera systemen. Hur ett mer modernt system ska se ut – ett system som också respekterar privatpersoners integritet – ska vi nu diskutera och utreda.
Idag har vi även föreslagit nya tag i kampen mot syntetiska droger som säljs via nätet. Framställningen av nya droger går betydligt snabbare än vad lagstiftningen hinner med. Drogerna tillverkas i ett EU-land men säljs enkelt via nätet och skickas sedan med post över hela EU. För att komma åt denna försäljning föreslår vi därför att förbättra lagstiftningen och kontrollen kring substanser som används vid knarkproduktion. Bakom framställningen och försäljningen av droger ligger i de flesta fall grov organiserad brottslighet. Logiken bakom denna, som all annan form av organiserad brottslighet, är mycket enkel – det handlar om pengar. De kriminella räknar kanske med att straffas och att sitta av några år i fängelse men att dessutom bli av med både pengar, bilar och fastigheter svider extra mycket och gör brottsligheten i längden olönsam. I slutet av året kommer jag därför att lägga ett förslag om hur vi på EU-nivå bättre ska komma åt de kriminellas tillgångar.
För övrigt gläds jag med mitt fotbollslag GAIS som har presterat en fantastisk säsong i allsvenskan i år! Slutplaceringen i tabellen är ännu bättre än den sjätteplats som jag vågade mig på att tippa i våras. Stort grattis till femteplatsen!
Helgens toppmöte kan väl närmast beskrivas som ”to be continued”. Alla statsministrar talade om en konstruktiv stämning men inga beslut. Dessa väntas nu tas på onsdag istället.
Annars har vi sett många glädjescener i helgen, som från Tunisien som hållit sina första fria val. Valdeltagandet rapporteras vara högt och själva valet har enligt de första rapporterna gått lugnt till. Det är fantastiskt att se hur stolta och lyckliga tunisierna var över att vara de första att gå till val och utse en församling som skall skriva den nya författningen. Även i Libyen har människorna firat sin glädje över att landet nu deklarerats fritt och att diktatorn sedan 42 år är borta.
Detta och en del annat talade jag om idag när jag föreläste på Europaprogrammet på Göteborgs universitet.
Igår kom det goda nyheter från Spanien – terrororganisationen ETA meddelade att man en gång för alla lägger ner sina vapen. Det är ett historiskt och välkommet besked. ETA har under senare år kraftigt försvagats, liksom stödet för organisationen och deras metoder. 800 personer har dödats av ETA sedan 60-talet. Jag hoppas innerligt att beskedet leder till en varaktig fred och försoning – alltför många har alltför länge hållits som gisslan av våldet i regionen. Nu gäller det också att beslutet följs upp och drivs igenom i en trovärdig process.
Även kommissionens ordförande José Manuel Barroso uttalade sig om beslutet idag. Från kommissionens sida kommer vi fortsätta vårt arbete mot terrorism, bland annat genom att utveckla metoder för att spåra terrorpengar och genom vårt nätverk mot radikalisering i Europa.
I dag är jag i min hemstad Göteborg för att senare i eftermiddag bli utsedd till hedersdoktor vid Göteborgs universitet. Det är otroligt hedrande, också eftersom jag en gång doktorerade just här, vid samhällsvetenskapliga fakulteten för 13 år sedan. Trots olika politiska uppdrag har jag regelbundet återvänt till statsvetenskapliga institutionen för att gästföreläsa och det kommer jag att fortsätta med. Närmast håller jag föredrag på institutionen på måndag om krisen i Europa. Söndagens toppmöte lär ju bli ett viktigt inslag i diskussionerna med studenterna.
Jag tillbringar dagen i Haag hos Europol. De har fint besök från Sverige – samtliga länspolismästare, rikspolischefen, chefen för Rikskriminalpolisen och en rad personer från Rikspolisstyrelsen. De är på studiebesök på Europol och jag har blivit inbjuden att tala om vad kommissionen gör i arbetet mot den organiserade brottsligheten och hur vi kan samarbeta bättre. Jag tror att svensk polis, liksom alla medlemsländers har mycket att vinna på att stärka samarbetet med Europol.
Nås precis av nyheten att Muammar Kadaffi gripits svårt skadad, och han uppges nu vara död. Han var en av vår tids värsta diktatorer och det hade varit bra om han hade fått stå inför rätta för sina vidriga brott. Förhoppningsvis kan nu övergångsrådet koncentrera sig på att verkligen sluta fred och bygga ett nytt demokratiskt Libyen. Det kommer inte att bli lätt.
På kollegiemötet idag hade vi en lång diskussion inför helgens toppmöte. Det är onekligen ett mycket dramatiskt läge i Europa och viktigt att EU:s ledare verkligen kommer till skott och presenterar ett heltäckande program som visar vägen ur krisen. Det handlar om Grekland, om mandatet för den europeiska räddningsfonden, återkapitalisering av banker samt en del institutionella frågor. Kommissionens handlingsplan som vi presenterade förra veckan ligger till grund för diskussionen, men vi behöver förstås gå längre. Mötet inleds med samtliga medlemsländer och går sedan över till att bara innefatta de 17 euroländerna. Detta är en tendens vi ser allt mer, att euroländerna sluter sig allt mer samman. Utanförskapet för de 10 länder som står utanför, däribland Sverige blir därigenom allt mer påtagligt. Vissa länder vill institutionalisera denna uppdelning genom ändringar i fördraget. Det vore mycket olyckligt.
Med utgångspunkt i det rådande läget är det positivt att kommissionen idag har föreslagit ett paket med investeringar på 50 miljarder euro för att bättre länka samman EU:s transport-, energi- och bredbandsnät. Det handlar konkret om bidrag till byggandet av vägar, järnvägar, energinät, olje- och gasledningar och bredbandsnät. Investeringar som främjar såväl tillväxt som den inre marknaden, dvs gör det lättare för människor att resa runt i Europa och bidrar till ökad handel. Två av prioriteringarna som pekas ut i paketet är Botniska korridoren, som knyter ihop norra Sverige med Finland och övriga Europa, samt den så kallade nordiska triangeln Stockholm-Köpenhamn och Oslo.
Igår kväll ställde EU in det planerade mötet mellan Barroso och Ukrainas president som protest mot rättegången och domen mot Julia Tymosjenko. Det var nödvändigt. Ukraina måste visa att landet har ett rättsväsende som uppfyller europeiska standarder vad gäller transparens och rättsäkerhet i domstolsväsendet. Så är tyvärr inte fallet.
Ett av de allra vidrigaste brotten är människohandel. Varje år faller hundratusentals oskyldiga människor offer för människohandlare. Unga flickor tvingas sälja sin kropp upp till 15 gånger per dag. Små pojkar tvingas tigga på gatorna efter att ha blivit sålda av sina föräldrar till ett kallhamrat kriminellt nätverk. Vi ser också en ökad andel unga män som exploateras för hårt kroppsarbete för nästan ingen betalning under ovärdiga villkor. På natten hålls de inlåste i husvagnar i ett land där de inte kan språket.
Att bekämpa detta vidriga utnyttjande av människor är en lång och seg kamp. Den EU-lagstiftning som jag föreslog förra året håller nu på att genomföras i EU-länderna men vi har redan börjat se över hur vi ytterligare kan stärka lagstiftningen. Att öka samarbetet mellan alla aktörer som arbetar mot människohandel är en annan viktig del i detta arbete och idag, på europeiska dagen mot människohandel, möts därför EU-organ i Warszawa för att diskutera hur samarbetet kan förbättras. I en artikel som jag skrivit tillsammans med EU:s samordnare för arbetet mot människohandel kan du läsa mer om det arbete som pågår på EU-nivå för att bekämpa människohandel.
I söndags kväll mottog jag med stor sorg beskedet om att den kubanska demokratikämpen Laura Pollán avlidit. Laura var en av grundarna bakom Damas de Blanco som kämpade för att frige politiska fångar på Kuba, däribland sin egen man. Som Europaparlamentariker nominerade jag Damas de Blanco till Sacharovpriset och jag hoppades så på att få träffa Laura vid prisutdelningen men tyvärr tilläts ingen av damerna att lämna landet för att ta emot priset. Och nu är det för sent.
Igår intervjuades jag av Sveriges radio om det motstånd vi står inför i förhandlingarna om att få på plats ett rättssäkert och solidariskt asylsystem. Lyssna på intervjun här.
Jag har tillbringat helgen i Karlstad. Det var, som myten säger, soligt men mycket kallt. Folkpartiet hade landsmöte och jag var där och lyssnade, träffade vänner och höll ett tal om de europeiska utmaningarna. Även Jan Björklund talade mycket om EU och det europeiska samarbetet i sitt tal, om vikten att stärka EU och inte ge efter för de krafter som vill vända sig inåt istället. Landsmötet hölls förstås i skuggan av alla turerna kring Håkan Juholt. Media tycktes märkligt nog mer intresserad av detta än våra debatter;)
Under besöket i Karlstad passade jag också på att besöka universitetet för en öppen föreläsning med kunniga och engagerade studenter. Temat var den arabiska våren och EU:s migrationspolitik, ämnen som förstås lätt ger upphov till livliga diskussioner. I Karlstad ligger också MSB, myndigheten för samhällsskydd och krisberedskap. Det är alltid intressant att höra hur de arbetar och vi talade särskilt om IT-säkerhet, kritisk infrastruktur och CBRNE (kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämmnen). Från mitt håll förbereder vi utvärdering av ett antal EU-direktiv på dessa områden och därför var det intressant att höra hur MSB såg på detta.
I somras blev det klart att Kroatien, om de sista reformerna genomförs som planerat, kommer att bli EU:s 28:e medlem 2013. Nytt om utvidgningen från dagens kommissionsmöte är att vi rekommenderar kandidatstatus för Serbien, vilket innebär att under förutsättning att relationen med Kosovo förbättras så kommer vi att kunna inleda förhandlingar om medlemskap. Vi rekommenderar också att påbörja förhandlingar om medlemskap med kandidatlandet Montenegro. Kring årsskiftet räknar jag med att inleda visumdialog med Kosovo för att på sikt kunna införa visumfrihet. Hela rapporten visar på enorma framsteg för en region som nyligen varit svårt sargat av krig. Samtidigt är det många reformer som måste göras i samtliga länder inom områden som handlar om att stärka rättssamhället, kampen mot organiserad brottslighet och korruption, minoriteters rättigheter mm.
Det går tyvärr inte lika bra med Turkiets EU-förhandlingar men vi fortsätter samarbeta inom mina frågor som visum och migration och jag hoppas att vi ska komma framåt även här.
Idag har vi även antagit förslag till ny jordbrukspolitik. Jag har tillsammans med mina medarbetare och allierade kollegor i kommissionen kämpat hårt och länge för att förbättra förslaget. Jag hade önskat en större reform och marknadsanpassning av jordbrukspolitiken men med erfarenhet från tidigare diskussioner på ämnet är jag mycket glad över det vi har lyckades få igenom, bland annat en öronmärkning av pengar till miljö- och klimatåtgärder inom landsbygdsutvecklingen, större möjlighet att överföra pengar till miljöprojekt och andra mer långsiktiga projekt samt att systemet om sockerkvoter som idag gör det dyrare för konsumenterna ska bort 2015. Det är naturligtvis inte bra nog men det är en förbättring.
Mer än 13 miljoner visum utfärdas idag per år till dem som vill besöka länderna i EU. Att ansöka om visum är i många länder en mycket tidskrävande och krånglig process, dels för att systemet som nu används inte klarar av så stora volymer och dels för att rutinerna baseras på ett omodernt stämpelsystem. EU har under flera år försökt modernisera systemet för visumansökningar (VIS) och idag introduceras äntligen det nya systemet för resande från Algeriet, Egypten, Libyen, Mauretanien, Marocko och Tunisien.
Från och med nu kommer alltså medborgare i dessa länder kunna dra nytta av ett mer effektivt system med tydligare regler kring visumansökningar. Med hjälp av fingeravtryck och en digital ansiktsbild kommer ansökningarna kunna behandlas snabbare och det blir lättare att utbyta uppgifter mellan Schengenländerna om kortidsvisum, vilket underlättar för de som reser runt inom Schengeområdet.
Idag har vi haft ministermöte med den ryske justitieministern Alexander Konovalov och biträdande inrikesminister Sergey Bulavin. Det är ganska välregisserade tillställningar där det mesta är förkokat av våra förhandlare. Den stora frågan är visumförhandlingar där vi kämpat i en längre tid med att enas om ”steps to take” som Ryssland behöver göra innan reella förhandlingar kan inledas om att avskaffa visum. Medlemsländerna har olika åsikter om detta då det är komplicerat. Idag enades vi preliminärt om listan och förhoppningsvis kan toppmötet mellan Barroso och Medvedev lösa det sista.
Vi diskuterade även samarbete i kampen mot korruption, organiserad brottslighet, narkotikasmuggling, människohandel mm. Jag tog också upp det olösta mordet på Natalia Estremirova och fallet Magnistky.
Förutom det polska ordförandeskapet var också den nye danske justitieministern Morten Bödskov, i egenskap av blivande rådsordförande med under mötet. Det var bra att få en möjlighet att prata med honom.
Och det är med stor oro som jag har mottagit nyheten idag om domen mot Ukrainas förra premiärminister Julia Tymosjenko. Rättegången mot Tymosjenko har varken varit rättvis eller transparent och hela processen tyder på en mycket bekymmersam utveckling i Ukraina.
Presskonferens med Polens inrikesminister Jerzy Miller. Foto: EU-kommissionen
Under helgen har de belgiska partierna gjort stora genombrott i förhandlingarna om regionernas makt, en av knäckfrågorna i regeringsförhandlingarna. Nu ser det faktiskt ut som om det skulle kunna presenteras en regering inom några veckor. Vi får väl se.
I helgen blev Polens premiärminister Tusk omvald. Det ryktas om en stor regeringsombildning om några veckor. Det är ju inte idealiskt mitt under ett ordförandeskap i EU. Inga förändringar väntas dock idag när jag om någon timma åker till Warszawa. Vi ska ha ministermöte med ryssarna. Det har vi var sjätte månad, senast var det i St Petersburg. Tillsammans med justitieminister Konovalov ska vi diskutera aktuella frågor såsom människohandel, kampen mot korruptionen, samarbete i kampen mot den organiserade brottsligheten och förstås visumfrågor.
När mottagarna av Nobels fredspris basunerades ut idag fick vi alla en ordentlig dos inspiration. Dessa tre kvinnors arbete för förändring, fred och demokrati har skänkt gnistor till kampen för mänskliga rättigheter världen över. Ellen Johnson Sirleaf och Leymah Gbowee har spelat nyckelroller i försoningen och den demokratiska utvecklingen i Liberia, svårt härjat av inbördeskrig. Och Tawakkul Karman är en drivande kraft och fixstjärna i den arabiska våren, som har lett till så mycket positiv förändring under året. Jag har svårt att tänka mig mer välförtjänta pristagare.
Imorse var jag inbjuden att tala på ett stort samråd om integration i Stockholm. Det var integrationsminister Erik Ullenhag som bjöd in kommunala politiker, tjänstemän och representanter från det civila samhället från hela landet. Jag berättade lite om arbetet på europeisk nivå, bland annat om hur EU skapar mötesplatser för dem som jobbar med integrationsfrågor lokalt för att byta erfarenheter och kunskap. Ett tips för den intresserade är att kika på EU:s integrationsportal, som samlar över 500 projekt runtom i Europa.
Vid det nationella rådslaget om integration. Foto: Martina Huber/Regeringskansliet
Gårdagen var lång och intressant i ett regnigt Stockholm. Började tidigt i TV4:s morgonsoffa med att bl.a. tala om EU:s flyktingpolitik. Därefter blev det frukost med Svenskt näringsliv för att prata Grekland, euro, arbetskraftsinvandring, handel och inre marknaden. Strax efter nio var det dags att kliva in i kända kvarter på Rosenbad för att träffa regeringen och tala om aktuella frågor i den europeiska politiken. Det var roligt att igen träffa gamla vänner och kollegor.
Under dagen hann jag också med lite längre enskilda samtal med Tobias Billström, Carl Bildt och folkpartivännerna.
Dagen stora höjdpunkt, regeringen för ursäkta, var nog annars konferensen på Fryshuset som jag sedan medverkade i. Det har en tredagarskonferens för eldsjälar i hela landet. Det var oerhört inspirerande att lyssna till dessa duktiga och engagerade ungdomar och höra hur de jobbar med att bekämpa utanförskap och fånga upp personer på väg in i destruktivt beteende.
Samtal med deltagare på konferensen Forum för eldsjälar.
Jag talade om arbetet i antiradikaliseringsnätverket och vikten av att fånga upp personer på väg in i våldsamma rörelser och ideologier. På Fryshuset bedriver projektet Exit sedan flera år tillbaka verksamhet för att stötta avhoppare från nazistiska och högerextremistiska rörelser. Exit är också med i det nystartade EU-nätverket.
På kvällen hann jag också med att äta middag och gå på konsert med några vänner. Det kändes lyxigt. Vi gladdes åt att Tomas Tranströmer – äntligen – fått Nobelpriset i litteratur.
Cecilia Malmström 
Senaste kommentarer