Ett vinterpaket med energi

Photo: EbS

På dagens kommissionsmöte diskuterade vi vad som i Bryssel kommit att kallas vinterpaketet (och det är vinter här – kyligt och soligt). Paketet består av åtta lagförslag på energi- och klimatområdet.  EU har åtagit sig att uppnå Parisavtalet att hålla den globala temperaturökningen under 2 ° C och fortsätta ansträngningarna för att begränsa uppvärmningen till 1,5 ° C. Vinterpaketet levererar för att nå dit. Paketet innehåller till exempel förslag på bättre möjligheter för enskilda att sälja sin egenproducerade energi – till exempel via solpaneler – och enklare regler för att byta energileverantör.

Om vi satsar på att använda energi bättre beräknas detta i sig bidra med 40 % av minskade klimatutsläpp. EU:s mål för energieffektivisering är satt till 30 % för 2030, och detta bekräftar vi idag. När vi når dit har vi inte bara minskat klimatutsläppen utan också fått en renare luft. Siffror visar att 5000 svenskar dör i förtid på grund av luftföroreningar. EU blir också mindre beroende av energiimport om vi använder den vi har mer effektivt. Det är geopolitiskt viktigt att inte vara beroende av t.ex. rysk gas.

I Sverige florerar rykten som säger att EU försöker sätta ett tak för hur mycket skog som får avverkas i Sverige. Det stämmer inte alls. Vi vill heller inte detaljstyra skogspolitiken, utan anser att den måste anpassas nationellt eftersom skogarna och skogsbruket ser extremt olika ut i olika medlemsländer. Vad som är viktigt, och EU-kommissionen därför föreslagit, är att beräkningar av utsläpp och upptagning görs vetenskapligt och lika så det går att jämföra.

Alla ska bidra till att minska klimatutsläppen, även frihandeln. I helgen åker jag som EU:s representant till förhandlingar i Genève med 16 andra länder. Där kommer vi, om alla parter verkligen är med och kompromissar, sluta ett avtal om tullsänkningar på produkter som bidrar till minskade klimatutsläpp och renare miljö (Environmental goods agreement (EGA), t.ex. energieffektiva luftvärmepumpar och teknik för att ta upp oljeutsläpp på havet. Listan innehåller i nuläget närmare 300 produktkategorier. EU:s 28 länder och 16 andra länder i världen låter kanske inte så mycket och vi vill att fler länder går med senare, men redan idag täcker partnerna 90 % av dagens marknad för dessa produkter. Vår tanke är att listan ska kunna fyllas på kontinuerligt, eftersom ny teknik utvecklas ständigt. Vi behövde börja någonstans, och EGA är en ökning från den bas på 54 produkter som APEC-länderna redan har ett avtal om. Nästa steg, EGA II, bör inkludera även gröna tjänster och tekniska handelshinder för grön teknik.

Toppmöte EU-Ukraina

Ukrainas flagga (CC wikimedia.org)

Idag hålls det artonde i raden av toppmötet mellan EU och Ukraina. President Poroshenko med delar av regeringen är på plats i Bryssel, liksom presidenterna Juncker, Tusk och Schultz och flera kommissionärer. Mötet kommer precis två år efter händelserna på Majdan. Vi ska naturligtvis diskutera läget i Ukraina, de reformer som görs, visumlättnader och våra handelsrelationer. Ukraina har sedan det senaste toppmötet 2015 arbetat med en ambitiös reformagenda, med stöd av EU-medel. Flera viktiga förändringar har gjorts inom polisväsendet, gas och banksektorn, ökad transparens inom offentlig upphandling och inom rättsväsendet. Samtidigt återstår mycket att göra, inte minst gällande kampen mot korruptionen. Det är fortfarande är mycket stort problem i Ukraina och det påverkar inte bara ukrainarnas vardag och tillit utan också det allmänna investeringsklimatet. Regeringen  arbetar hårt och modigt i en tuff miljö och där den ryska illegala annekteringen av Krim samt oroligheterna i Daneskregionen fortsätter att prägla ekonomi och politik. stödet och fokus på reformerna handlar om antikorruption och bättre offentlig förvaltning. Minskavtalet och samarbete på energiområdet diskuteras också.

På mitt område, handel, blir det ett tillfälle att stämma av var vi är efter att frihandesavtalet trädde i kraft för snart ett år sedan. Vi ser positiva, men ännu blygsamma resultat, av ökad handel mellan oss. Fortfarande återstår viktiga reformer i Ukraina för att fullt ut kunna tillgoda göra sig möjligheterna i handelsavtalet. Som ett komplement till handelsavtalet har jag föreslagit  rådet och europaparlamentet att EU ensidigt avskaffar tullarna för en rad ukrainska produkter (autonoma handelsåtgärder, ATM) för att på så sätt stimulera handeln och ytterligare bidra till Ukrainas utveckling som försvårats de ryska sanktionerna mot landet. Förbättring av tillgången till EU-marknaden för vissa industri- och jordbruksprodukter läggs till vad som redan finns inom ramen för frihandelsavtalet och jag hoppas att rådet och europaparlamentet godkänner dessa åtgärder så fort som möjligt.

 

I eftermiddag deltar jag dessutom i ett rundabordssamtal med president Poroshenko och representanter för europeiskt näringsliv.

Ecuador med i EU-handelsavtal

Idag har vi handelsministerråd och diskuterar bland annat moderniseringen av ändringar av EU:s antidumpnings- och antisubventionslagstiftning (lång titel och på engelska används förkortningen TDI) som jag bloggade om igår.

Jag rapporterar också om de aktuella multilaterala förhandlingarna miljöteknikavtalet (EGA) och Tisa (tjänster) samt från de senaste förhandlingsrundorna med Japan och Mercosur. Vi pratade också om avtalet med Kanada som nu är underskrivet och snart  skall röstas i Europaparlamentet. Naturligtvis blev det också en diskussion om TTIP och den framtida amerikanska handelspolitiken. Det råder förstås stor oklarhet om vad den inkommande president Trump och hans administration kommer att göra och prioritera, men alla tecken pekar på att det blir en längre paus i TTIP-förhandlingarna. Vi får anledning att återkomma till detta.

Dagens större nyhet är att Ecuador och EU skriver under på att de ansluter till vårt handelsavtal som vi har med Colombia och Peru. Avtalet kommer öppna upp marknaderna för handel för alla parter och avtalet innehåller (som alla våra moderna avtal) kapitel om hållbar utveckling. Alla avtal syftar till att stimulera handeln, eftersom det är en nyckel till högre tillväxt och fler jobb. Det träder ikraft efter att Europaparlamentet har godkänt det, något de väntas göra innan jul.

Idag exporterar Ecuador framför allt fiskprodukter, blommor, kaffe, kakao, frukt och nötter till EU. Bananer är en alltid känslig produkt och behandlas enligt särskilda regler i avtalet. Hela avtalet går att läsa på vår hemsida.

Avtalet avskaffar tullarna på alla industri- och fiskprodukter, ökar marknadstillträdet för jordbruksprodukter, öppnar upp upphandlings och tjänstemarknaden och minskar ytterligare tekniska handelshinder. Beräkningar visar att bara den totala avskaffningen av tullarna kommer leda till att europeiska exportörer kommer att spara åtminstone runt 106 miljoner euro per år och motsvarande siffra för de ecuadoriska exportörerna är ungefär 248 miljoner euro. Viktigast blir det beräknade uppsvinget av Ecuadors BNP. Eftersom Ecuador är ett utvecklingsland, är avtalet utformat till förmån för Ecuador och tullarna avskaffas bara gradvis över ett spann på 17 år, medan EU avskaffar 95 procent av våra direkt när avtalet träder i kraft.

Svår balansgång mellan öppenhet och skydd

Steel Industry at Sotralentz in Drulingen © European Union 2013 EP

Först en kommentar av valet. Resultatet i det amerikanska valet innebär att nästa president i USA kommer att vara Donald Trump. Jag instämmer med det ordförande Juncker och Tusk i morse skrev i sitt brev till den tillträdande presidenten, att vi (EU) ska se till att de band som EU och USA har även framöver förblir starka.

Samtidigt forsätter vårt dagliga arbete. Idag lägger kommissionen fram ett förslag till en ny metod för beräkning av anti-dumpningstullar.

EU är en av världens mest öppna ekonomier och våra företag är bland de mest aktiva internationellt. Tack vare öppenheten har Europa kunnat bli en av de rikaste kontinenterna med en utvecklad offentlig sektor och med breda välfärdssystem. Det finns emellertid länder i andra delar av världen som inte alls är lika öppna som vi, vars handelspolitik stundtals inte alls respekterar gällande regler. Deras orättvisa handelspolitik sätter våra producenter och arbetstagare under hård press. Ett exempel på detta är den stora kinesiska överkapaciteten vi just nu ser inom stålindustrin, en sektor som är mycket viktig för Europas ekonomi. Globaliseringen, de globala värdekedjorna och modern teknik innebär i sig utmaningar på grund av internationell konkurrens och nödvändiga omställningar som industrin behöver anpassa sig till, men då måste alla länder följa de globala reglerna. I de fall något land inte respekterar det globala regelsystemet, behöver EU tydliga verktyg för att kunna skydda tillverkare från orättvis konkurrens. Dessa regler lägger vi fram förslag på idag.

Förslaget ska stärka våra regler om användningen av våra verktyg för att skydda handeln, samtidigt som de respekterar och upprätthåller de internationella handelsreglerna. Vi föreslår ett nytt sätt för beräkningen av dumpningsmarginaler som ska hantera marknadssnedvridningar som orsakats av statligt ingripande i andra länder. Det gäller de fall när stater har så pass mycket kontroll att priser och kostnader på de varor som exporteras till EU inte överensstämmer med den egentliga efterfrågan på marknaden. EU:s antidumpningstullar bör alltid motsvara den faktiska dumpning som äger rum, samtidigt som införandet av skyddstullar ligger i linje med internationella regler.  Vårt förslag höjer EUs handels skyddsinstrument till den nivå som delas av våra största handelspartners runt om i världen, inklusive USA.

För att öka insynen i dessa ärenden, kommer kommissionen framöver att offentligt publicera rapporter för att peka på potentiella marknadssnedvridningar. Rapporter som kan hjälpa industrin att underbygga sina anspråk. Dessutom kommer alla intresserade parter, inklusive tillverkare och exportörer utanför EU, få chansen att göra sin röst hörd i processen.

Vad gäller den juridiska kontexten, betraktas idag Kina och ett fåtal andra länder som ”icke-marknadsekonomier” när vi beräknar våra anti-dumpningstullar, men i förslaget stryker vi denna klassificering, vilket inte innebär att Kinas status som ”icke-marknadsekonomi” förändras. Genom att stryka klassificeringen blir vår nya lagstiftning istället mer neutral vilket potentiellt kan leda till att den kan tillämpas av alla Världshandelsorganisationens (WHO) länder. Därmed skapas en ny mer träffsäker metodologi för att bemöta allvarliga snedvridningar i utsatta länder och industrisektorer överlag.

Kommissionen har genomfört ett offentligt samråd i ämnet och fått över 5000 svar. Vi har också gjort en grundlig konsekvensbedömning av förslaget, som har kompletterats med diskussioner med EU-länder, europaparlamentariker, organisationer och andra berörda parter.  Alla synpunkter har varit viktiga för oss i framtagandet av de förändringar som återfinns i dagens förslag.

Jag har träffat många intressenter med väldigt olika åsikter vad gäller EUs handelsskyddsåtgärder sedan jag blev handelskommissionär. Jag har t.ex. fått höra från tillverkare att de är oroliga över att förlora arbetstillfällen om tullarna inte höjs, och parallellt har jag träffat återförsäljare som är bekymrade över ökade kostnader för konsumenter om våra tullavgifter höjs. EUs medlemsstater har dessutom klart skilda uppfattningar om balansen mellan öppenhet och skydd, men det är tydligt att båda perspektiv har starka argument.

Kommissionens nya förslag tar båda sidorna i beaktande: vi ska fortsätta att implementera dagens nivå av anti-dumpningstullar samtidigt som vi introducerar mera flexibilitet för att kunna hantera snedvridningar som tidigare inte har fångats upp. Vårt nya system kommer att införa skydd mot orättvis konkurrens och, på samma gång, hålla handelsflödet öppet inom andra områden, vilket gynnar tillverkare och konsumenter. Genom detta befäster vi vår tro på öppna marknader och upprätthållandet av internationella handelsregler, samtidigt som vi förser europeisk industri med ett tillbörligt skydd mot orättvis konkurrens.

Jag är övertygad om att vårt förslag lyckas balansera europeiska interessen med den öppenhet som krävs i dagens globaliserade värld. Jag tror dessutom att våra kollegor i ministerrådet och Europaparlamentet är lika motiverade att snabbt få den nya lagstiftningen godkänd.