I helgens val i Finland gick det populistiska partiet Sannfinländarna kraftigt framåt. Finland är inte ett land känt för en omfattande invandringspolitik direkt och med ett stark Sannfinländskt parti lär det inte bli någon ändring i en mer generös inriktning. Partiledaren är en EU-kritisk Europaparlamentariker och driver nu en mycket EU-skeptisk linje. I dessa tider, när ökat europeiskt samarbete är nödvändigt på så många områden – inte minst i migrationsfrågor – är detta ytterst beklagligt. Det kan bli stökiga regeringsförhandlingar i Finland.
Jag höll idag en presskonferens om en utvärderingsrapport av datalagringsdirektivet. Rapporten baseras på de uppgifter vi har fått från medlemsstaterna och den pekar på att datalagring är användbart för att lösa brott, men också för att fria felaktigt misstänkta personer. Ett exempel där man genom datalagringsuppgifter kunde identifiera och fälla brottslingar var den liga i Ungern och Polen som lurade äldre personer via telefon på pengar genom att låtsas vara släktingar. Ett annat är avslöjandet av ett 70 000 medlemmar stort internationellt pedofilinätverk där 670 medlemmar kunnat identifieras och fler än 200 barn räddas tack vare att polisen i 11 länder – samordnade av Europol – hade tillgång till lagrade uppgifter. Fler exempel pekas ut i rapporten.
Rapporten visar också att direktivet har brister. Vissa medlemsstater har t.ex. en tydlig definition och begränsning av i vilka fall som uppgifterna får sparas och användas samt vem som har tillgång till dem och i enligt med vilka procedurer. Andra har det inte och det varierar hur som helst stort mellan medlemsländerna. Detta är inte tillfredställande ur dataskyddshänseende. Dessutom finns det oklarheter i hur direktivet ska implementeras. Det har lett till att författningsdomstolarna i Tyskland, Rumänien och Tjeckien har bedömt de ländernas implementering som grundlagsvidrigt. De vänder sig inte mot direktivet i sig, utan mot hur det har införlivats i den nationella lagstiftningen. Ett EU-direktiv ska förstås vara tydligare än att det finns så stort tolkningsutrymme.
Med dagens direktiv har medlemsländerna själva kunnat bestämma om det ska lagras i ett halvår eller i två år. Några länder förespråkar ännu längre lagringstid, medan andra bara vill lagra i några månader. Här gäller det att hitta en bättre lösning, för om datalagring ska vara ett användbart brottsbekämpande verktyg behövs lagringstiden sannolikt harmoniseras ytterligare.
Min slutsats är därför att datalagring är användbart i brottsbekämpande syften men att direktivet som sådant behöver ses över och ändras. Det behöver bringas lite ordning och reda i tillämpningen. Redan när jag satt i Europaparlamentet var jag tveksam till utformningen av datalagringsdirektivet när det tillkom 2006, men jag såg samtidigt – och ser fortfarande – att datalagring som brottsbekämpande verktyg är användbart och viktigt. Det visar dessutom medlemsländernas erfarenheter och det visar erfarenheterna från poliser runt om i EU. Nu fortsätter vi konsultationsarbetet och ska prata mer med både medlemsländerna, brottsbekämpande myndigheter, dataskyddsmyndigheter, telekomoperatörer och andra aktörer för att kunna städa upp direktivet och göra det tydligare utifrån den kritik som framkommit. Jag hoppas kunna presentera ett förslag till reviderat direktiv framåt årsskiftet.
5 kommentarer
Comments feed for this article
18 april 2011 den 20:11
gustav
Till skillnad från dig som EU-kommissionär så är Timo Soini folkligt val. Vilket demokratiskt mandat har egentligen du? Vilka väljare representerar du? Det vi ser nu är början till slutet för den union som blivit den västeuropeiska motsvarigheten till sovjet unionen. Finland är bara början.
19 april 2011 den 7:29
TT
De fallen du beskrev där DLD användes till att fånga brottslingar, skulle de inte kunna ha klarats av genom traditionellt spaningsarbete? Finns det några belägg för det?
20 april 2011 den 7:44
Camilla Hansson
Hej TT,
Uppgifterna som ligger till grund för rapporten kommer från medlemsstaterna och de baseras på polismyndigheternas erfarenheter. Enligt de uppgifter vi har fått hade det inte gått att komma åt de ligor som t.ex. i exemplen ovan om man inte hade haft tillgång till dessa uppgifter. I rapporten står det även att i fallet med pedofilnätverket kunde man inte fortsätta utredningen i de EU-länder där denna typ av uppgifter inte fanns tillgängliga. Men samtidigt är det svårt att utesluta att de aktuella fallen inte skulle ha kunnat lösas på andra sätt. Det finns av naturliga skäl inget facit till detta, men däremot starka argument från medlemsländerna där polis och andra brottsbekämpande myndigheter i många fall ser datalagring som nödvändig för att både lösa brott och fria felaktigt misstänkta personer.
Med vänliga hälsningar,
Camilla Hansson
Cecilia Malmströms kabinett
21 april 2011 den 8:19
Anders Hellman
Jag var också till en början negativ mot datalagring.
Jag har blivit utsatt för ”Boiler room” och dessa ”Boiler room” omsätter miljarder kronor varje.
De lurar folk att köpa värdelösa aktier.
Lagen gör att polisen måste vara effektiva och snabba, för lagringstiden är begränsad och att den internationella samverkan blir större.
Jag har väntat i 8 år, efter anmälan, men eftersom all komunikation hölls på mail, har inte polisen funnit några spår och vill lägga ner fallet, vilket jag givet vis överklagat.
Detta har gjort att jag är possitiv idag till lagen.
28 april 2011 den 9:39
Opolitiskt korrekt
Datalagringsdirektivet är enbart av ondo, då så länge jag inte är misstänkt för brott, ska jag heller inte stå under övervakning. Genom datalagringsdirektivet och speciellt en sådan utökning som ni förespråkar, så får ni in för mycket data, vilket blir otympligt att hitta i. Av all information som samlas in är kanske 0.01% av relevans. Vore det då inte bättre med RIKTAD datalagring mot de som misstänks för brott och på så sätt ha 90% relevant data (tog med felmarginal)? Chansen för ändanmålsglidning minskar, folk kommer inte censurera sig själva, och polisens arbete blir snabbare och mer effektivt.
Men vem har hört om en politiker som vågar stå för sina misstag och våga backa när de har fel?