Mattias Svensson går på Neos blogg hårt ut mot mig för att jag ifrågasatt att Vaclav Klaus kan rädda EU-demokratin. Svensson påstår att Lissabonfördraget inte godkänts ”med demokratiska metoder utifrån något folkligt mandat i medlemsländerna”.

Okej. Lissbonfördraget har godkänts av de folkvalda parlamenten i 26 av EU:s medlemsländer, utsedda i fullt demokratiska val. I det 27:e medlemslandet, Irland, röstade två tredjedelar (67%) ja till fördraget i en folkomröstning.

Detta tycker jag nog är en ovanligt tydlig demokratisk grund. Att ena 27 länder är en nog så svår uppgift även i mindre omfattande frågor. Detta breda stöd är en stark signal om att Lissabonfördraget är efterfrågat och välbehövligt.

Det Mattias Svensson med flera är inne på och som brukar anföras för att processen ändå varit odemokratisk är:

1. EU accepterar inte ett nej och tvingade irländarna att rösta igen.

– Att fråga irländarna vad de var missnöjda med är knappast odemokratiskt. Efter den första folkomröstningen tog EU en tankepaus. Därefter startade en dialog med irländarna om vad de var missnöjda med, och detta ledde till ett antal rättsliga garantier på för irländarna viktiga områden. Utifrån dessa förutsättningar utlyste irländska regeringen en ny folkomröstning, och irländarna gav sitt tydliga ja till att de vill ha Lissabonfördraget.

2. Ni vågar inte låta oss rösta i Sverige.

– Jag är helt med på att folkomröstningar ofta har en folkbildande effekt. Men att automatiskt se folkomröstningar som en högre form av demokrati än den representativa demokratin vi är i mina ögon felaktigt. Folkomröstningar ska användas sparsamt och när det är en fråga där svaret är enkelt att tolka, och detta är inte fallet med Lissabonfördraget. Att riksdagen, liksom 25 andra europeiska parlament, godkänt Lissabonfördraget är legitimt och enligt demokratiska metoder. Vi brukar i Sverige inte folkomrösta om olika internationella fördrag.

Detta tycks emellertid inte räknas för Svensson. Han tycker att räddningen för europeisk demokrati vore om den tjeckiske presidenten Vaclav Klaus går emot det tjeckiska parlamentet (som i båda kamrarna godkänt fördraget) och det tjeckiska folket (som enligt opinionsundersökningar vill ha fördraget), och vägrar skriva på. Och då ska man komma ihåg att Klaus inte ens är direktvald av det tjeckiska folket.

Att tala om bristande demokratiska metoder, som också Johan Norberg är inne på, kan jag därför tycka klingar falskt.

Men för att inte bara tala om processfrågan: Jag tror, till skillnad från Svensson, att det är positivt att varje medborgare förses med en uppsättning garanterade rättigheter när EU fattar beslut. Och jag tycker att det är viktigt att enskilda länder inte ska kunna blockera reformer av exempelvis jordbrukspolitiken. På flera områden är det bra om EU kan agera effektivare, och här uppfattar jag att jag har svenska folket med mig. I senaste Eurobarometerundersökningen framgår till exempel att

• 87% av svenskarna vill ha mer beslutsfattande på europeisk nivå i kampen mot den organiserade brottsligheten och mot terrorismen.
• 82% tycker att EU ska ha mer att säga till om i skyddet av miljön.
• 81% vill ha mer samarbete på forskningsområdet.

EU ska naturligtvis inte göra allt – det är viktigt att EU inte blir klåfingrigt i onödan. Där finsn det en hel del att göra, där kan vi vara överens. jag skulle gärna se att t.ex jordbrukspolitiken avreglerades och avskaffades, att regionalpolitiken kraftigt reformerades och att mycket av EU:s regelverk förenklades. men en liten förbättring inför i Lissabonfördraget i och med att det införs en möjlighet för de nationella parlamenten att skicka tillbaka förslag till lagstiftning som de anser är för klåfingrig. Men på vissa områden – i till exempel kampen mot klimatet och den organiserade brottsligheten – är det viktigt med ett beslutskraftigt EU.