Svek mot trafficking-offer

9500 personer föll offer för slavhandlarna 2010. Foto: PoBK/Flickr (CC)

EU:s arbete mot människohandel, trafficking, är en av mina politiska prioriteringar under min mandatperiod som inrikeskommissionär. Faktum är att det första förslaget jag presenterade som nybliven kommissionär var ett direktiv mot trafficking som ska jämna ut skillnaden mellan hur man ser på brottet i EU:s medlemsländer och hur det straffas. Det var mycket stora skillnader i hur brottet definieras och straffsatserna mellan medlemsländerna. Om vi inte pratar om samma sak är det svårt att samarbeta och om vi straffar brottet olika söker sig ligorna till länder där det är ”billigast”, alltså straffet kortast.

Människohandel är vår tids slaveri, och det drabbar oftast redan utsatta kvinnor och män, flickor och pojkar. Därför är jag väldigt besviken över att bara sex medlemsstater (Sverige, Tjeckien, Lettland, Finland, Ungern och Polen) hittills har genomfört direktivet, trots att alla har haft två år på sig. Jag hade väntat mig ett helt annat resultat eftersom direktivet gick igenom på rekordfart. Bara 10 månader tog det från att kommissionen la sitt förslag till att beslut fattats i rådet och parlamentet. Det visade på en tydlig politisk vilja att hjälpa offren och bekämpa denna grova brottslighet. Därför är det förvånande att den nationella lagstiftningen nu dröjer. Under tiden säljs kvinnor, män och barn som varor, och utnyttjas i prostitution och hårt kroppsarbete.

Ny statistik visar att antalet personer som säljs ökar, samtidigt som antalet personer som åtalas för brottet minskar. Mellan 2008 och 2010 har människohandeln ökat med 18 %. Inte mindre än 9500 personer upptäcktes år 2010 och mörkertalet är med säkerhet stort. Den gemensamma lagstiftningen är tänkt att öka förutsättningarna för att komma åt människohandlarna och ger dessutom offren ett bättre skydd än vad som är fallet idag. Att inte genomföra lagstiftningen är ett stort svek mot offren.

Trafficking i fokus

Antitrafficking-konferens, 18 oktober 2012. Foto: Tove Ernst

 

”Vad gör EU åt trafficking?” är en av de vanligaste frågorna som jag får när jag tar emot besöksgrupper på mitt kabinett i kommissionen och när jag är ute och träffar skolklasser och andra medborgare. Jag får också många mejl om trafficking. Det gläder mig att kampen mot detta vidriga brott engagerar så många – en av de viktigaste frågorna för mig sedan jag blev kommissionär. EU-statistik visar också att 93 % av EU:s medborgare tycker att EU-länderna ska samarbeta mer för att stoppa handeln med människor.

Idag, på EU-dagen mot trafficking, arrangerar vi en konferens om trafficking, dit experter, frivilligorganisationer och politiker kommer för att diskutera åtgärder. Du kan läsa mitt tal här.  Och jag vill här på bloggen passa på att svara på frågan om vad vi i EU gör åt trafficking.

På EU-nivån finns dels ett EU-direktiv, dels en ny EU-strategi mot trafficking. Direktivet var bland det första jag föreslog och inför en gemensam definition av brottet trafficking. Dessutom harmoniseras straffpåföljden  i alla medlemsstater efter införandet. Den här EU-lagstiftningen ger arbetet med att utreda brottet och lagföra brottslingarna en bättre grund, och förbättrar skyddet av offren, men ger oss också en bättre utgångspunkt för utvärdering av arbetet och förekomsten av trafficking, så vi ser vad som fungerar och vad vi behöver göra bättre. Lagstiftningen införs nu i alla 27 medlemsländer och skall gälla fullt ut från våren nästa år.

Strategin mot trafficking, som kommissionen antog i juni i år, innehåller 40 konkreta åtgärder med parallella insatser med förebyggande åtgärder, åtgärder för att öka antalet dömda människohandlare, och förbättringar av skyddet av offren. Hela strategin hittar du här, men låt mig ge tre exempel på åtgärder:

1) För att förbättra utredning och lagföring av människohandlare rekommenderas medlemsstaterna att sätta upp nationella tvärsektoriella brottsbekämpande enheter specialiserade på människohandel, som bör koppla ihop exempelvis polis, migrationsverk, gränskontroll, och expertutredare av finansiell brottslighet.

2) Strategin är också tydlig med att människohandeln inte kan bekämpas enbart genom åtgärder inom EU:s gränser och av EU ensamt. Vi arbetar med att ta fram en lista med prioriterade länder utanför EU för att koncentrera oss på insatser mot människohandel i landspecifika strategiska samarbeten med dessa länder. Kommissionen kommer också öka samarbetet med internationella organisationer som t.ex. FN, ILO, Europarådet och OSCE, för att dela med sig av idéer, förbättra den strategiska planeringen och för att undvika att vi arbetar dubbelt, utan istället tar hjälp av varandra för att bli mer effektiva.

3) En tredje idé, som ser väldigt lovande ut, är att skapa en företagskoalition, som ska knyta företag som vill se till att inte någon del av produktionen använder sig av offer för människohandel och tvångsarbete.

Vi sätter också av pengar för förebyggande arbete och forskning om bl a hur vi kan minska efterfrågan på människohandel.

Det var länge sen slaveri förbjöds – på 1800-talet. Förbudet är inskrivet i FN-dokument, i Europarådets konvention om skydd mot för de mänskliga rättigheterna, och i länders grundlagar runt om i hela världen. Men handel med människor existerar i allra högsta grad fortfarande. En slavhandel som till största delen drabbar kvinnor och flickor, som tvingas in i prostitution. Vi måste göra vårt yttersta för att sätta stopp för denna slavhandel i Europa.

Trafficking på dagordningen

Tal om anti-traffickingstrategin, juni 2012

Regnigt i Bryssel, hösten har definitivt kommit nu. Dagen började med ett för mig oerhört angeläget ämne – trafficking. Jag inledningstalade på ett seminarium om människohandel som hålls här i Bryssel under två dagar och samlar journalister från hela Europa.

Ett av mina första förslag som kommissionär var just att få till en enhetlig lagstiftning om trafficking som definierar brottet på samma sätt i hela Europa, där straffsatserna harmoniseras och där varje medlemsland blir skyldigt att bistå offren med juridisk, medicinsk och psykologiskt stöd.  Den lagstiftningen antogs på rekordtid av rådet och europaparlamentet och ska vara införd i alla medlemsländer senast i april 2013. Det är roligt att Sverige var det första land att införliva direktivet i svensk lagstiftning. Som komplement till lagstiftningen presenterade jag i våras en femårsstrategi om vad som ytterligare behöver göras för att förebygga trafficking, för att få fler ligor fällda i domstol, skydda offren samt bättre samarbeta mellan medlemsländerna. Alla goda krafter måste till för att bekämpa denna moderna slavhandel.

I övrigt är det en dag med många ministrar. EU-ministrarna är i stan för GAC-möte och jag passar på att träffa Birgitta Ohlsson, David Liddington från UK och Inigo Mendez de Vigo från Spanien. Det blir lite allmänt prat och skvaller om aktuella EU-frågor.

I morse hade jag också ett möte med Ukrainas vice premiärminister Khoroshkovski. Han är i Bryssel för att träffa mig och några andra kommissionskollegor. Vi möts för att tala om visumfrågor. Målet är att vi ska avskaffa visumkravet för ukrainska medborgare men för att det skall vara möjligt måste ett stort antal reformer genomföras i Ukraina vad beträffar kampen mot korruptionen, antidiskriminering, migrationsfrågor, passäkerhet etc. Det har skett framsteg i dessa frågor men det återstår en hel del för Ukraina att göra.

Handeln med barn i de nordiska länderna

Idag släpper Unicef en mycket intressant rapport om barn som faller offer för människohandel i de nordiska länderna. Rapporten pekar bland annat på att det finns ett behov av bättre statistik kring människohandelns offer och att kunskapen bland t ex polis och andra myndigheter brister när det gäller att hjälpa barn som far illa.

Rapporten bekräftar många av de problem som vi ser även på europeisk nivå, och som vi försöker angripa från EU-kommissionens sida. Bara häromveckan presenterade vi en handlingsplan om hur vi ska få fram bättre information om brottsstatistik i Europa, där en av de brottstyper som vi prioriterar är just människohandel. Jag uppmanar alla medlemsländer att använda sig av de verktyg som vi har tagit fram och att också rapportera in uppgifterna.

Vi kan naturligtvis inte hjälpa offren genom att enbart samla in statistik och vi ser därför nu över hur vi kan förbättra det praktiska samarbetet mellan t ex polis och andra myndigheter, stärka offrens ställning och uppmuntra utbildningsinsatser. Trafficking är en av mina främsta prioriteringar under denna mandatperiod. Det är ohyggligt att denna slavhandel är så utbredd 2012.

Tillsammans med Myra Vassiliadou som är anti-trafficking koordinator och som jobbar under mig hoppas jag att vi i sommar kommer att kunna presentera en handlingsplan med förslag på åtgärder som medlemsländerna bör sjösätta för att förbättra situationen. Där tittar vi särskilt på situationen för barn.

Bara för ett par år sedan hade vi inte ens en gemensam definition av människohandel i EU, och straffen för dessa fruktansvärda brott skilde sig åt betydligt inom unionen. Samma brott kunde i ett EU-land straffas med 30 år medan det kunde ge 4 år i ett annat. Min första åtgärd som kommissionär var därför att se till att vi har en gemensam definition av begreppet människohandel och att detta brott också ska dömas lika allvarligt oavsett i vilket EU-land brotten begås.

All form av handel med människor är fruktansvärd. Än mer fruktansvärt är det när det handlar om ungdomar och barn som har mindre möjligheter att försvara sig och söka hjälp hos myndigheter.  En av anledningarna till att människohandeln fortgår är naturligtvis att det är alldeles för lönsamt och att det är få som döms för den här typen av brott. I början av mars kommer jag att presentera ett förslag på hur vi bättre ska kunna komma åt kriminellas tillgångar och den långa och sega kampen mot slavhandlarna fortsätter.

En stor man ur tiden

I helgen nåddes vi av den tragiska nyheten att Vaclav Havel gått bort. Han var en av de verkligen stora européerna och betydde oerhört mycket för sammetsrevolutionen i dåvarande Tjeckoslovakien och för Tjeckiens demokratiska utveckling. Han stod alltid upp för frihet och mänsklig värdighet och var för många av oss ett stort föredöme. Jag hade äran att träffa honom vid ett tillfälle när vi talade på en konferens om demokrati på Kuba, en fråga som jag engagerat mig länge i och som även han brann för. 

En annan som lämnat oss är Nordkorean diktator Kim Jong Il. Han lär knappast sörjas av särskilt många men hans död reser en del frågor om Nordkoreas framtid och säkerheten på den koreanska halvön.

Tempot börjar denna vecka äntligen klinga av något. Jag har framför allt ägnat dagen åt en lång diskussion med vår anti-trafficking koordinator Myria Vassiliadou om nästa års strategi mot människohandel som hon jobbar med.

Slutligen vill jag rekommendera en hemsida som Erik Ullenhag lanserar idag. Det är viktigt att bemöta främlingsfientliga argument och myter med sakliga fakta.