Årskrönika del 3: Säkerheten

photo: de wajakemek | rashdanothman CC

Att avskaffa de interna gränskontrollerna inom EU är en mycket bra sak för oss medborgare som nu kan röra oss fritt mellan länderna. Det har också betytt oerhört mycket för ekonomin och handeln. Men det har o0ckså gjort det nödvändigt att jobba med andra effektiva sätt mot dem vi inte vill ska korsa gränserna – brottslingarna. De senaste åren har vi utvecklat  tätare polissamarbete genom Europol, fördjupad EU-lagstiftning och mer förebyggande åtgärder. Förra året i januari invigdes en ny del av Europol – IT-brottscentret i Haag, EC3, som fokuserar på olaglig online-verksamhet som utförs av organiserade kriminella grupper, särskilt attacker mot e-banktjänster och annan internetbaserad finansiell verksamhet, sexuell exploatering av barn online och brott som påverkar de viktiga infrastrukturerna och informationssystemen i EU. IT-brottsligheten är en bransch som ökar i snabb hastighet, och EC3 är ett viktigt verktyg mot den gränsöverskridande brottsligheten. De har också varit framgångsrika under 2013 och bidragit till att sätta fast ligor som kapat bankkort och konton, och mycket framgångsrikt arresterat tusentals nätpedofiler.

En EC3-rapport från oktober om trender i spridningen av barnövergreppsmaterial gav oss en skrämmande inblick hur förövarna bär sig åt och hur de hittar nya vägar att komma undan polisen. Vår Globala allians mot nätpedofili har varit ”up and running” i ett drygt år nu. Under året har alliansen vuxit till 52 länder. I vårt globala samarbete slår vi fast att det måste finnas speciella polisenheter i alla länder som arbetar mot spridning av barnövergreppsmaterial. Det ska också bli lättare att dra igång gemensamma utredningar.

Vad gäller gränskontrollerna, så togs andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) i drift under 2013, för att öka säkerheten och underlätta den fria rörligheten inom Schengenområdet.  Med SIS II kan de nationella gränskontroll-, tull- och polismyndigheterna på ett enkelt sätt utbyta information om personer som kan ha varit inblandade i allvarliga brott. I systemet finns också registreringar om försvunna personer, särskilt barn, och information om bl.a. sedlar, bilar, skåpbilar, skjutvapen och identitetshandlingar som kan vara stulna, bortförda eller anmälda försvunna.

Att säkerhetspolisen i världens länder övervakar individer i jakten på terrorister är ingen nyhet, men avslöjandena om NSA var en nedslående upptäckt och skakade relationen med USA fundamentalt. Samtidigt ledde NSA-skandalen till en viktig debatt om integritet och diskussionerna för förhoppningsvis med sig bättre och tydligare gränser för övervakning och informationsutbyte. Kampen mot terrorism och extremism är oerhört viktig, men vi får inte tumma på mänskliga fri- och rättigheter. I ljuset av Snowdens avslöjanden hoppas vi nu få på plats nya dataskyddsregler och ett övergripande dataskyddsavtal med USA. Jag följer också med stort intresse debatten i USA om NSAs befogenheter och hoppas verkligen att den ska leda till strängare kontroll och begränsningar. I Europa såg vi under 2013 skrämmande exempel på hur extrema rörelser växer sig starkare och intoleransen ökar. Inte sedan Andra världskriget har det funnits så många främlingsfientliga partier i Europas folkvalda församlingar som det finns i dag. Att förebygga och stoppa spridningen av extremism och rasism är inte bara nödvändigt, det är vår moraliska plikt. Under 2013 har RAN-nätverket fortsatt sitt arbete och deras rapport presenteras om några veckor.

Alltfler människohandelsoffer påträffas i EU, och vi har utvecklat ambitiösa strategier och åtgärder för att hjälpa offren och för att stoppa den här typen av avskyvärda brott. Därför var det en besvikelse när vi i april konstaterade att bara sex (!) medlemsstater hade implementerat direktivet om människohandel, trots att tidsfristen på två år löpt ut. En del av 2013 ägnades därför till att jaga på de återstående 22 ländernas regeringar. Nu har 20 länder komplett infört EU-lagstiftningen i sin nationella lagbok och tre länder har infört delar. Arbetet fortsätter. För att stödja alla goda krafter lanserade vi förra året också det nya ”EU Civil Society Platform against trafficking”, som för samman över hundra europeiska frivilligorganisationer från hela EU.  EU-plattformen kommer att fungera som ett forum för frivilligorganisationer på europeisk, nationell och lokal nivå. Vi hart också under året sett viktiga debatter och åtgärder i flera medlemsstater för att minska efterfrågan av sexköp och trafficking.

Vi måste också se till att den organiserade brottsligheten inte kan tvätta sina pengar via banksystemet och vi måste bli bättre på att komma åt de kriminellas tillgångar. Det får inte finnas några kryphål som den organiserade brottsligheten eller terrorister kan slinka igenom. I februari förra året presenterade min kollega och jag ett förslag mot penningtvätt. Den legala ekonomin måste skyddas, inte minst i dessa kristider. Tidigt i december godkände ambassadörerna i EU: s medlemsstater (Coreper) överenskommelsen med Europaparlamentet om EU: s nya lagstiftning om hur man kan konfiskera vinster genom brottslig verksamhet (direktivet om frysning och förverkande av vinning av brott inom EU). Formellt antas de nya reglerna i början av detta år. Den fyller viktiga luckor i vår lagstiftning som idag utnyttjas av organiserade kriminella grupper.

Förslag till TFTP-avtalet presenterat

Jag presenterade idag kommissionens förslag om ett nytt TFTP-avtal, som vi förhandlat fram med USA. Jag bloggade om innehållet I detta förslag häromdagen, men den intresserade kan även se dagens presskonferens och titta nogrannare på exakt vad vi lyckats uppnå här.

Det är nu upp till ministerrådet och Europaparlamentet att ta ställning till mitt förslag. Jag är just nu i Strasbourg och träffar många ledamöter för att diskutera avtalet, svara på frågor och känna av stämningen.

Förslaget till avtal kan du läsa här.

Nytt förslag till förhandlingsmandat om SWIFT

Som läsare av denna blogg vet var TFTP-avtalet med USA (bättre känt som SWIFT) en fråga jag kastades in i redan första dagen på jobbet. Europaparlamentet röstade nej till att ge sitt medgivande till det tillfälliga avtal som reglerade överföring av vissa bankdata med syftet att spåra terroristfinansiering. Det gjorde parlamentarikerna av flera skäl – de var oroade över bland annat dataskydd, integritetsskydd och möjligheterna till att få upprättelse – men också upprörda över att avtalet förhandlades fram innan Lissabonfördraget trädde i kraft och Europaparlamentet fick medbeslutande i frågan.

Samtidigt finns det både i medlemsstaterna och i Europaparlamentet en oro över den säkerhetslucka som nu uppstått, när vi nu inte har ett avtal. Vi vet att TFTP (Terrorist Finance Tracking Programmme) tidigare har hjälpt Europas medlemsstater att förhindra terrorplaner och ställa misstänkta terrorister inför rätta. Jag har därför arbetat intensivt för att ta fram ett nytt förslag till förhandlingsmandat, som i så stor utsträckning som möjligt tar hänsyn till Europaparlamentets synpunkter. Som jag sade redan i mitt tal den 9 fabruari var jag själv inte nöjd med skyddet för integriteten i det tillfälliga avtalet.

Det är viktigt för Europas säkerhet att vi får ett nytt TFTP-avtal på plats. Men det är också viktigt att detta avtal minimerar risken för missbruk, att det finns möjlighet till upprättelse för de medborgare som felaktigt drabbats och att vi har starkast möjliga skydd för den personliga integriteten.

Därför innehåller det förslag jag nu lägger fram att Europas medborgare har rätt till upprättelse vid missbruk utan att diskrimineras i förhållande till amerikanska medborgare. Vi har infört att dataöverföringarna måste godkännas av en särskilt juridisk instans, och att överföringarna inte får ske för några andra ändamål än terroristbekämpning. Vi har stärkt reglerna för övervakning och översyn av överföringarna, och sett till att EU har rätt att upphäva avtalet om det överenskomna dataskyddet inte upprätthålls.

Däremot finns det ingen möjlighet att begränsa överföringarna till att bara gälla exempelvis misstänkta personer under utredning. Vi har tittat noga på möjligheterna, men själva poängen med TFT förloras då. Däremot är det viktigt att mängden data som förs över är begränsad, och jag vill betona att alla uppgifter som förs över är helt anonyma. Bara om det finns anledning att misstänka att en person är delaktig i planeringen av terrordåd kan anonymiseringen hävas och uppgifter om personen göras tillgängliga. Det är alltså inta tal om att på måfå leta i datamängden.

Kommissionen står enhälligt bakom mandatet och jag har idag redovisat det för Europaparlamentets ansvariga parlamentariker. De var positiva och tyckte att det var en klar förbättring. Om vi får ett godkännande av mandatet träder vi in i en förhandling, och en del detaljer måste då lösas ut. Jag är dock efter samtal med amerikanerna förhoppningsfull att vi kan få en överenskommelse som både stärker säkerheten i EU och USA men som vilar på solid rättsäker grund och skydd för de grundläggande rättigheterna.

Vardag igen efter valet

Eftervalsanalysen av Europaparlamentsvalet fortsätter förstås i alla partier. Att socialdemokraterna i Sverige har anledning att vara bekymrade är uppenbart. De är nu endast fjärde största parti i Stockholm (fp är näst störst efter m) och de backar också i Göteborg. Jag tror inte Mona Sahlin känner sig nöjd med sin första valrörelse som partiledare.

Piratpartiet är naturligtvis bara att gratulera, de har uppenbarligen lockat väljare och formulerat en politik inom ett område där de traditionella partierna inte uppfattas hänga med. Det måste vi ta till oss i våra eftervalsanalyser. Samtidigt är det intressant att det tycks vara den liberala gruppen de vill sitta med i Europaparlamentet. ALDE-gruppen har på många sätt varit ledande i integritetsdebatten i Europa och jag kan tänka mig att det blir intressanta samtal när och om piraternas ledamot besöker gruppen för att diskutera ett eventuellt inträde.

Efter valet är det nu åter fullt fokus på ordförandeskapsförberedelserna. I morgon beslutar kommissionen om östersjöstrategin och lägger ett förslag som vi hoppas kunna anta under vårt ordförandeskap. Jag inleder morgondagen med att delta på ett seminarium i riksdagen om just detta förslag. Senare på dagen blir det träff med Polens utrikesminister Sikorski. Polen är ju en viktig samarbetspartner i t.ex Östersjöpolitiken och det östra partnerskapet som ju är en svensk-polsk idé och som vi nu ska omsätta i konkret politik. Det kan säkert bli en del diskussioner om klimat och finansieringsfrågor också, där har vi inte riktigt samma syn.

Fortsatt oklara pirater

Oj, det var väldigt vilka reaktioner jag fick på gårdagens inlägg där jag kallade Piratpartiet för ett enfrågeparti. Några hävdar att partiet minsann har ett brett fokus och en mängd olika ståndpunkter. Någon gläder sig åt att ett smalt fokus gör att piraterna slipper kompromissa, och ytterligare en undrar varför ett parti måste ha en åsikt i exempelvis klimatfrågan.

Ok. Jag går med på att Piratpartiet även tycker till i andra integritetsaspekter på aktuell EU-lagstiftning. Det är vi flera som gör, bland annat folkpartiet.

Jag har noga läst piratpartiets hemsida och måste konstatera att faktum kvarstår: inte ett ord nämns om alla de andra stora frågor som EU har att lösa just nu: klimatfrågan, hur vi ska ta oss ur den ekonomiska krisen eller bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. För det är just dessa frågor som parlamentet har att hantera. Varje dag, året om. Och jag står fast vid att ett ansvarsfullt parti måste bekänna färg i de frågor som faktiskt dominerar dagordningen.

PP skriver på sin hemsida att man kommer att rösta med ”sin partigrupp” i frågor som ligger utanför den smala politiska plattformen. Men vilken partigrupp då? Den gröna och den liberala gruppen nämns som tänkbara, trots att de har helt olika politisk inriktning i väldigt många frågor. Både liberalerna och den gröna gruppen stödjer dock Lissabonfördraget, där PP säger blankt nej. Lissabonfördraget innebär att EU blir mer demokratiskt än idag, varför tycker Piratpartiet att dagens Nicefördraget är så bra? Oklarheterna kring vad PP tänker göra under fem år i parlamentet, om de kommer in, kan knappast bli större.

Imorgon röstar Europaparlamentet om telekompaketet. Det verkar sannolikt att kompromissen går igenom. Formuleringen som nu föreslås hoppas jag kan skapa tydlighet och lugna ner den stundtals känslosamma debatten. Naturligtvis kan vi inte acceptera att personer kan anstängas från internet såsom det framställts i diskussionen. Det är inte bara PP som bryr sig om individen, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter.